Helsingin kaupunki, kasvatuksen ja koulutuksen toimiala

Skolmatens jubileumsår i Helsingfors

Dela
Helsingfors stad började som föregångare servera avgiftsfri mat i folkskolor redan hösten 1943. Därmed fyller skolmaten redan 75 år i Helsingfors i år.

Skolmåltiderna har långa anor i Finland. År 1943 stiftades det i Finland en lag om att servera skolmat till elever. Enligt lagen skulle man från början av 1948 i folkskolorna i hela landet ordna med en avgiftsfri måltid till alla elever. Helsingfors stad började som föregångare servera avgiftsfri mat i folkskolor redan hösten 1943. Därmed fyller skolmaten redan 75 år i Helsingfors i år. Jubileumsåret firas i Helsingfors grundskolor under, Helsinki Education Week, vecka 45 med en specialmeny med favoriträtter från olika decennier. Veckan kulminerar i en festmåltid fredagen den 9 november, då man i skolorna serverar kycklinglår, en av favoriterna från sent 1980-tal.

Från vällingar och soppor till veganska och vegetariska rätter
I början bestod skolmaten av grötar, vällingar och soppor. I dag består skollunchen i Helsingfors av två alternativa varma huvudrätter utöver vilka serveras sallad, rårivet, frukt eller grönsaker, måltidsdryck, bröd och bredbart pålägg. Sedan 2003 har det i Helsingfors skolor serverats en vegansk varmrätt, från 2007 två alternativa huvudrätter varje dag, varav den ena alltid vegetarisk, och sedan 2011 har man en vegetarisk dag varje vecka. Teman om mat för variation till vardags, årstidsfester samt matsvinns- och favoriträttveckor firas regelbundet under läsåret.

Skolmaten i Helsingfors
1896 Skolmatsfrågan diskuteras officiellt för första gången.
1905 Augusta af Heurlin grundar skolsoppköket, fullmäktige beviljar ett finansiellt bidrag för att stödja verksamheten.
1912 Helsingfors skolverk åtar sig måltidsverksamheten.
1918 Stadens centralkök invigs.
1925 Fullmäktigeledamot Miina Sillanpää väcker en motion hos fullmäktige om gratis skolmat – antas inte ännu.
1943 Gratis skolmat för Helsingforsborna: Helsingfors började omgående verkställa lagen om en kostnadsfri måltid, övriga Finland först fem år senare. En gång per dag serveras kött-, fisk- eller grönsakssoppa eller välling.
1950-talet På tvåveckorsmatsedeln finns köttsoppa, ärtsoppa, olika grötar och torrproviant (grahamsemla och smältost/knackkorv). Mjölk serveras i september, oktober och maj, övriga tider olika vällingar. Skolmatskommittén rekommenderar för första gången att skolmatens näringsmässiga kvalitet ska förbättras, att det till exempel ska serveras mer mjölk, kött och ost och att det ska serveras råa grönsaker (råkostbit).
1968 Skolorna får gafflar och knivar. De beställdes redan året innan, men då fanns det ännu inte mat som hade kunnat ätas med dem. Låd- och såsrätter, till exempel köttbullar, dillkött, leverragu och köttfärssås, introduceras på matsedeln.  Den enda salladen som serveras är rödbetssallad och rotsaksbitar.
1970-talet Specialdieter (diabetes, celiaki, fiskallergi, laktosintolerans) börjar beaktas och en systematisk utveckling av matsedlarna inleds. Matsedlarna roterar i sex veckors perioder och målsättningen är en fullödig måltid med beaktande av måltidernas näringsvärden. Vid sidan av rödbetssallad börjar man servera rotsaks- och kålsallader.
1977 I och med övergången till grundskolan ökar antalet måltider per dag i Helsingfors från 29 500 till 47 500 måltider och det finns 138 serveringsställen (tidigare 100).
1980-talets slut Med den ekonomiska högkonjunkturen kommer kycklingben på matsedeln och matsedeln blir mer internationell. Framför allt ökar antalet olika pastarätter (cannelloni, spaghettiform). Maten börjar kryddas mer.
1984 Den första omfattande undersökningen av elevernas åsikter (1 173 informanter). Favoriträtterna är fiskpinnar, köttbullar, köttmakaronilåda, kycklingfrikassé, ärtsoppa och köttfärsrisotto.
1990-talet Med depressionen försvinner kycklingbenen från matsedeln och debatten om A-vitamin leder till att leverrätterna tas bort. Dillkött och pepparrotskött stryks från matsedeln. Med internationaliseringen introduceras chili con carne, tortillas, wokrätter och lasagne på matsedeln.
2000-talet Skolmatsalarna blir skolrestauranger, eleverna kunder, bespisningen måltidsservice. Favoriträtterna är fiskpinnar, spenatplättar, köttmakaronilåda, korngröt och tortillas. I skolorna grundas restaurangkommittéer som deltar i måltidsplaneringen. Uppmärksamhet fästs vid matsvinnet: ät det du lägger upp och kampanjveckor om matsvinnet.
2003 Vegankost börjar uppmärksammas.
2004 Försäljningen av mellanmål inleds, det erbjuds mellanmål med bra näringsvärden.
2007 Två måltidsalternativ varje dag för alla att fritt välja mellan (vegetariskt alternativ), med Helsingfors som föregångare.
2011 Stadsfullmäktige beslutar att alla skolor ska ha en vegetarisk dag i veckan, då det serveras två vegetariska huvudrättsalternativ.
2013 Salladskomponenterna börjar serveras i salladsbord, vilket ökar åtgången av grönsaker. Stor reform av matsedeln där uppmärksamhet fästs vid matens utseende, konsistens, färger och smak. Matråden återupplivas i Helsingfors och börjar delta i utvecklingen av matsedeln: eleverna görs delaktiga.
2017 Den årliga skolmatsdagen i månadsskiftet augusti–september för att fira den kostnadsfria skolmaten introduceras.
2018 Ansvarsfullhet, råvaror som är i säsong och mattrender samt globalt ansvarstagande och iakttagande av koldioxidfotavtrycket är väsentliga aspekter i planeringen och genomförandet av skolmåltiderna. Kontinuerlig utveckling och elevernas delaktiggörande är vardag.

Eleverna deltar i utvecklingsarbetet
Eleverna kan påverka utvecklingen av skolmåltiderna via restaurangkommittéer, matjuryer och kundenkäter. Viktigt vid utvecklingen av rätter och menyer är uppmuntran till måltider samt att eleverna tycker om rätten och att den kan godkännas. Den första kundenkäten genomfördes i Helsingfors redan 1984, då den populäraste skolrätten var fiskpinnar med tartarsås. Vissa favoriter står på sig från decennium till decennium, men varje ny generation skapar också en egen matkultur. I dag är elevernas favoriträtter tortillor, hamburgare och kebabsås. Eleverna är ansvarsfulla, vilket syns i hur de värdesätter finländska råvaror och beaktar ekologiskt hållbara val vid utvecklingen av skolmåltiderna. Skolmåltiderna stödjer för egen del elevernas välbefinnande, uppväxt och utveckling. I Helsingfors främjar måltidsstunderna också en hållbar livsstil, kulturellt kunnande samt socialt umgänge.

Fostrans- och utbildningssektorn ansvarar som utbildningsanordnare för skolmåltiderna i Helsingfors. Sektorn köper måltidstjänsterna från serviceproducenter och samarbetar intensivt med dem, till exempel vid planeringen av råvaror och menyer. Serviceproducenterna är Servicecentralen Helsingfors, Fazer Amica och Sodexo.

Nyckelord

Kontakter

Mer information
Fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors
chefen för måltidstjänsterna
Airi Rintamäki
tfn 09 310 86307
e-post airi.rintamaki@hel.fi

Länkar

Om

Helsingin kaupunki, kasvatuksen ja koulutuksen toimiala
Helsingin kaupunki, kasvatuksen ja koulutuksen toimiala
Työpajankatu 8
00580 Helsinki

09 310 44986https://www.hel.fi/kasvatuksen-ja-koulutuksen-toimiala/fi

Sektorn för fostran och utbildning ansvarar för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, den finska yrkesutbildningen och den fria bildningen i Helsingfors. Sektorn består av fyra servicehelheter: småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, gymnasie- och yreksutbildning och fritt bildningsarbete samt svenska tjänster. Till sektorn hör dessutom förvaltningsenheter.

Följ Helsingin kaupunki, kasvatuksen ja koulutuksen toimiala

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingin kaupunki, kasvatuksen ja koulutuksen toimiala

Ennakkotiedote: Helsingin kasvatus- ja koulutuslautakunta kokoontuu tiistaina 26.3.202422.3.2024 09:44:33 EET | Tiedote

Kasvatus- ja koulutuslautakunnan seuraava kokous pidetään tiistaina 26. maaliskuuta klo 16.15. Kokouksen esityslista on julkaistu kasvatuksen ja koulutuksen toimialan verkkosivuilla. Esityslistalla on muun muassa yhteenveto vuoden 2023 talousarvion toteutumisesta ja tilinpäätöksestä sekä toimialan vuoden 2023 toimintakertomus. Lisäksi esityslistalla on varhaiskasvatuksen asiakasmaksujen indeksitarkistus 1.8.2024 alkaen. Varhaiskasvatuksen asiakasmaksuja koskevat säännökset on määritelty varhaiskasvatuksen asiakasmaksuista annetussa laissa. Euromäärät tarkistetaan lain mukaisesti joka toinen vuosi yleisen ansiotasoindeksin muutoksen mukaisesti. Tiloista esityslistalla on seuraavat hankkeet: päätös päiväkodin tarveselvityksestä osoitteeseen Maurinkatu 1a päätös Kumpulassa sijaitsevan päiväkoti Marjalan toiminnan lakkauttamisesta 1.8.2024 alkaen päätös Pakilan ala-asteen koulun ja Pakilan yläasteen koulun yhdistymisestä päätös Paloheinän alueelle osoitteeseen Paloheinäntie 40 b toteutetta

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye