Skogsbrukets vattenvårdsdagar i Uleåborg – Den ökande virkesanvändningen en utmaning för vattenvården i torvmarksskogar

Statsrådet har godkänt målet om att öka den årliga virkesanvändningen till 80 miljoner kubikmeter från dagens ungefär 70 miljoner kubikmeter i syfte att tillgodose industrins växande behov av virke.

Uppnåendet av målet förutsätter att även att avverkningar, skogsvårdsarbeten och iståndsättningsdikning görs i större omfattning i torvmarksskogar. Ungefär en femtedel av hela den virkesreserv som omfattas av virkesproduktionen finns i torvmarksskogar. Ökande avverkning, gödsling och iståndsättningsdikning medför utmaningar för vattenvården.

Enligt färska kalkyler från Naturresursinstitutet kan beståndskapitalet och dess tillväxt främjas genom effektivare skogsvård. Beståndsvårdande gödsling och iståndsättningsdikning är de snabbaste sätten att påskynda beståndstillväxten.
Torvmarkernas andel av beståndskapitalet är ungefär en femtedel, likaså av den årliga tillväxten i ekonomiskogarna. I Österbotten finns det områden som har en klart större andel.

Torvmarkerna utdikades främst på 1960- och 1970-talen. Dikena börjar bli i behov av iståndsättning och träden i behov av gallrings- eller förnyelseavverkning. En del av de dikade områdena är improduktiva. På sådana områden kommer diken inte att iståndsättas utan myrarna återställs eller får återställa sig till naturligt tillstånd.

Vattenvården i torvmarksskogar ställs inför utmaningar

Allteftersom avverkningarna och iståndsättningsdikningarna ökar kommer även mängden näringsämnen och sediment som spolas ut i vattendragen att öka. Risken för sedimentbelastning ökar särskilt av att större arealer iståndsättningsdikas. Det är problematiskt med tanke på vattendragen, eftersom sediment gör vattnet grumligt, slammar igen vattendragen och lägger sig i skikt på bottnen av dem.
I statens stödsystem för skogsbruket stöds vården av torvmarksskogar mer än bara när det gäller iståndsättningsdikning. Därför är det möjligt att beakta vattenvården på ett helhetsbetonat sätt.

En vattenvårdsplan har redan i tiotals år varit en förutsättning för att man ska få statlig finansiering för iståndsättningsdikning. På skogsbrukets vattenvårdsdagar behandlas olika sätt att effektivisera vattenvården i torvmarksskogar och ta hänsyn till lokala specialförhållanden.

Skogsbrukets vattenvårdsdagar i den form de har idag har hållits sedan 2008. Denna gång anordnas dagarna som ett samarbete mellan Finlands skogscentral, Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, NTM-centralen i Norra Österbotten, Finlands miljöcentral och Tapio Ab.

På skogsbrukets vattenvårdsdagar samlas över 100 experter på förvaltning, praktiskt arbete och forskning inom skogs- och miljöbranschen för att diskutera utmaningarna för vattenvården i torvmarksskogar.

Läs mer om evenemanget och programmet på Skogscentralens webbplats (på finska).