Helsingin yliopisto

Saimenvikaren och en svensk hybridkut kastar ljus över möjlig förekomst av fossila människohybrider

Jaa

Om man skulle hitta fossil av gråsälars och vikares skallar eller tänder, skulle de här arterna kunna hamna i olika däggdjurssläkten. År 1929 hittades emellertid en hybridkut, som var en nästan fullständig mellanform av dessa två arter. Skillnaderna mellan gråsälens och vikarens genom och tänder är över två gånger större än skillnaderna mellan Neandertalmänniskan och den moderna människan. Det är sålunda mycket möjligt att det i människans förhistoria också finns fler fossil av människohybrider.

En kall januarimorgon för nästan 90 år sedan hittade man en nyfödd men död kut i en sälbassäng på Skansen i Stockholm. Eftersom det i bassängen fanns bara två gråsälshanar och en vikarhona, förstod djurparkens personal genast ett det var fråga om en ”bastard”, en korsning mellan två arter, alltså en hybrid. Den här hybriden hade drag av bägge arterna, och dess skalle införlivades i samlingarna vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Nu har forskare vid Helsingfors universitet tillsammans med sina samarbetsparter fastställt genetiskt att skallen i museisamlingarna verkligen är hybriden från Skansen.

Forskargrupper ledda av Petri Auvinen, Jukka Jernvall och Ari Löytynoja vid Institutet för bioteknik vid Helsingfors universitet undersökte också genomiken hos Östersjöns gråsäl och vikaren. Genom att jämföra genomsekvenser från Östersjögråsälar, Östersjövikare och Saimenvikare, kunde forskarna utreda om det har skett hybridisering mellan arterna även i naturen.

Såsom i undersökningar av andra däggdjursarter, inklusive olika människoarter, visade också jämförelserna av DNA-sekvenserna här genetiska spår efter korsningar mellan Östersjöns gråsäl och vikaren.

– Skillnaderna mellan gråsälarnas och vikarnas skallar, och särskilt tänderna, är så stora att paleontologer skulle föra dessa sälarter till olika familjer om de skulle hittas som fossiler. Hybriden i Stockholm är dock en nästan fullständig mellanform utan märkbara missbildningar. När man jämför med andra artpar som kan korsa sig, visar hybriden mellan gråsälen och vikaren att arter som är så här olika kan lyckas korsa sig, berättar forskarna.

Jämfört med Neandertalmänniskan och den moderna människan, är skillnaderna mellan gråsälens och vikarens genom och tänder två gånger större, så det är möjligt att man ännu hittar fler förhistoriska fossil av hybrider av människoarter. Undersökningen visade också att Saimenvikaren, som till skillnad från sin kusin i Östersjön inte har haft andra att para sig med, är genetiskt säregen.

___________________

Yoland Savriama, Mia Valtonen, Juhana I. Kammonen, Pasi Rastas, Olli-Pekka Smolander, Annina Lyyski, Teemu J. Häkkinen, Ian J. Corfe, Sylvain Gerber, Isaac Salazar-Ciudad, Lars Paulin, Liisa Holm, Ari Löytynoja, Petri Auvinen, Jukka Jernvall. Bracketing phenogenotypic limits of mammalian hybridization. Royal Society Open Science 28.11.2018, DOI: 10.1098/rsos.180903

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

akademiprofessor Jukka Jernvall, jernvall@fastmail.fm, tel. +358 40 7403 478
universitetsforskare Ari Löytynoja, ari.loytynoja@helsinki.fi, tel. +358 50 319 9286
forskningsledare Petri Auvinen, petri.auvinen@helsinki.fi, tel. +358 50 448 2852
kommunikatör Elina Raukko, elina.raukko@helsinki.fi, tel. +358 50 318 5302, @elinaraukko

Tietoja julkaisijasta

Helsingin yliopisto
Helsingin yliopisto
PL 3
00014 Helsingin yliopisto

02941 911 (vaihde)http://www.helsinki.fi/yliopisto

Helsingin yliopisto on yli 40 000 opiskelijan ja työntekijän kansainvälinen tiedeyhteisö, joka toimii neljällä kampuksella Helsingissä ja usealla muulla paikkakunnalla Suomessa. Se on toistuvasti maailman sadan parhaan yliopiston joukossa. Helsingin yliopisto on perustettu vuonna 1640.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Helsingin yliopisto

Tiedejulkaisemisen uudet tuulet: sukupolvet kohtaavat Politiikka-lehden juhlaseminaarissa17.12.2018 10:28Tiedote

Tieteellinen julkaiseminen on vuosikymmeniä nivoutunut yhteen julkisuuden ja yhteiskunnan kanssa. Valtiotieteellisen yhdistyksen toimittaman Politiikka-lehden juhlavuosi huipentuu 19. joulukuuta 60-vuotisseminaariin, joka pohtii tieteen ja politiikan kautta menneitä vuosikymmeniä ja tulevia haasteita. Tilaisuudessa neljä eri vuosikymmenenä toiminutta päätoimittajaa avaa ja analysoi kutsumansa vieraan kanssa päätoimittajakaudellaan runsaasti esillä ollutta yhteiskunnallista ilmiötä.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme