Sociala medier allt viktigare kanal för att hålla sig informerad om ärendena i hemkommunen
Kommunförbundet informerar
14.9.2017
Får publiceras genast
Sociala medier allt viktigare kanal för att hålla sig informerad om ärendena i hemkommunen
De sociala medierna som en kanal på vilken invånarna kan följa ärendena i hemkommunen ökar i popularitet, framgår det av Kommunförbundets stora invånarundersökning. För 18–29-åringarna är de sociala medierna vid sidan av lokaltidningen den viktigaste kanalen för att hålla sig informerade om kommunens verksamhet. I den här åldersgruppen uppger 50 procent att de följer antingen sociala medier eller läser lokaltidningen för att hitta information om hemkommunens beslut eller verksamhet.
– De sociala medierna är den enda kanal som stärkt sin ställning de senaste åren som en kanal för information om hemkommunen, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Finlands Kommunförbund.
Av alla kommuninvånare följer 27 procent kommunens verksamhet och beslutsfattande på sociala medier. Det är lika många som de som använder kommunernas webbsidor och betydligt fler än de invånare som hittar information om hemkommunen på exempelvis olika lokala organisationers webbsidor.
Invånarundersökningen i Kommunförbundets ARTTU2-forskningsprojekt besvarades av totalt cirka 11 000 personer från 40 olika stora kommuner på olika håll i Finland. Urvalet är heltäckande och jämförbart för hela Finland.
Nästan alla följer ärendena i hemkommunen
Allmänt taget följer invånarna noga med frågorna i sin hemkommun. Av uppgiftslämnarna uppgav 93 procent att de följer kommunens beslutsfattande och verksamhet via åtminstone en kanal. Siffran har varit den samma under hela 2000-talet.
Fortfarande är tidningarna, i synnerhet lokaltidningen, den viktigaste kanalen för invånarna att hålla sig informerade om hemkommunens verksamhet och beslutsfattande. Av uppgiftslämnarna följer 82 procent ärendena i hemkommunen i lokal- och gratistidningar. I landskapstidningarna följer 68 procent kommunens beslutsfattande och evenemang. Tidningarnas betydelse har ändå minskat något under 2000-talet.
Också radio och tv är viktiga informationskällor när det gäller ärendena i hemkommunen och deras betydelse har under de senaste åren varit mycket stabil. Av uppgiftslämnarna uppger 70 procent att de ofta eller ibland följer hemkommunens ärenden i radio eller på tv.
Kommunens egen informationstidning, andra infoblad som delas ut till hemmen och olika föreningars, organisationers och bostadsområdens informationstidningar håller på att minska i betydelse som informationskanal. Exempelvis år 2008 följde 46 procent av uppgiftslämnarna ofta eller ibland hemkommunens ärenden i olika organisationers informationstidningar. År 2017 har den här siffran sjunkit till 34 procent.
Stora skillnader i användningen av medier i olika åldersgrupper, också könet och modersmålet påverkar
Ju äldre personer det är fråga om, desto mer följer de ärendena i hemkommunen. Mest aktiva är 60–69-åringarna. Minst följer invånarna under 30 år ärendena i sin hemkommun. Äldre personer håller sig underrättade om kommunen i lokaltidningen, i radion och på tv samt i landskapstidningen.
– Också modersmålet och könet påverkar hur mycket invånarna följer ärendena i hemkommunen. Svenskspråkiga och kvinnor håller sig mer underrättade om hemkommunens verksamhet än andra, framhåller Pekola-Sjöblom.
Programmet ARTTU2 och de medverkande kommunerna
I ARTTU2-programmet utreds hur reformerna har påverkat den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen, personalresurserna samt samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.
I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ från olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på ett motsvarande program för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.
Kommunerna i ARTTU2: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.
Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningsdirektör, tfn 050 337 5634
Närmare uppgifter om svaren: https://www.kommunforbundet.fi/pressmeddelande/2017/sociala-medier-allt-viktigare-kanal-att-halla-sig-informerad-om-arendena-i
Kontakter
Tony Hagerlundverkkoviestintäpäällikkö / webbkommunikationschef
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiMediapuhelin toimittajille arkisin klo 9-15 Medietjänstnummer för journalister vardagar kl. 9-15: 050 340 9977Länkar
Om
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliiton viestit EU-vaaleihin: Työperäisen maahanmuuton edistäminen ja vihreässä siirtymässä onnistuminen ovat kohtalonkysymyksiä kuntien elinvoimaisuudelle18.4.2024 15:29:19 EEST | Tiedote
EU-vaaleissa ei määritellä pelkästään Euroopan suuntaa seuraavaksi viideksi vuodeksi vaan myös kuntien tulevaisuuskysymyksiä - siksi EU-vaalit ovat myös kuntavaalit! Kuntaliiton tavoitteena on, että kunnilla on kaikki mahdollisuudet toteuttaa vihreää ja digitaalista siirtymää, houkutella investointeja sekä vahvistaa EU:n tukemana elinvoimaa alueellaan. Tavoittelemme myös työperäisen maahanmuuton ja kotouttamisen voimakasta edistämistä, sillä työvoimapula rajoittaa yritystoiminnan kasvua ja vaikeuttaa julkisten palveluiden tuotantoa.
Ramförhandlingarna hörsammade kommunerna delvis – normerna måste luckras upp snabbt16.4.2024 18:38:49 EEST | Tiedote
Kommunförbundet och kommunerna är lättade över att regeringen vid ramförhandlingarna lovade kompensera åtminstone en del av den statsandelsnedskärning som staten stått i beråd att genomföra till följd av slutnotan för social- och hälsovårdsreformen. Om nedskärningen hade genomförts fullt ut, hade det inneburit att kommunernas statsandelar minskat permanent med 400 miljoner euro. En förbättring av kommunalskattens effektivitet ger på lång sikt också större spelrum i kommunernas ekonomi.
Kehysriihi vastasi kuntien huoliin osittain – normien keventämisessä edettävä ripeästi16.4.2024 16:52:45 EEST | Tiedote
Kuntaliitto ja kunnat ovat helpottuneita, että hallitus lupasi kehysriihessä kompensoida edes osan sote-uudistuksen loppulaskuun liittyvästä valtionrahoituksen leikkauksesta. Jos leikkaus olisi toteutunut täysimääräisesti, se olisi merkinnyt 400 miljoonan euron pysyvää vähenemistä kuntien valtionosuuksiin. Myös kunnallisverotuksen efektiivisyyden parannus tuo pitkällä aikavälillä kuntien taloudenhoitoon lisää liikkumavaraa.
Finalen i FM i kommunal kommunikation: känslor, ankor och lättläst språk16.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
I FM i kommunal kommunikation har sex finalister utsetts. Tävlingen är indelad i två kategorier: kommunikationskampanjer och kommunikationsåtgärder. I båda kategorierna valdes tre tävlingsbidrag ut till finalen.
Kuntaviestinnän SM-kilpailun finaalissa tunteita, ankkoja ja selkokieltä16.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
Kuntaviestinnän SM-kilpailun kuusi finaalityötä on valittu. Kilpailussa on kaksi sarjaa: viestintäkampanja ja viestintäteko. Kummastakin kategoriasta finaaliin etenee kolme kilpailutyötä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum