Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK

Skulle du klara dig i en störningssituation 72 timmar utan hjälp?

Jaa

I samhällets störningssituationer har egen beredskap en stor betydelse både för medborgare och för myndigheter. Hur ska man agera när det plötsligt inte kommer vatten eller när uppvärmningen inte fungerar t.ex. på grund av ett strömavbrott? Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) har skapat ett nytt beredskapskoncept 72 timmar i vilket man konkret går igenom hur man klarar sig i vardagen utan myndigheternas hjälp.

Var och en kan fråga sig själv om man kan klara sig i en störningssituation 72 timmar utan hjälp? Sådana situationer kan orsakas till exempel av storolyckor och kraftiga stormar samt andra extrema väderfenomen som blivit allmännare med klimatförändringen. 72 timmar, dvs. tre dygn, har av myndigheter och hjälporganisationer internationellt identifierats som den optimala tiden för medborgarnas egen beredskap för störningar när det gäller att både hjälpa den enskilde att klara sig och underlätta samhällets hjälptryck.

– Medborgarnas egen beredskap ger myndigheter mera spelrum och gör deras arbete smidigare. Vi bygger våra liv för mycket på myndigheter, säger Pekka Vänskä verksamhetsledaren för Nylands Räddningsförbund. Han är kursledare för 72 timmar-utbildningar för medborgare.

Unga stadsbor och kvinnor i fokus

Stadsbor tror att de klarar av störningssituationer sämre än landsbygdsbor. På landsbygden har man flera erfarenheter av till exempel elavbrott som orsakats av stormar, och där är beredskap en naturligare del av vardagen. Detta framgår av en undersökning om hushållens beredskap för störningssituationer som publicerats av SPEK år 2016.

Speciellt kvinnor och unga som bor i städerna upplever att de har dålig beredskap och att de har mest brister i sina säkerhetsfärdigheter jämfört med andra grupper. De planerar också mindre än andra sin verksamhet med tanke på störningssituationer, och stadsbor har till exempel mera sällan ett reservförråd.

– Vi vill lära människor att beredskap är en både nyttig och bekväm medborgarfärdighet som underlättar vardagen. Syftet är att väcka folk till insikt om betydelsen av egen beredskap. Vi önskar att folk märker vad man kan göra i det egna hushållet för att förbättra kunskapsnivån, betonar SPEKs expert Mia Kunnaskari.


Kommittén för hushållens egen beredskap består av företrädare av SPEK, Marttaliitto, Maa- ja kotitalousnaiset, Försörjningsberedskapscentralen, Hyötykasviyhdistys, Hushållslärarnas förbund, Finlands jägarförbund, Centralförbundet för Fiskerihushållning, Martha-förbundet, Suomen mehiläishoitajain liitto, Paliskuntain yhdistys, Finlands scouter, Försvarsutbildningsföreningen, jord- och skogsbruksministeriet, Svenska trädgårdsförbundet, Landsbygdsverket, 4H och Arktiska aromer.Planeringen av utbildningen har finansierats av Försörjningsberedskapscentralen.

Yhteyshenkilöt

Expert Mia Kunnaskari, tfn 040 736 5683

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK
Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK
Ratamestarinkatu 11
00520 HELSINKI

09 476 112, spekinfo@spek.fihttp://www.spek.fi

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK

Livskraftiga brandkårer bidrar till att säkerställa räddningstjänster för medborgare7.6.2018 10:37Tiedote

Även om man i en del av brandkårerna speciellt i glesbygden kämpar med tynande verksamhet, kan man ändå konstatera att det i allmänhet går bra för brandkårerna. Enligt de undersökningar som Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland låtit utföra intresserar brandkårsverksamheten speciellt unga, och till och med 57 % kunde tänka sig att börja med brandkårsverksamheten. Brandkårister motiveras av viljan att hjälpa, aktivitet och kompetensutveckling. I brandkårer lär man sig viktiga säkerhetsfärdigheter för vardagens överraskande situationer, såsom primärsläckning och återupplivning. I Finland finns cirka 33 000 brandkårister.

Palokuntien elinvoimaisuus turvaa osaltaan pelastuspalvelut kansalaisille7.6.2018 10:31Tiedote

Vaikka osassa palokunnista erityisesti harva-asutusalueille kamppaillaan toiminnan hiipumisen kanssa, niin pääosin voidaan todeta, että palokunnilla menee hyvin. Suomen Pelastusalan Keskusjärjestön teettämien tutkimusten mukaan palokuntatoiminta kiinnostaa erityisesti nuoria ja jopa 57 % voisi ajatella aloittavansa palokuntaharrastuksen. Palokuntalaisia motivoi auttamisen halu sekä toiminta ja osaamisen kehittäminen. Palokunnissa oppiikin hyvin tärkeitä turvallisuustaitoja arjen yllättävissä tilanteissa selviämiseen, kuten alkusammutusta ja elvytystä. Palokuntalaisia on Suomessa noin 33 000.

Ullakon palo-osastointi voi pelastaa rivitalon täystuholta1.6.2018 10:41Tiedote

Vanhemmissa rivitaloissa ullakko voi olla talon päästä päähän ulottuva yhtenäinen avoin tila. Tämä tarkoittaa sitä, että yhdessä asunnossa alkanut tulipalo saattaa levitä ullakon kautta koko rakennukseen. Seurauksena voi olla rivitalon täystuho. Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö suosittelee ullakon jakamista osiin palon leviämistä estävin rakentein kaikkiin sellaisiin rivitaloihin, joissa sitä ei ole tehty.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme