Suomen Pankki

Räntefondernas värde har ökat under 2019

Dela

Stocken av de finländska investeringsfondernas fondandelar ökade stabilt från 99 miljarder euro till 123 miljarder euro mellan juni 2016 och juli 2018. I augusti 2018 skedde en vändning i värdeökningen och fondandelarnas stock sjönk med 11 miljarder euro fram till utgången av 2018. Investeringsfondernas fondkapital utgjorde 112 miljarder euro vid utgången av december 2018. Investerarnas nettoinlösen minskade fondkapitalet med 3,8 miljarder euro och utöver detta sjönk värdet på det investerade kapitalet i fonderna ytterligare med 7 miljarder euro huvudsakligen på grund av den svaga utvecklingen på aktiemarknaden. Enbart aktiefondernas värde sjönk med 5,5 miljarder euro under slutet av 2018. Inlösen var störst (2,7 miljarder euro) i räntefonderna.

Under 2019 har det investerade kapitalet i investeringsfonderna åter ökat till samma nivå som sommaren 2018. I januari–september 2019 växte fondkapitalet med 11,4 miljarder euro, även om 0,1 miljarder euro netto löstes in från fonderna. Värdet ökade framför allt tack vare den positiva marknadsutvecklingen för aktie- (7,5 miljarder euro), ränte- (2,6 miljarder euro) och blandfonder (1,2 miljarder euro). Fondkapitalet ökade mest i januari 2019 i och med uppgången i värdet på aktiefonder [1]. Aktiefonderna var emellertid också föremål för betydande inlösen under 2019. Från aktiefonderna gjordes nettoinlösen till ett värde av 4 miljarder euro. Däremot investerades mer i räntefonder (5,3 miljarder euro) och fastighetsfonder (1,1 miljarder euro). Vid slutet av september 2019 uppgick investeringarna i finländska investeringsfonder till 123,5 miljarder euro.

Ränteutvecklingen på marknaden och ikraftträdandet av förordningen om penningmarknadsfonder utökade räntefondernas kapital

Räntefonder är den mest populära [2] typen av investeringsfonder i Finland. Det investerade fondkapitalet i dem uppgick till 58,6 miljarder euro i september 2019. De finländska försäkringsbolagen [3] stod för de största investeringarna (12,9 miljarder euro). Merparten av försäkringsbolagens fondinnehav består emellertid av finländska hushålls indirekta innehav genom olika fondanknutna försäkringsavtal. Utöver indirekta innehav hade finländska och svenska hushåll [4] betydande direkta innehav i räntefonder (sammanlagt 11,9 miljarder euro). Sammantaget utgjorde finländarnas investeringar 80 % av det investerade kapitalet i inhemska räntefonder i september 2019.

I och med ikraftträdandet av förordningen om penningmarknadsfonder klassificerades en del penningmarknadsfonder som räntefonder i januari 2019. Till följd av denna ändring ökade det investerade kapitalet i räntefonder med 2,7 miljarder euro. Dessutom investerades i räntefonder i februari–september 2019 nytt kapital till ett nettovärde av 2,7 miljarder euro. Utöver de nya investeringarna ökade räntefondernas fondkapital tack vare den positiva värdeutvecklingen med 2,6 miljarder euro under 2019.

Räntefondernas tillgångar hänför sig till utlandet

Merparten av de finländska räntefondernas tillgångar består av lång- och kortfristiga räntebärande värdepapper (68 %) och av tillgångar i andra fonder (26 %) [5]. I september 2019 uppgick de finländska räntefondernas innehav av räntebärande värdepapper till ett värde av 40,5 miljarder euro, varav 84 % hänförde sig till utlandet. Av de utländska investeringarna i statsemitterade obligationslån hänförde sig de största till Frankrike och Italien. Investeringarna i båda ländernas obligationslån uppgick till 1,1 miljarder euro i september 2019. Räntefonderna ägde statsemitterade obligationslån för sammanlagt 7,8 miljarder euro.

Dessutom har räntefonderna stora innehav (16,6 miljarder euro) i räntebärande värdepapper emitterade av företag. Investeringarna i företagens kortfristiga räntebärande värdepapper uppgick till 2,9 miljarder euro och i företagens långfristiga räntebärande värdepapper till 13,7 miljarder euro. Räntefonderna ägde mest räntebärande värdepapper emitterade av finländska (5 miljarder euro), svenska (3,9 miljarder euro) och amerikanska (2,1 miljarder euro) företag.

Räntefonderna ägde i september 2019 räntebärande värdepapper emitterade av andra sektorer än staten och icke-finansiella företag till ett värde av 16,1 miljarder euro. De största investeringarna riktade sig till Sverige (2,7 miljarder euro) och Nederländerna (2,3 miljarder euro). Över hälften av dessa investeringar hänförde sig till långfristiga räntebärande värdepapper emitterade av inlåningsbanker.

De finländska räntefondernas innehav av räntebärande värdepapper ökade i januari–september 2019 med 6,9 miljarder euro. Överföringen av penningmarknadsfonder till sektorn för räntefonder ökade räntefondernas tillgångar i räntebärande värdepapper med 2,5 miljarder euro i januari 2019. Dess¬utom investerade de finländska räntefonderna 2,5 miljarder euro netto i räntebärande värdepapper i februari–september 2019. Utvecklingen på räntemarknaden har höjt värdet på räntefondernas innehav av räntebärande värdepapper med 1,3 miljarder euro 2019.

Närmare upplysningar lämnas av

Antti Alakiuttu, telefon 09 183 2495, e-post: antti.alakiuttu(at)bof.fi,
Markus Aaltonen, telefon 09 183 2395, e-post: markus.aaltonen(at)bof.fi.

Statistiksiffror och grafik som utgör underlag för meddelandet kan läsas på https://www.suomenpankki.fi/sv/statistik/Sparande-och_investering/

Nästa publiceringstillfälle 13.2.2020 kl. 13.

1 De finländska fondernas totala fondkapital ökade med 4,1 miljarder euro. Av ökningen härrörde 2,9 miljarder euro från uppgången i aktiefondernas värde.
2 Mätt enligt investerat fondkapital.
3 S.128.
4 Finländska: 8,7 miljarder euro; svenska: 3,2 miljarder euro.
5 15,2 miljarder euro i september 2019.

Nyckelord

Bilder

Länkar

Om

Suomen Pankki
Suomen Pankki
Snellmaninaukio, PL 160
00101 HELSINKI

09 1831http://www.bof.fi

Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.

Följ Suomen Pankki

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki

Mökkilainoja nostettiin ennätysmäärä kesäkuussa31.7.2020 13:00:00 EESTTiedote

Uusia vapaa-ajanasuntolainoja (mökkilainoja) nostettiin kesäkuussa 2020 enemmän kuin koskaan aikaisemmin, 154 milj. euron edestä, mikä on jopa 64 % enemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Uusien vapaa-ajanasuntolainojen sovittu vuosikorko oli kesäkuussa 0,96 %. Suuren nostomäärän myötä vapaa-ajanasuntolainakanta kasvoi 3,9 mrd. euroon, ja kannan kasvuvauhti (6 %) oli kesäkuussa nopeinta sitten vuoden 2013 elokuun. Vapaa-ajanasuntolainakannan osuus kaikista kotitalouslainoista oli kesäkuussa noin 3 %. Vapaa-ajanasuntolainojen takaisinmaksuajat ovat pidentyneet viime vuosina tavallisten asuntolainojen tapaan. Kesäkuussa 2020 nostettujen uusien vapaa-ajanasuntolainojen keskimääräinen takaisinmaksuaika, 17 vuotta 11 kuukautta, oli kymmenen kuukautta pidempi kuin vuosi sitten kesäkuussa. Myös asuntolainoja nostettiin vilkkaasti kesäkuussa tavanomaista hiljaisemman toukokuun jälkeen. Kesäkuussa uusia asuntolainoja nostettiin 1,8 mrd. euron edestä, mikä on 40 milj. euroa enemmän kuin vuo

Drawdowns of holiday cottage loans record high in June31.7.2020 13:00:00 EESTPress release

Drawdowns of new loans for holiday residences (holiday cottage loans) were record high in June 2020, amounting to EUR 154 million - an increase of as much as 64% on June 2019. The annualised agreed rate on new holiday residence loans in June was 0.96%. Reflecting the high level of drawdowns, the stock of loans for holiday residences increased to EUR 3.9 bn, and the growth rate of the stock (6%) in June was highest since August 2013. In June, the stock of holiday residence loans accounted for approximately 3% of the total stock of household credit. The repayment periods of holiday residence loans have lengthened in recent years, as have those of housing loans. The average repayment period of new holiday residence loans drawn down in June 2020 was 17 years 11 months, i.e. ten months longer than in June 2019. June was also a busy month for drawdowns of housing loans, following an exceptionally slow May. Drawdowns of new housing loans totalled EUR 1.8 bn in June, an increase of EUR 40 mill

Rekordhög efterfrågan på stuglån i juni31.7.2020 13:00:00 EESTTiedote

I juni 2020 utbetalades mer nya lån för fritidsbostäder (stuglån) än någonsin tidigare, 154 miljoner euro, vilket är till och med 64 % mer än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Den genomsnittliga räntan på nya fritidsbostadslån i juni 2020 var 0,96 %. I och med den stora efterfrågan ökade det utestående beloppet av lån för fritidsbostäder till 3,9 miljarder euro och beloppets tillväxttakt (6 %) var i juni högst sedan augusti 2013. Beloppet av utestående fritidsbostadslån utgjorde i juni ca 3 % av den totala utlåningen till hushållen. Återbetalningstiderna för fritidsbostadslån har under de senaste åren blivit allt längre på samma sätt som för vanliga bostadslån. Den genomsnittliga återbetalningstiden för de fritidsbostadslån som betalades ut i juni 2020 var 17 år och 11 månader, vilket var 10 månader längre än i juni i fjol. Också efterfrån på bostadslån ökade efter en lungnare maj än vanligt. I juni utbetalades nya bostadslån för 1,8 miljarder euro, vilket är 40 miljoner euro m

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum