Suomen Mielenterveysseura ry

Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation: Strukturerade åtgärder och samarbete är nyckelfaktorer i förebyggandet av mobbning och främjandet av psykisk hälsa

Jaa

Delegationen oroar sig för mobbning som fenomen och kräver effektiva förebyggande åtgärder för att minska på mobbning under pågående regeringsperiod.

Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation ställningstagande 21.6.2017

Mobbning som fenomen berör många, såväl den som mobbar som den som blir mobbad, klass- som skolgemenskapen samt familjerna. Mobbning ökar risken förpsykisk ohälsa och studierelaterade svårigheter både för mobbaren och den mobbade, inte bara i skolåldern utan också senare i livet. Ofta är det också så att den som utsatts för mobbning mobbar själv och vice versa. Man vet att eleverna i fråga har en ökad risk för långvariga problem, som depression, ångest och till och med marginalisering. Mobbning kan skapa en känsla av orättvisa och att bli försummad. Den erfarenheten kan också vara en bakomliggande orsak till mobbning. Tilliten gentemot andra kan försvagas och försvårar skapandet av människorelationer. I dessa situationer behövs stöd för att omvandla känslan av hopplöshet till en känsla av hopp, så att hatet inte leder till bitterhet och en förödande aggression.

Det finns också ett samband mellan avsaknad av nära vänskapsrelationer och sämre självupplevd hälsa, svagare skoltrivsel och mera skolutmattning. Det händer också att en elev blir utsatt för mobbning från lärarens sida. Följaktligen bör förebyggandet av och åtgärderna vid mobbning ske på såväl individuellt som kollektivt plan. En fungerande gemenskap, känslokompetens och förmåga till växelverkan minskar på risken för depression, aggressivitet, impulsivt beteende och mobbning. Nya former av mobbning som sker på sociala medier, till exempel genom uteslutande från grupper, aktualiserar problemet och behovet för mobbningsåtgärder.

Ett av regeringens spetsprojekt, utvecklandet av barn- och familjetjänster (LAPE), bör ses som en möjlighet för landskapen att effektivera förebyggandet och motverkandet av mobbning. Väntade förändringar i barnens, ungdomarnas och familjernas välfärd före 2025 är stärkandet av de egna resurserna och livskompetensen, en ökad känsla av delaktighet och av att ha fått hjälp och blivit sedda, samt minskad ojämlikhet.

Delegationen kräver följande omedelbara åtgärder

Man bör skapa enhetliga och strukturerade metoder för skolorna att förebygga och motverka mobbning, rapportering av iakttagelser och hantering av mobbningsfall samt uppföljning och eftervård.
Lärarnas och personalens sakkunskap, konkreta handlingssätt och samarbete mellan hem och skola är grundläggande faktorer i förebyggandet av mobbning i skolor. All personal i förskola och dagvård, i grundskolan och lärare på andra stadiet, bör få fortbildning i förebyggande av mobbing och hantering av mobbningsfall, gruppdynamik, känslo- och socialkompetens och hur man lär ut dessa samt hur man bygger upp ett ömsesidigt och fungerande samarbete med vårdnadshavare. I grundutbildningen borde ytterligare finnas en bindande paragraf om läroanstalternas ansvar för att de mobbningsförebyggande åtgärderna också leder till att mobbning tar slut. I utbildningsenheter behöver man förstå, vilka sanktioner mobbning leder till och förstå att mobbning är ett brott.

I hanteringen och eftervården av situationer med mobbning är det väsentligt att uppmärksamma både mobbningsoffrets och mobbarens samt hela klassens och skolgemenskapens välbefinnande. Det är nödvändigt att identifiera, erkänna och hantera hur den mobbade, den som mobbar och hela gemenskapen fungerar i situationen, för att stärka den positiva växelverkan så att elevernas utveckling och inlärning fortsätter i en gynnsam riktning. Det har skapats verktyg i Finland för bemötande av personer som utsatts för mobbning, som ett exempel Opas kiusaamisen jälkihoitoon (2015).

Ledningen samt förskolor och skolor bör i alla avseenden ta i beaktande den nya läroplanen för förskola och grundundervisning, där man betonar hela gemenskapens välbefinnande och föreslår inlärning av färdigheter i psykiskt välbefinnande och samarbete med familjen. De vuxna i skolan bör ha kunskap och färdighet att utveckla och upprätthålla en jämlik och respektfull social växelverkan såväl inom lärarkåren som bland eleverna.

Elevvårdsplanen enligt elev- och elevvårdlagen bör uppdateras i alla skolor och god praxis enligt planen tas i bruk. En systematisk implementering av en kollektiv elevvård stärker stämningen i hela skolgemenskapen och förebygger mobbning. Därtill bör elevvårdsplanen uppdateras i alla skolinrättningar så att den också innefattar elevens skydd mot trakasserier och våld, som saknas i en tredjedel av grundskolorna, en fjärdedel av gymnasierna och en femtedel yrkesskolorna.

De ledande beslutsfattarna på såväl kommunal som regional nivå bör förbinda sig till implementering av god praxis i mobbningsförebyggande åtgärder som systematiskt arbetssätt. Som grundpelare i åtagandet står i LAPE-programmets målsättningar att beslutsfattande i högre grad ska utgå från barnets rättigheter och förnyandet av utbildningssätt och arbetsredskap för professionella som jobbar med barn, unga och familjer. LAPE erbjuder möjlighet att förverkliga enhetligt arbete för befrämjande av psykisk hälsa och förebyggande av mobbning under uppväxttiden från barn till ungdom.

Det har skapats effektiva och bra metoder, utbildningar och material för befrämjande av psykisk hälsa. Dessa ger verktyg för känslokompetens, vänskapsrelationer, skapande av trygga grupper och förebyggande av mobbning. En av åtgärderna i den nya elevvårdslagen är ”Föra barnen på tal” – modellen för samarbete mellan hem och skola och stöda föräldrar och lärare att möjliggöra en gynnsam utveckling för barnet. Mera information finns på bland annat på Föreningen för mental hälsa i Finlands och vissa kommuners webbsidor.

Medlemmar i Mentalhälsopolitiska delegationen är:

  • riksdagsledamot Annika Saarikko, odrf. (C)
  • riksdagsledamot Aila Paloniemi (C)
  • riksdagsledamot Juho Eerola (Sannf)
  • riksdagsledamot Lea Mäkipää (NA)
  • riksdagsledamot Sari Sarkomaa (Saml.)
  • riksdagsledamot Saara-Sofia Sirén (Saml.)
  • riksdagsledamot Anneli Kiljunen (SDP)
  • riksdagsledamot Kristiina Salonen (SDP)
  • riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto (gröna)
  • riksdagsledamot Jyrki Kasvi (gröna)
  • riksdagsledamot Li Andersson (VF)
  • riksdagsledamot Aino-Kaisa Pekonen (VF)
  • riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP)
  • riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP)
  • riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD)
  • riksdagsledamot Sari Tanus (KD)

Mentalhälsopolitiska delegationen är av mentalhälsoorganisationerna sammankallade en riksomfattande parlamentarisk samarbetsorgan. I delegationen finns medlemmar från varje riksdagsparti. Delegationens medlemsorganisationer är Föreningen för Mental Hälsa i Finland, Centralförbundet för mental hälsa, FinFami och Psykosociala Förbundet.

Yhteyshenkilöt

Kristian Wahlbeck
Utvecklingsdirektör
Föreningen för Mental Hälsa i Finland
+358 400 659 101
kristian.wahlbeck@mielenterveysseura.fi

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen Mielenterveysseura ry
Suomen Mielenterveysseura ry
Maistraatinportti
00240 HELSINKI

(09) 615 516http://www.mielenterveysseura.fi

 

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Mielenterveysseura ry

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme