Säteilyturvakeskus (STUK)

RadoNorm Gemensam europeisk forskning ger information om den naturliga strålningens risker och hanteringen av dessa

Dela

Strålsäkerhetscentralen och Helsingfors, Östra Finlands och Tammerfors universitet deltar i ett stort, EU-finansierat forskningsprojekt där det undersöks hur naturliga radioaktiva ämnen utsätter människor för strålning och hurdana hälsorisker detta innebär.

I RadoNorm-forskningsprojektet utvecklas metoder med vilka man kan uppskatta riskerna som orsakas av radioaktiva ämnen samt hantera dem i skolor, på arbetsplatser och i gruvor. Sammanlagt 56 högskolor och forskningsinstitut från 22 EU-länder deltar i projektet.

”RadoNorm är ett multivetenskapligt projekt som täcker hela kedjan från exponering till beräkning av stråldos, utvärdering av hälsorisker, riskhantering, utbildning, konsultering intressentgrupper och kommunikation”, berättar forskningskoordinator Sisko Salomaa från Strålsäkerhetscentralen. ”Forskningssynen är mångsidig och drar nytta av grundforskning, tillämpad forskning, teknologiskt utvecklingsarbete och utveckling av praxis, alltid beroende av frågan som utreds.”

I projektet satsas enligt Salomaa också på utbildning. För projektet rekryteras genom öppen ansökan sammanlagt 18 doktorander och 12 forskare som har disputerat. ”De unga forskarna som arbetar med projektet får systematisk forskarutbildning och coachning. De bildar framtidens toppexpertnätverk i Europa”, konstaterar Sisko Salomaa, som själv leder ett arbetspaket på RadioNorm som har med hälsorisker och biologiska effekter att göra.

Radonkunskap från Finland till resten av Europa

Flera olika radionuklider förekommer naturligt i jordmånen och berggrunden. De mest betydande av dessa är sönderfallsserierna för urans och toriums isotoper 238U och 232Th samt kaliums isotop 40K. Mänsklig verksamhet har en betydande inverkan på hur mycket av dessa ämnen som hamnar i vår omedelbara livsmiljö.

Största delen av strålningsexponering som orsakas av radioaktiva ämnen i Europa härstammar från naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Om naturligt förekommande radioaktiva ämnen finns i mängder som är betydande för exponering, det vill säga över kontrollgränsen som är 1 Bq/g för 238U, 232Th och deras sönderfallsprodukter, talas det om ämnen som utsätter för naturlig strålning, det vill säga NORM-ämnen (NORM, Naturally Occurring Radioactive Material). Den mest betydande av de exponerande ämnena är emellertid radon, vilket, som många andra ämnen i uran- och toriumserien, är alfastrålare. När de hamnar i kroppen orsakar alfastrålare en större stråldos än ämnen som remitterar gamma- eller betastrålning. I synnerhet gasformigt radon intas i kroppen via andning, varvid också radonets kortlivade sönderfallsprodukter orsakar exponering.

I Finland är bostädernas radonhalter höga också på världsnivå. Berggrunden i Finland innehåller rikligt med stenarter av granit, vars uranhalt är högre än den genomsnittliga uranhalten för berggrund, och på grund av den kalla vintern är husen täta. Finland har således mycket erfarenhet av bekämpning av radonskador, och till exempel tack vare byggregler som syftar till att bekämpa radon är radonhalterna i nya bostäder betydligt mindre nu än för några år sedan. Det är sådan erfarenhetsmässig information som finländska parter kan dela med sig till andra EU-länder.

Forskning ger ny information för verkställighet av strålsäkerhetslagen.

Höga radon- eller NORM-ämneshalter kan också förekomma till exempel i gruvor och på andra underjordiska arbetsplatser, anrikningsverk, vid metallförädling och metallåtervinning, på grundvattenverk samt pigment- och gödselproduktionsanläggningar. Också energiindustrins processer såsom förbränning av kol och torv, produktion av geotermisk energi och oljeraffinering kan öka på halten av radioaktiva ämnen i processfraktioner eller avfall. Förekomsten av NORM-ämnen och NORM-avfall i EU-länder och strålbelastningen som orsakas av dessa kartläggs fortfarande som del av RadoNorm-projektet.    

RadoNorm-forskningsprojektet stöder verkställigheten av Finlands nya strålsäkerhetslag och det europeiska strålskyddsdirektivet som lagen grundar sig på. Strålskyddslagen förutsätter att naturliga radioaktiva ämnen regleras på samma sätt som ämnen från konstgjorda källor om strålbelastningen som orsakas av dem kan vara betydande.

”Den nya strålsäkerhetslagen förutsätter ännu mer djupgående kunskap om hur naturliga radioaktiva ämnen beter sig i miljön och industrin”, berättar Pia Vesterbacka, direktör för Strålsäkerhetscentralens miljöövervakningsavdelning. ”Vi måste kunna förutse de risker som hör ihop med dessa ämnen och utveckla säkerhetskrav samt metoder som behövs för mätande, bestämning av stråldos, riskuppskattning, riskbekämpning och tillsyn av myndigheter”.

I RadoNorm-projektet deltar Strålsäkerhetscentralen i uppskattningen av strålningsexponering som beror på naturlig strålning och hälsoriskerna samt forskningsverksamheten som har med riskbekämpning att göra. Helsingfors universitet deltar i redogörelsen om gruvdriften och undersöker särskilt mikrobers roll i frigörandet av NORM-ämnen. Tammerfors universitet utreder sambandet mellan radon och barns leukemi och hjärntumörer.  Östra Finlands universitet utvecklar en modell som studerar NORM-ämnenas spridning i miljön.

Mer information:

STUK: forskningskoordinator Sisko Salomaa, +358 40 5441317

Helsingfors universitet: prof. Gareth Law, +358 50 55 60920

Tammerfors universitet: prof. Anssi Auvinen, +358 400 606477

Östra Finlands universitet: FD Päivi Roivainen, +358 50 4783853

Information om forskningsprojektet:

Projektets namn: Towards effective radiation protection based on improved scientific evidence and social considerations - focus on radon and NORM (RadoNorm).

Finansiering: Horisont 2020 Euratoms forsknings- och utbildningsprogram. EU-finansiering sammanlagt 18 miljoner euro, varav finländska forskningsinstituts andel är knappt en miljon euro.

Längd: 5 år (2020–2025)

Koordinator: Bundesamt für Strahlenschutz (BfS), Tyskland

Finländska partner: Strålsäkerhetscentralen, Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Tammerfors universitet

Bilder

Om

Säteilyturvakeskus (STUK)
Säteilyturvakeskus (STUK)
Laippatie 4
00880 HELSINKI

Mediapalvelu: 010 850 4761http://www.stuk.fi

Följ Säteilyturvakeskus (STUK)

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Säteilyturvakeskus (STUK)

STUKin Helsingissä ja Kotkassa havaitsemilla radioaktiivisilla aineilla ei ole vaikutusta säteilytilanteeseen29.6.2020 13:38:09 EESTTiedote

Säteilyturvakeskus (STUK) havaitsi Helsingissä 16.-17. kesäkuuta kerätyssä ilmanäytteessä pieniä määriä koboltin, ruteniumin ja cesiumin radioaktiivisia isotooppeja (Co-60, Ru-103, Cs-134 ja Cs-137). Myös Kotkassa 15.6.–22.6. kerätyssä näytteessä havaittiin samoja radioaktiivisia aineita. Niiden lisäksi Kotkan näytteessä havaittiin myös zirkoniumin ja niobiumin (Zr-95, Nb-95) radioaktiivisia isotooppeja. Ilmassa olleilla radioaktiivisilla hiukkasilla ei ole ollut vaikutusta säteilytilanteeseen. STUK mittaa säteilytilannetta 260 automaattisella mittausasemalla ja asemien mittaustulokset ovat nähtävissä reaaliaikaisesti STUKin nettisivuilla (säteilytilanne tänään). Säteilytilanne on ollut jatkuvasti normaali. Havaittujen radioaktiivisten aineiden koostumus viittaa siihen, että ne ovat peräisin ydinreaktorin polttoaineesta. Koska havaitut pitoisuudet ovat hyvin pieniä, aineet voivat olla peräisin normaalista ydinreaktorien käytöstä tai niiden huollosta. STUK on ollut yhteydessä kotimaisii

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum