Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Sociala medier allt viktigare kanal för att hålla sig informerad om ärendena i hemkommunen

Jaa

De sociala medierna som en kanal på vilken invånarna kan följa ärendena i hemkommunen ökar i popularitet, framgår det av Kommunförbundets stora invånarundersökning. För 18–29-åringarna är de sociala medierna vid sidan av lokaltidningen den viktigaste kanalen för att hålla sig informerade om kommunens verksamhet. I den här åldersgruppen uppger 50 procent att de följer antingen sociala medier eller läser lokaltidningen för att hitta information om hemkommunens beslut eller verksamhet.

Kommunförbundet informerar
14.9.2017
Får publiceras genast

Sociala medier allt viktigare kanal för att hålla sig informerad om ärendena i hemkommunen

De sociala medierna som en kanal på vilken invånarna kan följa ärendena i hemkommunen ökar i popularitet, framgår det av Kommunförbundets stora invånarundersökning. För 18–29-åringarna är de sociala medierna vid sidan av lokaltidningen den viktigaste kanalen för att hålla sig informerade om kommunens verksamhet. I den här åldersgruppen uppger 50 procent att de följer antingen sociala medier eller läser lokaltidningen för att hitta information om hemkommunens beslut eller verksamhet.

– De sociala medierna är den enda kanal som stärkt sin ställning de senaste åren som en kanal för information om hemkommunen, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Finlands Kommunförbund.

Av alla kommuninvånare följer 27 procent kommunens verksamhet och beslutsfattande på sociala medier. Det är lika många som de som använder kommunernas webbsidor och betydligt fler än de invånare som hittar information om hemkommunen på exempelvis olika lokala organisationers webbsidor.

Invånarundersökningen i Kommunförbundets ARTTU2-forskningsprojekt besvarades av totalt cirka 11 000 personer från 40 olika stora kommuner på olika håll i Finland. Urvalet är heltäckande och jämförbart för hela Finland.

Nästan alla följer ärendena i hemkommunen

Allmänt taget följer invånarna noga med frågorna i sin hemkommun. Av uppgiftslämnarna uppgav 93 procent att de följer kommunens beslutsfattande och verksamhet via åtminstone en kanal. Siffran har varit den samma under hela 2000-talet.

Fortfarande är tidningarna, i synnerhet lokaltidningen, den viktigaste kanalen för invånarna att hålla sig informerade om hemkommunens verksamhet och beslutsfattande. Av uppgiftslämnarna följer 82 procent ärendena i hemkommunen i lokal- och gratistidningar. I landskapstidningarna följer 68 procent kommunens beslutsfattande och evenemang. Tidningarnas betydelse har ändå minskat något under 2000-talet.

Också radio och tv är viktiga informationskällor när det gäller ärendena i hemkommunen och deras betydelse har under de senaste åren varit mycket stabil. Av uppgiftslämnarna uppger 70 procent att de ofta eller ibland följer hemkommunens ärenden i radio eller på tv.

Kommunens egen informationstidning, andra infoblad som delas ut till hemmen och olika föreningars, organisationers och bostadsområdens informationstidningar håller på att minska i betydelse som informationskanal. Exempelvis år 2008 följde 46 procent av uppgiftslämnarna ofta eller ibland hemkommunens ärenden i olika organisationers informationstidningar. År 2017 har den här siffran sjunkit till 34 procent.

Stora skillnader i användningen av medier i olika åldersgrupper, också könet och modersmålet påverkar

Ju äldre personer det är fråga om, desto mer följer de ärendena i hemkommunen. Mest aktiva är 60–69-åringarna. Minst följer invånarna under 30 år ärendena i sin hemkommun. Äldre personer håller sig underrättade om kommunen i lokaltidningen, i radion och på tv samt i landskapstidningen.

– Också modersmålet och könet påverkar hur mycket invånarna följer ärendena i hemkommunen. Svenskspråkiga och kvinnor håller sig mer underrättade om hemkommunens verksamhet än andra, framhåller Pekola-Sjöblom.

Programmet ARTTU2 och de medverkande kommunerna

I ARTTU2-programmet utreds hur reformerna har påverkat den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledningen, personalresurserna samt samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.

I programmet medverkar 40 kommuner av olika storlek och typ från olika delar av Finland. ARTTU2 är en fortsättning på ett motsvarande program för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012. Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.

Kommunerna i ARTTU2: Askola, Enare, Esbo, Hattula, Hirvensalmi, Hollola, Jyväskylä, Kankaanpää, Karleby, Keitele, Keuruu, Kimitoön, Korsholm, Kotka, Kurikka, Kuusamo, Lempäälä, Liperi, Nivala, Paltamo, Parkano, Petäjävesi, Pudasjärvi, Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Säkylä, Tammerfors, Tavastehus, Torneå, Uleåborg, Vasa, Vanda, Villmanstrand, Vimpeli, Vörå och Åbo.

Närmare upplysningar:
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningsdirektör, tfn 050 337 5634

Närmare uppgifter om svaren: https://www.kommunforbundet.fi/pressmeddelande/2017/sociala-medier-allt-viktigare-kanal-att-halla-sig-informerad-om-arendena-i

Yhteyshenkilöt

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kunnat.net

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Arkitekturarbeten årets bästa gradu-arbeten om kommunen23.11.2017 09:08Tiedote

Finlands kommunstiftelse har premierat arkitekten Esko Härkönens arbete "Ennakoiva suunnittelu- ja rakentamisprosessi julkisissa rakennushankkeissa” (En föregripande planerings- och byggprocess i offentliga byggnadsprojekt) som förra årets bästa pro gradu-avhandling med kommunal inriktning. Dessutom får två avhandlingar hedersomnämnanden. Med anledning av Finlands jubileumsår belönas årets pro gradu-avhandlingar med kommunal inriktning med större prissummor än vanligt.

Kommunförbundets styrelse tog ställning till lagutkastet om valfrihet inom vården: Valfriheten bör utvidgas på ett kontrollerat sätt – modellen behöver justeras22.11.2017 15:06Tiedote

Kommunförbundets styrelse tog onsdagen den 22 november ställning till lagutkastet om valfrihet inom social- och hälsovården. Kommunförbundet anser att en vårdreform behövs och stöder en kontrollerad utvidgning av valfriheten. Den modell som presenteras i lagutkastet behöver ändå förenklas, förtydligas och rättas till.

Enkäten Kommunpulsen:  Kommunsakkunniga tror inte på måluppfyllelse i vårdreformen20.11.2017 09:30Tiedote

Kommunförbundet utförde i november undersökningen Kommunpulsen. Av den framgår att det råder stor osäkerhet inom kommunsektorn om hur de grundläggande målen för vårdreformen kommer att utfalla. Genom Kommunpulsen utreddes åsikterna om hur målen för landskaps- och vårdreformen kommer att uppfyllas i det fall att lagen om ordnande av social- och hälsovården och valfrihetslagen införs i den nuvarande formen.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme