Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Slutrapporten från forskningsprogrammet som utvärderade landskaps- och vårdreformen: Om man vill att reformen skall lyckas måste man slopa idén om en modell och en regeringsperiod

Dela
Alternativlösa stora reformer som förväntas implementeras inom kommunsektorn under en regeringsperiod är dömda att misslyckas. Detta är den viktigaste lärdomen man kan dra av forskningsrapporten som sammanfattar resultaten av nationella reformer i kommunsektorn sedan 1995. Det senaste försöket, landskaps- och vårdreformen, föll i mars 2019 och forskningsrapporten räknar upp lärdomarna man kan dra av den.

Fem lärdomar från den fallna landskaps- och vårdreformen

 
1. Man kan inte tillämpa en modell i hela Finland
 
Sipiläs regering beredde en nationell reform utgående från en enhetlig modell, men det hade behövts en tillförlitlig analys av vad reformen skulle innebära utgående från de regionala och lokala särdragen samt de regionala effekterna av reformen.  Det hade behövts både gemensamt och separat reformarbete. Redskapen som reformen erbjöd för att lösa de regionala och lokala specialfrågorna blev oklara. Delvis på grund av detta började landskapen planera egna lösningar redan under beredningen av reformen.
 
Kommunernas särdrag och utveckling åt olika håll måste beaktas när man börjar bereda nästa reform.
 
2. Reformen kompliceras om målen för reformen ändras mitt under beredningen
 
De förvaltningsmässiga målen för reformerna var förhållandevis konstanta medan målen för verksamheten ändrades störande mycket under beredningen. I början av beredningen skulle man till exempel integrera tjänsterna men detta försvann ur bilden under beredningens gång.  Samtidigt lyftes centerns landskapsmodell och samlingspartiets valfrihetsmodell starkt fram under beredningen, vilket kritiserades bland annat av branschens sakkunniga.
 
En bra reform kräver mycket mer än en omorganisering av förvaltningsstrukturen. En förändring i verksamhetsbetingelserna kräver i sig en kontinuerligt och bred omstrukturering.  Om endast förvaltningsstrukturerna ändras finns det risk att verksamheten paralyseras.
 
3. Det lönar sig att observera problemen med grundlagsenligheten som uppmärksammats tidigare
 
Trots att Sipiläs regering hade tillgång till grundlagstolkningar av reformförslag som Vanhanens, Katainens och Stubbs regeringar lanserade, stötte man på grundlagsfrågor också i den här reformens detaljer. Det fördröjde beredningen, tiden tog slut och reformerna föll. Men det att tiden tog slut kanske ändå inte var den egentliga orsaken till att reformen föll, det var närmast en följd av att regeringen inte hade det spelrum som hade krävts för att forma om reformerna enligt grundlagens krav.
 
4. Måttfullhet behövs vid bedömningen av nyttan med reformer
 
Vid nationella reformer har nyttan ofta lyfts fram medan de eventuella avigsidorna och kostnaderna tonats ner. En mer måttfull bedömning av nyttan och nackdelarna skulle sannolikt öka förtroendet och minska kritiken. Också denna gång hade det varit mer trovärdigt att inleda reformen med realistiska bedömningar av reformens konsekvenser och beredningens och implementeringens kostnader.
 
5. En förtroendeingivande atmosfär och en enhetlig statlig styrning bör bevaras
 
I stora reformer får det ömsesidiga förtroendet mellan ministrar, ministerier, tjänsteinnehavare, sakkunniga, landskap, kommuner, organisationer och företag stor betydelse. Eftersom det fanns flera viktiga aktörer var bevarandet av detta förtroende en utmanande uppgift som krävde särskilda insatser. Enligt enkätresultaten kan beredningen av reformen ha ökat spänningarna mellan kommunerna när arbetsfördelningen mellan landskapen och kommunerna bereddes. Det bristande förtroendet och spänningarna kan ha lett till deloptimeringar och lösningar som ur helhetsperspektivet var oändamålsenliga.
 
I synnerhet Social- och hälsovårdsministeriet och Finansministeriet men också mer utbrett förväntades de statliga aktörerna ha en enhetlig linje eftersom man höll på att överföra uppgifter från åtta olika ministerier till landskapen. Det inkonsekventa politiska beslutsfattandet och oenigheterna försvårade avsevärt den statliga styrningen av reformen.
 

 

Kommuninvånarna är nöjdare än någonsin med servicen

 
I forskningsrapporten sägs att trots att de stora reformerna i kommunsektorn motiverats med servicens kvalitet och tillgång till service har kommuninvånarnas tillfredsställelse med servicen i kommunen ständigt ökat.
 
Just nu är kommuninvånarna nöjdare än någonsin med den kommunala servicen. På en skala från ett till fem får servicen 3,81 av kommuninvånarna. Kommuninvånarna är mest nöjda med kultur- och fritidstjänsterna (4,20) och hälsovårdstjänsterna (3,92). Lägsta betyget fick socialservicen (3,31).
 
Kommunerna har hela tiden utvecklat sin egen verksamhet, parallellt med de nationella reformerna. Till exempel inom social- och hälsovårdstjänsterna har antalet arrangörer under åren 2007–2018 minskat i och med flera kommunsammanslagningar och samarbetsstrukturer. Integrationen av social- och hälsovården har stärkts och samtidigt har avtalsstyrningens betydelse ökat när social- och hälsovårdstjänster utkontrakterats i allt fler kommuner.
 
ARTTU2 forskningsprogrammet slutrapport belyser olika aspekter av kommunernas förnyelse genom en analys av flera olika reformer och varierande material. Vi utmanar dem som sysslar med utvecklings- och reformarbetet i kommunerna och nationellt att ta lärdom av tidigare reformer och dra nytta av denna rapport och annan forskning samt kommunernas erfarenheter, säger rapportförfattarna.
 
Närmare upplysningar:
Pentti Meklin, professor emeritus, tfn 050 564 2595
Arto Koski, fil.dr., docent, tfn 044 976 3681
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634
Jenni Airaksinen, forsknings- och utvecklingsdirektör, Kommunförbundet, tfn 050 533 2002
 
Rapport: Meklin P., Koski A., Pekola-Sjöblom M. ja Airaksinen J: Kuntauudistukset leveämpiä hartioita etsimässä. Forskningsprogrammet ARTTU2:s slutrapport. Undersökningar inom programmet ARTTU2, nr 8. Acta nr 272. Finlands Kommunförbund. Länk till rapporten (på finska):
 
Närmare upplysningar om forskningsprogrammet ARTTU2: www.kommunforbundet.fi/arttu2
 

Kontakter

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Selvitys: Joukkoliikennettä kuritettaisiin arvonlisäverokannan korottamisella turhaan - ALV:n nosto vähentää valtion tuloja20.3.2024 09:52:58 EET | Tiedote

Pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelmassa on linjattu, että henkilökuljetusten arvonlisäverokantaa nostetaan 4 prosenttiyksikköä nykyisestä 10 %:sta 14 %:iin. Linja-autoliitto, Paikallisliikenneliitto ja Kuntaliitto vetoavat hallitukseen, että joukkoliikenteen arvonlisäverokanta pidettäisiin ennallaan. Jos muutos tehdään, uhkana on, että asiakkaat saavat aiempaa niukempaa palvelua, kun verotus vaikuttaa kaupunkien ja kuntien joukkoliikennekustannuksiin. Linja-autoliiton teettämän selvityksen mukaan veronkorotus ei lisää valtion verokertymää. Arvonlisäverokannan korottaminen siirtyy hintoihin, eli matkustamisesta tulee nykyistä kalliimpaa. Muutos pienentäisi esimerkiksi linja-autoalan tuloja, mikä voi pahimmillaan johtaa palvelutarjonnan karsimiseen. Kaupunkiseutujen joukkoliikenteeseen kohdistuu lisäksi ilmastoperusteisen valtionavustuksen poisto. ALV-korotus tämän ja yleisen kustannustason nousun kanssa lisäisi entisestään toimialan kustannuksia.

Suomalaisista jo 90 % asuu kunnassa, jolla on ilmastotavoite, mutta kuntien luotto ilmastotavoitteiden saavuttamiseen horjuu14.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote

Yhä useampi suomalainen asuu kunnassa, joka on sitoutunut ilmastotavoitteisiin. Kuntien suunnitelmallinen ilmastotyö onkin lisääntynyt, selviää tuoreesta Kuntaliiton ilmastokyselystä. Kuntien luotto omiin ja etenkin kansallisiin ilmastotavoitteisiin on sen sijaan heikentynyt. Resurssien ja poliittisen tahtotilan puute ilmoitettiin suurimmiksi haasteiksi ilmastotavoitteiden toteutumiselle kunnassa. Käytännön ilmastotyö keskittyy kunnissa vahvasti ilmastonmuutoksen hillintään. Ilmastonmuutos vaikuttaa jo voimakkaasti kuntien toimintaympäristöön, joten sopeutumistoimia tulisi nopeasti lisätä.

TE-palvelut siirtyvät kunnille - kunnat saavat vahvistuvien peruspalvelujen myötä lisää työkaluja elinvoiman edistämiseen23.2.2024 10:30:00 EET | Tiedote

Julkisten työvoimapalvelujen järjestämisvastuu siirretään vuoden 2025 alussa TE-toimistoilta kunnille. Nykyiset TE-toimistot lakkautetaan. Vuoden vaihteessa reilut 4000 työvoimapalveluiden ammattilaista siirtyy liikkeenluovutuksella valtiolta kuntiin tai kuntayhtymiin. Työvoimapalveluiden järjestämisvastuu muodostaa kunnille samalla myös uuden valtionosuustehtävän.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye