Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Sjukvårdsdistriktens budgetar höll trots ökad efterfrågan på tjänster

Jaa

Efterfrågan på specialiserade sjukvårdstjänster har ökat i sjukvårdsdistrikten, men trots det har distrikten lyckats hålla sin budget. De flesta sjukvårdsdistrikt uppskattar att årets bokslut kommer att visa överskott. Det framgår av en sammanställning som Kommunförbundet gjort av de delårsuppgifter för januari–augusti 2017 som förbundet samlat in direkt hos sjukvårdsdistrikten.

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
27.10.2017
Får publiceras genast

Sjukvårdsdistriktens budgetar höll trots ökad efterfrågan på tjänster

Efterfrågan på specialiserade sjukvårdstjänster har ökat i sjukvårdsdistrikten, men trots det har distrikten lyckats hålla sin budget. De flesta sjukvårdsdistrikt uppskattar att årets bokslut kommer att visa överskott. Det framgår av en sammanställning som Kommunförbundet gjort av de delårsuppgifter för januari–augusti 2017 som förbundet samlat in direkt hos sjukvårdsdistrikten.

Materialet omfattar produktionen och efterfrågan i alla Finlands sjukvårdsdistrikt.
 
I sammanställningen saknas uppgifter om de nya sjukvårdsdistrikten som inlett sin verksamhet i år, dvs. Södra Savolax (Essote), Mellersta Österbotten (Soite), Norra Karelen (Siun sote) och Päijänne-Tavastland (PHHYKY).

– Sjukvårdsdistrikten och deras medlemskommuner har helt tydligt bättre än tidigare lyckats förutse alla kommande intäkter och kostnader. Budgetarna har hållit trots ökad efterfrågan på tjänster, säger Anu Nemlander, sakkunnig vid Kommunförbundet.

– Vid de kommunala sjukhusen statistikfördes i januari–augusti 3,6 procent fler remisser än tidigare, sammanlagt cirka 1,1 miljoner, berättar Nemlander.

Antalet besök ökade med 4,4 procent och uppgick till sammanlagt nästan 5,8 miljoner.

Intäkterna har ökat mer än väntat

Då efterfrågan ökat har också sjukvårdsdistriktens verksamhetsintäkter för den specialiserade sjukvården vuxit. Tillväxten i januari–augusti var 3,7 procent jämfört med i fjol. Verksamhetsintäkterna uppgick till sammanlagt drygt 4,6 miljarder euro.

Verksamhetskostnaderna var sammanlagt knappt 4,5 miljarder euro. Största delen, dvs. lite över hälften av kostnaderna bestod av personalkostnader. De köpta tjänsternas andel var 26 procent och 18 procent var kostnader för material, förnödenheter och varor.

– Verksamhetskostnaderna ökade med 2,4 procent, vilket motsvarade budgeten. Personalkostnaderna blev en procent mindre än för ett år sedan. Det beror i huvudsak på konkurrenskraftsavtalet och utläggningen av tjänster, säger Anu Nemlander.

Köpen av tjänster ökade med 5,8 procent jämfört med motsvarande period år 2016.

Räkenskapsperiodens resultat var positivt i de flesta sjukvårdsdistrikt. Alla hade positiva årsbidrag under perioden januari–augusti. Om utbudet och efterfrågan på tjänster samt intäkterna från tjänsterna kvarstår på samma nivå som under första halvan av året kommer sjukvårdsdistriktens sammanlagda resultat för hela året att bli en aning på plus.

Färre förlossningar, en tredjedel sköttes på HNS-sjukhus

Förlossningarna har minskat redan fem år i följd.

I januari–augusti 2017 var antalet förlossningar över fyra procent mindre än föregående år. Sammanlagt sköttes 33 800 förlossningar, av vilka 16,6 procent med kejsarsnitt. Var tredje nyfödd finländare föddes på ett sjukhus i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Av fastlandsbefolkningen bor nästan en tredjedel inom HNS-området.

– Antalet operationer var så gott som oförändrat under halvårsperioden. Sammanlagt utfördes 232 000 operationer, vilket är lika många som under motsvarande period i fjol, säger Mari Sjöholm, informationsplanerare.

Omkring en fjärdedel av alla operationer utfördes som jourkirurgi. Av de icke brådskande elektiva operationerna var cirka hälften dagkirurgiska.

Kortare köer eftersträvas

Enligt THL:s uppgifter om vårdköerna inom den specialiserade sjukvården är köerna längst till starroperationer och till operationer av höft- och knäledsproteser.

– Sjukvårdsdistrikten försöker ändå korta av köerna. Under perioden januari–augusti 2017 hade distrikten i egen regi utfört något fler starroperationer och opererat nästan sju procent fler höft- och knäledsproteser än året innan, säger Mari Sjöholm.

I likhet med tidigare år ökade också antalet ballongvidgningar av kranskärl. På riksnivå gjordes 7,5 procent fler sådana ingrepp än under motsvarande period i fjol. Antalet bypassoperationer låg på samma nivå som 2016, medan de under tidigare år har minskat stadigt.

Kommunförbundet samlar tre gånger per år in uppgifter om sjukvårdsdistriktens efterfrågan, produktion och ekonomi och gör en sammanställning av uppgifterna. Uppgifterna publiceras på Kommunförbundets webbplats.

Närmare upplysningar:
Anu Nemlander, sakkunnig, tfn 050 563 6180
Mari Sjöholm, informationsplanerare, tfn 050 338 2502
Tarja Myllärinen, direktör, social- och hälsovård, tfn 050 596 9866

Yhteyshenkilöt

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Vertailututkimus: Kunnat onnistuneet pitämään sosiaali- ja terveydenhuollon kustannukset kurissa - Uudenmaan kunnat kärjessä6.6.2018 12:00Tiedote

Suurten kaupunkien terveydenhuollon kustannukset pysyivät vuonna 2017 edellisvuoden tasossa, selviää Kuntaliiton kymmenen suuren kaupungin vertailututkimuksesta. Suurten kaupunkien terveydenhuollon kustannukset olivat yhteensä 5 miljardia euroa, ja ne hoitivat noin 2,2 miljoonan suomalaisen palvelut. Keskimäärin kustannukset olivat 2 297 euroa asukasta kohti.

Jämförande undersökning: Kommunernas social- och hälsovårdskostnader under kontroll – bäst resultat i nyländska kommuner6.6.2018 12:00Tiedote

År 2017 hölls hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna på samma nivå som året innan. Det framgår av en jämförande undersökning som Kommunförbundet utfört bland tio stora städer. De stora städerna hade hälso- och sjukvårdskostnader på sammanlagt 5 miljarder euro och de tillhandahöll tjänster för omkring 2,2 miljoner finländare. I snitt uppgick kostnaderna till 2 297 euro per invånare.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme