Institutet för hälsa och välfärd THL

Rapport: Hetta kan orsaka en stor mängd allvarliga hälsorisker inom en kort tid – i Finland bör beredskap för värmeböljor utvecklas

Dela

I Finland bör man förebygga hälsoriskerna av hetta bättre än man gör nu samt öka samhällets metoder för förberedelse inför värmeböljor. Detta framkommer i en rapport som Institutet för hälsa och välfärd (THL) just har publicerat, där effekterna av hetta och nuläget för beredskapen granskas samt rekommendationer ges angående hur beredskapen kan förbättras.

Enligt rapporten är det centrala problemet att den nationella styrningen av den regionala och lokala beredskapen är splittrad och ganska knapp samt att de varningar om värmebölja som Meteorologiska institutet publicerar inte leder till i förväg planerade myndighetsåtgärder.

En värmebölja kan orsaka flera hundra dödsfall i Finland

Enligt en undersökning som THL publicerat tidigare ökar dödligheten bland befolkningen i Finland med i genomsnitt 10 procent under värmeböljor som varar fyra dygn eller längre. Behovet av sjukhusvård ökar också. 

En utdragen värmebölja som varar några veckor kan orsaka flera hundra dödsfall i Finland. Risken för allvarliga hälsoskador gäller särskilt personer över 65 år och personer med långvariga sjukdomar.

För att förebygga skador av hetta behövs både i förväg planerade åtgärder som snabbt kan genomföras under värmeböljor och åtgärder på längre sikt som minskar befolkningens och samhällets sårbarhet inför effekterna av mycket varmt väder.

“Sådan hetta som vi hade sommaren 2021 blir allt vanligare då klimatet förändras. Samtidigt åldras befolkningen och hälsoriskerna av hetta ökar om vi inte förbereder oss för förändringarna i tillräckligt god tid”, berättar THL:s forskare Virpi Kollanus.

Det är viktigt med beredskap inom social- och hälsovården för att skydda riskgrupperna

För att förebygga allvarliga hälsoskador måste man i synnerhet förstärka social- och hälsovårdens verksamhetsenheters möjligheter att förbereda sig för värmeböljor. Merparten av de dödsfall som orsakas av värmeböljor sker på sjukhusens och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar, där man i hög grad vårdar befolkning som är särskilt känslig för hetta. 

“I vård- och omsorgsinrättningarnas förberedelser är det viktigt att sträva efter att förbättra möjligheterna att kyla ner lokalerna. På varje inrättning ska man vid hetta åtminstone kunna kyla ner en del av de lokaler som används av patienter eller klienter samt de lokaler som är kritiska med avseende på verksamheten”, säger Kollanus.

Även de hemmaboende som hör till riskgrupper ska skyddas mot skador av hetta, till exempel genom att under värmeböljor tillhandahålla mer hemvårdstjänster. Dessutom bör personer med långvariga sjukdomar instrueras i förväg om hur värmen påverkar sjukdomen eller de mediciner som används för att behandla den. 

Förutom social- och hälsovården behöver till exempel kommunala myndigheter, daghem och skolor, arbetsgivare och anställda instruktioner om hur man förbereder sig för värmeböljor.

Uppvärmningen av byggnader på sommaren bör förebyggas

Det är svårt att förhindra skadliga hälsoeffekter av hetta om byggnaderna lätt värms upp inuti. I lagstiftningen och instruktioner om byggande och bostadshälsa ska man bättre än tidigare beakta hur överhettning kan förebyggas. 

Uppvärmningen av stadsområden och byggnader kan också bekämpas genom planering av stadsmiljön, såsom grön- och vattenbyggande, ytmaterial som reflekterar solstrålning, skuggstrukturer och lösningar som främjar ventilation i stadsmiljön.

“Åtgärder för att främja värmeberedskapen i anslutning till markanvändning och byggande är särskilt viktiga ur synvinkeln för anpassning till klimatförändringen, eftersom de beslut som tas i stads- och byggnadsplaneringen inverkar på samhällets sårbarhet långt in i framtiden”, konstaterar Kollanus.

Referenser

Kollanus V, Lanki T: Helteen terveyshaitat ja niiden ehkäisy Suomessa. Työpaperi-raportti 14/2021.

Kollanus V, Tiittanen P, Lanki T. Mortality effects related to heatwaves in Finland – Factors affecting vulnerability. Environ Res 2021 Oct;201:111503. doi: 10.1016/j.envres.2021.111503 

Sohail H, Kollanus V, Tiittanen P, Schneider A, Lanki T. Heat, Heatwaves and Cardiorespiratory Hospital Admissions in Helsinki, Finland. Int J Res Public Health 2020 Nov;17(21):7892. doi: 10.3390/ijerph17217892 

Mer information

Värmebölja
(THL)

Virpi Kollanus
forskare
THL
tfn 029 524 6392
fornamn.efternamn@thl.fi

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Forskning: Värmeböljor orsakar problem på sjukhusen i Finland - utrymmena borde kunna kylas ner bättre än i nuläget 17.5.2022 02:00:00 EEST | Tiedote

Många av sjukhusen i Finland har otillräcklig beredskap för värmeböljors skadeverkningar. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkätundersökning. Problemet är i synnerhet att temperaturen inomhus blir för hög vid värmebölja. På många sjukhus som svarade på enkäten har man under värmeböljor uppmätt inomhustemperaturer på 27–29 grader, på vissa upp till 30 grader eller mer. De utrymmen där temperaturen vanligen blir för hög är patientutrymmen på vårdavdelningar, pausrum för personalen samt vårdåtgärds- och undersökningsutrymmen. I en stor del av sjukhusen har såväl personalen som patienterna och de anhöriga på vårdavdelningarna klagat över värmen inomhus vid värmeböljor. "Hettan försämrar både patienternas och personalens välfärd på sjukhusen. Problem uppstår också till exempel med vårdåtgärderna och förvaringen av läkemedel”, berättar THL:s forskare Virpi Kollanus. Maskinell kylning är möjlig endast på vissa sjukhus Största delen av sjukhusen som svarade på enkäten v

Studie: Hemmets rumsväxter ökar mångfalden i mikrofloran inomhus30.3.2022 02:00:00 EEST | Tiedote

Rumsväxterna ökar mångfalden, det vill säga diversiteten i mikrofloran inne i hemmet. Detta framgår av en undersökning som publicerats i den vetenskapliga publikationen Indoor Air och som har gjorts i samarbete mellan Institutet för hälsa och välfärd (THL) och internationella partner. Tidigare studier har visat att mångfalden av mikrober som härstammar i synnerhet från naturen inne i barndomshemmet senare kan skydda mot astma och allergi. Hittills har det dock funnits få forskningsrön om rumsväxternas inverkan på mikrofloran i hemmet. "Enligt en färsk undersökning bearbetar rumsväxterna den mikroflora som vi exponeras för i hemmen. Vi behöver dock mer forskning om vilka typer av rumsväxters mikrober som berikar inomhusmiljön och om dessa mikrober har hälsofördelar ”, berättar THL:s ledande forskare Martin Täubel. Redan några rumsväxter räcker till för att ändra mikrofloran i hemmet I undersökningen var det intressant att det behövdes endast några växter i hemmet för att man skulle kunn

HPV-vaccineringen förlängs tillfälligt – vaccinationsserien kan inledas fram tills den unga fyller 18 år22.3.2022 06:45:00 EET | Tiedote

Tiden för att ge HPV-vaccin mot papillomvirus har förlängts. Vaccinationsserien kan inledas fram tills den unga har fyllt 18 år. Förlängningen är tillfällig och gäller till slutet av läsåret 2022–2023. "Under coronatiden har man i vissa kommuner inte kunnat genomföra alla hälsokontroller och vaccinationer. Med denna tillfälliga lösning vill vi säkerställa att alla barn och unga har en jämlik möjlighet att få vaccinationsskydd mot cancer orsakad av papillomvirus", säger Mia Kontio, ledande expert vid THL. "Även om vaccinationstiden förlängs på grund av coronaviruset, spelar det ingen roll varför det finns brister i den ungas HPV-skydd. Vaccinationsserien kan inledas utifrån individuell prövning även om orsaken till att den inte har inletts är en annan", säger Ulpu Elonsalo, överläkare vid THL. HPV-vaccinet skyddar mot flera cancerformer HPV, det vill säga humant papillomvirus, orsakar flera olika typer av cancer i huvud- och halsområdet samt i ändtarmsöppningen, penis, livmoderhalsen, s

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol - det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas i Kyrkslätt och Lojo1.3.2022 10:00:00 EET | Tiedote

År 2021 anmäldes 150 fall av fästingburen hjärninflammation till THL: s register över smittsamma sjukdomar, vilket är betydligt fler än under tidigare år. År 2020 anmäldes 91 fall av TBE till registret, år 2019 69 fall, år 2018 79 fall och år 2017 sammanlagt 85 fall. "Under coronapandemin har människor rört sig och sysslat mer utomhus, tillbringat mer tid i stugorna och rest mer än vanligt i hemlandet. Förra sommaren var väderleksmässigt också utmärkt med tanke på utomhusvistelse. Utöver dessa kan också klimatförändringen och människornas medvetenhet om fästingburna sjukdomar förklara ökningen av antalet fall under de senaste åren ”, säger Henna Mäkelä, forskare vid THL. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2017–2021 var incidensen av fästingburen hjärninflammation högst i Kustregionernas kommuner, i Pargas (47 fall per 100 000 invånare), landskapet Åland (41/100 000), Gustavs (37/100 000) och Simo (33/100 000). Nya områden med i vaccinationsprogrammet i Kyrkslätt och Lojo Det nationella

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum