Rapport: Hetta kan orsaka en stor mängd allvarliga hälsorisker inom en kort tid – i Finland bör beredskap för värmeböljor utvecklas
I Finland bör man förebygga hälsoriskerna av hetta bättre än man gör nu samt öka samhällets metoder för förberedelse inför värmeböljor. Detta framkommer i en rapport som Institutet för hälsa och välfärd (THL) just har publicerat, där effekterna av hetta och nuläget för beredskapen granskas samt rekommendationer ges angående hur beredskapen kan förbättras.
Enligt rapporten är det centrala problemet att den nationella styrningen av den regionala och lokala beredskapen är splittrad och ganska knapp samt att de varningar om värmebölja som Meteorologiska institutet publicerar inte leder till i förväg planerade myndighetsåtgärder.
En värmebölja kan orsaka flera hundra dödsfall i Finland
Enligt en undersökning som THL publicerat tidigare ökar dödligheten bland befolkningen i Finland med i genomsnitt 10 procent under värmeböljor som varar fyra dygn eller längre. Behovet av sjukhusvård ökar också.
En utdragen värmebölja som varar några veckor kan orsaka flera hundra dödsfall i Finland. Risken för allvarliga hälsoskador gäller särskilt personer över 65 år och personer med långvariga sjukdomar.
För att förebygga skador av hetta behövs både i förväg planerade åtgärder som snabbt kan genomföras under värmeböljor och åtgärder på längre sikt som minskar befolkningens och samhällets sårbarhet inför effekterna av mycket varmt väder.
“Sådan hetta som vi hade sommaren 2021 blir allt vanligare då klimatet förändras. Samtidigt åldras befolkningen och hälsoriskerna av hetta ökar om vi inte förbereder oss för förändringarna i tillräckligt god tid”, berättar THL:s forskare Virpi Kollanus.
Det är viktigt med beredskap inom social- och hälsovården för att skydda riskgrupperna
För att förebygga allvarliga hälsoskador måste man i synnerhet förstärka social- och hälsovårdens verksamhetsenheters möjligheter att förbereda sig för värmeböljor. Merparten av de dödsfall som orsakas av värmeböljor sker på sjukhusens och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar, där man i hög grad vårdar befolkning som är särskilt känslig för hetta.
“I vård- och omsorgsinrättningarnas förberedelser är det viktigt att sträva efter att förbättra möjligheterna att kyla ner lokalerna. På varje inrättning ska man vid hetta åtminstone kunna kyla ner en del av de lokaler som används av patienter eller klienter samt de lokaler som är kritiska med avseende på verksamheten”, säger Kollanus.
Även de hemmaboende som hör till riskgrupper ska skyddas mot skador av hetta, till exempel genom att under värmeböljor tillhandahålla mer hemvårdstjänster. Dessutom bör personer med långvariga sjukdomar instrueras i förväg om hur värmen påverkar sjukdomen eller de mediciner som används för att behandla den.
Förutom social- och hälsovården behöver till exempel kommunala myndigheter, daghem och skolor, arbetsgivare och anställda instruktioner om hur man förbereder sig för värmeböljor.
Uppvärmningen av byggnader på sommaren bör förebyggas
Det är svårt att förhindra skadliga hälsoeffekter av hetta om byggnaderna lätt värms upp inuti. I lagstiftningen och instruktioner om byggande och bostadshälsa ska man bättre än tidigare beakta hur överhettning kan förebyggas.
Uppvärmningen av stadsområden och byggnader kan också bekämpas genom planering av stadsmiljön, såsom grön- och vattenbyggande, ytmaterial som reflekterar solstrålning, skuggstrukturer och lösningar som främjar ventilation i stadsmiljön.
“Åtgärder för att främja värmeberedskapen i anslutning till markanvändning och byggande är särskilt viktiga ur synvinkeln för anpassning till klimatförändringen, eftersom de beslut som tas i stads- och byggnadsplaneringen inverkar på samhällets sårbarhet långt in i framtiden”, konstaterar Kollanus.
Referenser
Kollanus V, Lanki T: Helteen terveyshaitat ja niiden ehkäisy Suomessa. Työpaperi-raportti 14/2021.
Mer information
Värmebölja
(THL)
Virpi Kollanus
forskare
THL
tfn 029 524 6392
fornamn.efternamn@thl.fi
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum