Soc&kom med och evaluerar det europeiska asylsystemet
Efter den långa sommaren av migration år 2015 med ett ökat antal asylsökande som lyckades ta sig till EU:s medlemsländer, hamnade de existerande juridiska, politiska och administrativa systemen i EU under stor press. Händelser sedan år 2015 har avslöjat brister i både medlemsländernas mottagningspolitik och i det europeiska samarbetet kring asylfrågor.
Forskningskonsortiet ”CEASEVAL – Evaluation of the Common European Asylum System under Pressure and Recommendations for Further Development” erhöll finansiering från Europeiska kommissionens HORIZON 2020-program om två miljoner euro med hård konkurrens från tolv andra konsortier. Det mångdisciplinära konsortiet omfattar 14 partners och leds av professor Birgit Glorius vid Chemnitz universitet i Tyskland. Från Finland och Helsingfors universitet deltar Östen Wahlbeck. Projektet som evaluerar det europeiska asylsystemet pågår i två år och inleds i november 2017.
– Den erhållna finansieringen är en erkänsla för det långsiktiga arbete vi utfört inom min forskningsgrupp tillsammans med utländska samarbetspartners, säger Wahlbeck.
Konsortiet kommer att erbjuda både en evaluering av det existerande systemet och rekommendationer för hur man kan förbättra det. Europeiska kommissionen konstaterade i utlysningen av finansieringen att det i framtiden krävs ett system som erbjuder organiserade och säkra ankomstkanaler för personer som söker internationellt skydd. En övergripande frågeställning inom konsortiet är i vilken mån en harmonisering av det europeiska asylsystemet är nödvändigt, önskvärt och hållbart. De olika forskningsprojekten som ingår kommer bland annat att analysera svagheterna och bristerna i det europeiska asylsystemet i allmänhet och i Dublinfördraget i synnerhet. Konsortiet studerar också de nationella politiska kontexterna bland medlemsländerna och de nationella diskurserna gällande migration, asyl och politiska gränser. Till konsortiets uppgifter hör även att utforska medlemsländernas position ifråga om ansvarsfördelning mellan medlemsländerna och omplaceringen av asylsökande inom EU.
– Jag kommer att ansvara för insamlingen av det finländska materialet för de internationella jämförelserna och analyserna som görs inom evalueringen, säger Wahlbeck som är den enda forskaren från Norden som deltar.
Tilläggsinformation:
Universitetslektor Östen Wahlbeck, tfn 050-4154594
Nyckelord
Kontakter
Christa Liukas
Kommunikatör
christa.liukas@helsinki.fi
050 317 5791
Bilder
Länkar
Om
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitets operativa resultat 16 miljoner euro på minus år 202317.4.2024 14:37:30 EEST | Tiedote
Medelsanskaffningen och intäkterna från placeringar och finansiering gjorde totalresultatet positivt. Under följande fem år ökas utdelningen av avkastningen från placeringsverksamheten och riktas till forskningen.
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum