Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK

Skulle du klara dig i en störningssituation 72 timmar utan hjälp?

Dela
I samhällets störningssituationer har egen beredskap en stor betydelse både för medborgare och för myndigheter. Hur ska man agera när det plötsligt inte kommer vatten eller när uppvärmningen inte fungerar t.ex. på grund av ett strömavbrott? Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) har skapat ett nytt beredskapskoncept 72 timmar i vilket man konkret går igenom hur man klarar sig i vardagen utan myndigheternas hjälp.

Var och en kan fråga sig själv om man kan klara sig i en störningssituation 72 timmar utan hjälp? Sådana situationer kan orsakas till exempel av storolyckor och kraftiga stormar samt andra extrema väderfenomen som blivit allmännare med klimatförändringen. 72 timmar, dvs. tre dygn, har av myndigheter och hjälporganisationer internationellt identifierats som den optimala tiden för medborgarnas egen beredskap för störningar när det gäller att både hjälpa den enskilde att klara sig och underlätta samhällets hjälptryck.

– Medborgarnas egen beredskap ger myndigheter mera spelrum och gör deras arbete smidigare. Vi bygger våra liv för mycket på myndigheter, säger Pekka Vänskä verksamhetsledaren för Nylands Räddningsförbund. Han är kursledare för 72 timmar-utbildningar för medborgare.

Unga stadsbor och kvinnor i fokus

Stadsbor tror att de klarar av störningssituationer sämre än landsbygdsbor. På landsbygden har man flera erfarenheter av till exempel elavbrott som orsakats av stormar, och där är beredskap en naturligare del av vardagen. Detta framgår av en undersökning om hushållens beredskap för störningssituationer som publicerats av SPEK år 2016.

Speciellt kvinnor och unga som bor i städerna upplever att de har dålig beredskap och att de har mest brister i sina säkerhetsfärdigheter jämfört med andra grupper. De planerar också mindre än andra sin verksamhet med tanke på störningssituationer, och stadsbor har till exempel mera sällan ett reservförråd.

– Vi vill lära människor att beredskap är en både nyttig och bekväm medborgarfärdighet som underlättar vardagen. Syftet är att väcka folk till insikt om betydelsen av egen beredskap. Vi önskar att folk märker vad man kan göra i det egna hushållet för att förbättra kunskapsnivån, betonar SPEKs expert Mia Kunnaskari.


Kommittén för hushållens egen beredskap består av företrädare av SPEK, Marttaliitto, Maa- ja kotitalousnaiset, Försörjningsberedskapscentralen, Hyötykasviyhdistys, Hushållslärarnas förbund, Finlands jägarförbund, Centralförbundet för Fiskerihushållning, Martha-förbundet, Suomen mehiläishoitajain liitto, Paliskuntain yhdistys, Finlands scouter, Försvarsutbildningsföreningen, jord- och skogsbruksministeriet, Svenska trädgårdsförbundet, Landsbygdsverket, 4H och Arktiska aromer.Planeringen av utbildningen har finansierats av Försörjningsberedskapscentralen.

Kontakter

Expert Mia Kunnaskari, tfn 040 736 5683

Länkar

Om

Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK
Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK
Ratamestarinkatu 11
00520 HELSINKI

09 476 112, spekinfo@spek.fihttp://www.spek.fi

Följ Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK

Tulitöiden aiheuttamat suurpalot ovat romahtaneet 30 vuodessa – Tulityökoulutusta pidetään tärkeänä12.9.2018 13:33:17 EEST | Tiedote

Ennen kuin tulitöiden turvallisuuskoulutus aloitettiin vuonna 1988, tulitöiden tekeminen aiheutti noin 40 prosenttia suurpaloista. Nykyisin hitsaus, laikkaleikkaus ja muut tulityöt aiheuttavat suurpaloista alle viisi prosenttia. Suomen Pelastusalan Keskusjärjestön teettämän kyselyn mukaan tulitöiden turvallisuuskoulutusta pidetään tärkeänä, joskin koulutuksen suhde työelämän realiteetteihin vaatii jatkuvaa kehittämistä.

”Jos kriisi puhkeaa tai sota syttyy” - Riskiviestintä informoi ja herättää epäilyksiä28.8.2018 14:35:24 EEST | Tiedote

Om krisen eller kriget kommer -esite herätti keväällä paljon keskustelua niin julkaisumaassa Ruotsissa kuin Suomessakin. Onko kyseessä vain informaation jakaminen, vai yritetäänkö ihmisten asenteisiin piilovaikuttaa tai suorastaan rivien välistä kertoa jotain, mitä ei ääneen voi sanoa? Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö järjesti maanantaina 27.8. keskustelutilaisuuden, jossa tutkija Minna Lundgren Keski-Ruotsin yliopiston Risk and Crisis Research Center -yksiköstä kertoi ruotsalaisten kotitalouksien varautumisesta ja kotitalouksille suunnatusta riskiviestinnästä.

HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye