Sexuella trakasserier och sexuellt våld hotar de ungas delaktighet: de sociala relationerna och tron på möjligheterna att påverka kan minska

28.2.2022 13:14:04 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL

Jaa

Unga som utsatts för sexuella trakasserier eller sexuellt våld har en klart lägre upplevelse av delaktighet än andra unga.

Unga som utsatts för sexuella trakasserier eller sexuellt våld har en klart lägre upplevelse av delaktighet än andra unga. Resultatet framgår av enkäten Hälsa i skolan 2019, som besvarades av elever i årskurserna 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt första- och andraårsstuderande på andra stadiet.

Sambandet var starkare i fråga om sexuellt våld. Dessutom hade upplevelser av sexuella trakasserier och sexuellt våld hos yngre respondenter ett starkare samband med en låg upplevelse av delaktighet än hos studerande på andra stadiet.

Upplevelsen av delaktighet mättes med en delaktighetsindikator som Institutet för hälsa och välfärd (THL) utvecklat. Indikatorn berättar bland annat om huruvida respondenten upplever att hen har möjligheter att påverka, att hens handlingar har betydelse och att hen hör till en gemenskap som är viktig för hen själv.

Sexuella trakasserier och sexuellt våld försämrar den ungas välbefinnande på många sätt och effekterna återspeglas långt in i framtiden. De nu observerade kopplingarna till en lägre upplevelse av delaktighet fördjupar förståelsen för de skadliga effekterna.

”När delaktigheten försvagas kan upplevelserna av meningsfullhet avta, varvid livet kan börja kännas värdelöst. De sociala relationerna och tron på möjligheterna att påverka sitt eget liv kan minska”, konstaterar Lotta Virrankari, forskare vid THL.

Skillnader mellan pojkar och flickor

Flickor upplever oftare sexuella trakasserier och sexuellt våld än pojkar.

Enligt enkäten Hälsa i skolan har upplevelserna av sexuella trakasserier hos flickor ökat betydligt under de senaste åren. I enkäten 2019 uppgav cirka en tredjedel av flickorna att de upplevt sexuella trakasserier, i enkäten 2021 cirka hälften. Även barn och unga med funktionsnedsättning samt barn och unga som hör till könsminoriteter och sexuella minoriteter upplever oftare trakasserier och sexuellt våld än andra.

Det är dock värt att observera att sexuella trakasserier och sexuellt våld syntes betydligt starkare i upplevelsen av delaktighet bland pojkar än bland flickor.

”Pojkar känner en stark skam över sexuella trakasserier, vilket kan bero på den rådande uppfattningen om könsroller där kvinnor är offer och män förövare när det gäller sexuella trakasserier”, funderar Virrankari.

Sambanden mellan delaktighet och sexuella trakasserier och sexuellt våld har inte undersökts tidigare

Kopplingarna mellan upplevelsen av delaktighet och sexuella trakasserier och sexuellt våld utreddes nu för första gången.

”Orsakssambandet kunde inte undersökas med detta enkätmaterial, men antagligen är det så att sexuella trakasserier och sexuellt våld försvagar upplevelsen av delaktighet. De som är i en utsatt ställning har visserligen en lägre upplevelse av delaktighet än andra, men det vore för enkelspårigt att säga att marginalisering uttryckligen skulle vara en mekanism som exponerar personen i fråga för våld”, säger THL:s forskare Lars Leemann.

Det har tidigare framkommit att det finns ett samband mellan en låg upplevelse av delaktighet och att utsättas för mobbning i skolan, medverka till mobbning i skolan samt att en ung person upplever sig utsättas av psykiskt och fysiskt våld av föräldrarna.

Med tanke på barns och ungas delaktighet och välbefinnande är det viktigt att förhindra trakasserier och våld, vilket stöds av den pågående reformen av lagstiftningen om sexualbrott. Den proposition regeringen överlämnade i februari skärper avsevärt straffen för sexualbrott mot barn. Med de nya bestämmelserna kan man också effektivare ingripa i nättrakasserier.

Upplevelsen av delaktighet kan dock ha en förebyggande eller lindrande effekt på följderna av våld.

”Om den unga till exempel litar på de vuxna som erbjuder hjälp, har flera stödjande vuxna i sin närhet och vet vem hen kan kontakta, är det lättare för den unga att våga berätta om sina erfarenheter och få hjälp tidigare. Man kan också öka medvetenheten genom en offentlig diskussion, som Me Too-rörelsen är ett bra exempel på”, beskriver Virrankari.

Behovet av att producera information om kopplingarna mellan delaktighet och våld anknyter till åtgärdsplanen En barndom utan våld, som THL medverkar i att genomföra.

Undersökningen genomfördes inom ramen för THL:s koordinationsprojekt Sokra, som finansieras av Europeiska socialfonden.

Källor

Virrankari, Lotta & Leemann, Lars (2022) Osallisuuden kokemus ja seksuaalinen häirintä: Koulu-terveyskyselyn 2019 tuloksia. Tutkimuksesta tiiviisti 13/2022. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors

Virrankari, Lotta & Leemann, Lars (2022) Osallisuuden kokemus ja seksuaaliväkivalta: Kouluterveyskyselyn 2019 tuloksia. Tutkimuksesta tiiviisti 14/2022. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors

Läs mer

Publikationerna är en del av en serie där man har granskat olika faktorers samband med ungas upplevelse av delaktighet:

En barndom utan våld: åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn (SHM 2019)

Läs mer om resultaten från enkäten Hälsa i skolan (per år, område osv.)

Delaktighetsindikator (på finska)

Sosiaalisen osallisuuden edistämisen koordinaatiohanke – Sokra (Koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet – Sokra) (pä finska)

Kontaktuppgifter

Lotta Virrankari
forskare
THL
tfn 029 524 7619
fornamn.efternamn@thl.fi

Lars Leemann
forskare
THL
tfn 029 524 7509
fornamn.efternamn@thl.fi

Avainsanat

delaktighet delaktighetsindikator enkäten Hälsa i skolan sexuellt våld unga upplevelse av delaktighet

Tietoja julkaisijasta

Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Institutet för hälsa och välfärd THL

Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov

Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote

Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.

Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote

År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda

Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote

Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor

Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote

Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme