Luonnonvarakeskus

Sparsamt med sorkar i största delen av Finland

Jaa

Enligt Naturresursinstitutets övervakning är sorkpopulationerna fortfarande små i södra, östra och norra Finland. I de norra och västra delarna av mellersta Finland har sorkcykeln nått populationstoppen men populationstätheten är inte exceptionellt hög. I västra Finland har sorkpopulationerna först börjat öka. I vinter förväntas inga omfattande angrepp på plantskog.

Sorkövervakningen våren 2017 visade att sorkpopulationerna hade rasat från topptäthet till obefintlig i östra och södra Finland. Sorkpopulationerna fortsatte att minska under sommaren 2017 enligt den normala sorkcykeln. I öster och söder är sorkpopulationerna för tillfället mycket små.

Även i hela norra Finland förekommer det sparsamt med sorkar. I vissa områden rasade populationerna redan 2016, men i västra Finland minskade sorkarna först i år. Under hösten sågs lokala tecken på att sorkpopulationerna börjar öka igen i norr. Populationstätheterna är ändå fortfarande små i hela Lappland.

Åkersork och skogssork har nått populationstoppen i de västra och norra delarna av mellersta Finland, men antalet sorkar har inte varit exceptionellt högt. I västra Finland håller sorkpopulationen på att öka men populationstätheten är fortfarande måttlig och förekomsterna är fläckvisa. Sorkcykeln kommer att nå toppen i västra Finland sannolikt hösten 2018.

Liten risk för sorkangrepp på plantskog

Skadorna på plantskog till följd av sorkangrepp torde vara små i hela landet. De svåraste angreppen förväntas i vinter i de norra och västra delarna av mellersta Finland.

Antalet sorkar kan i de ovannämnda områdena uppskattas efter de första snöfallen utifrån spår och hål i snön. Om det verkar finnas mycket sorkar i ett plantbestånd kan man minska risken för sorkskador genom att lägga ut sorkfällor. Ett sätt att förebygga sorkangrepp är att trampa ner snön runt plantorna. Det är också möjligt teckna försäkring för plantskogen för sorkskador, men det ska göras i tid.

Ökad risk för sorkfeber i mellersta och västra Finland

I mellersta och västra Finland påträffas lokalt gott om skogssork som sprider Puumalavirus. Det är ett virus som orsakar sorkfeber. Smittspridningen är vanligen störst under senhösten och förvintern då skogssorkarna söker sig till människoboningar och uthus. Sorkarna utsöndrar virus i avföring och urin till omgivningen och viruset förs med dammpartiklar in i människors luftvägar. Viruset kan vara smittsamt i två veckor vid rumstemperatur och ännu längre i kyla.

Det bästa sättet att förebygga smitta är att fånga sorkar med fällor i de utrymmen där människor vistas. Undvik också att i onödan röra upp damm eller andas in dammpartiklar i till exempel vedlider eller andra ställen där det finns sorkar.

Yhteyshenkilöt

Forskningsprofessor Heikki Henttonen, tfn. 0295322430, heikki.henttonen@luke.fi

Ledande forskare Otso Huitu, tfn. 0295324917, otso.huitu@luke.fi

Kuvat

Sorkcykeln har nått toppen i mellersta Finlands norra och västra delar. I västra Finland håller sorkpopulationerna på att öka mot en topp nästa år, men tillsvidare är populationerna rätt så små. I de övriga delarna av landet är sorkarna få.
Sorkcykeln har nått toppen i mellersta Finlands norra och västra delar. I västra Finland håller sorkpopulationerna på att öka mot en topp nästa år, men tillsvidare är populationerna rätt så små. I de övriga delarna av landet är sorkarna få.
Lataa

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Luonnonvarakeskus
Luonnonvarakeskus
Viikinkaari 9
00790 Helsinki, Finland

0295 32 6000 / +358 295 32 6000http://www.luke.fi

Luonnonvarakeskus (Luke) on 1.1.2015 toimintansa aloittanut tutkimus- ja asiantuntijaorganisaatio, joka tekee työtä luonnonvarojen kestävän käytön ja biotalouden edistämiseksi. www.luke.fi www.luke.fi/en

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Luonnonvarakeskus

Laxens yngelproduktion historiskt riklig i Torne och Simo älvar16.11.2017 10:30Tiedote

På våren 2017 kläcktes det tredje högsta mängden laxyngel i Torne älv och det högsta i Simo älv sedan uppföljningen inleddes. Dödligheten som observerats bland laxen de senaste åren har inte försvagat våra naturliga laxbestånd. Anledning till bekymmer för laxbeståndens framtid medförs dock av det relativt låga antalet stigande laxar under den gångna sommaren samt de senaste årens ökade M74-dödlighet bland laxynglen.

Valtakunnan metsien inventointi: VMI:stä saadaan lähes reaaliaikaista tietoa metsätuhojen esiintymisestä15.11.2017 09:18Tiedote

Valtakunnan metsien 12. inventoinnin (VMI12, 2014–2018) neljäs maastotyökausi on päättynyt. Aineistosta on laskettavissa tilastotietoa Suomen metsien ja maankäytön muutoksista vasta ensi keväänä, mutta esimerkiksi tuhohavaintoja voidaan tarkastella jo maastokauden aikana karttamuotoisina tulosteina. Uusimmat tulokset kertovat muun muassa sen, että uusia versosurmatuhoja tavattiin pääasiassa Itä-Suomessa.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme