Helsingin yliopisto

Spridning av gips på åkrar borde genast tas i omfattande bruk i Skärgårdshavets avrinningsområde

Jaa

Med gipsbehandling av åkrar kunde man minska jordbrukets fosforbelastning av Östersjön med upp till 300 ton årligen. Forskare vid Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral rekommenderar att man inför spridning av gips som en central åtgärd i det program för effektivisering av vattenvården som påbörjas nästa år. Gips borde dessutom inkluderas i jordbrukets stödprogram under EU:s kommande finansieringsperiod.

Spridningen av gips i Lundo hösten 2016 (Bild: Janne Artell)
Spridningen av gips i Lundo hösten 2016 (Bild: Janne Artell)

– Det är bäst att börja spridningen av gips från Skärgårdshavets avrinningsområde och därefter fortsätta till Bottenhavets och Finska vikens avrinningsområden, säger professor Markku Ollikainen vid Helsingfors universitet och ledare för SAVE-projektet.

En undersökt metod som har effekt på vattenvården inom lantbruket

Gipsbehandling av åkrar är en metod som är färdig att tas i omfattande bruk. Effekterna av och riskerna i anslutning till gips och dess lämplighet har utretts i SAVE-projektet som finansierats av miljöministeriet. Gipsbehandling motverkar kraftigt erosion samt avrinning av fosfor och kol från åkrar.

Gipsbehandling lämpar sig för cirka en fjärdedel av Finlands åkerareal. En omfattande användning skulle skära ner fosforbelastningen av Östersjön med 300 ton per år. Finland skulle då svara på rekommendationerna i åtgärdsprogrammet för Skyddskommissionen för Östersjön HELCOM samt för sina egna mål för vatten- och havsvård i fråga om minskning av fosforutsläpp.

– Gipsbehandling skulle förbättra i synnerhet Skärgårdshavets kustvatten på ett betydande sätt. Avrinningen av näringsämnen från lantbruket till Skärgårdshavet är ett av de av HELCOM listade objekt som belastar Östersjön allra mest. Med hjälp av gips kunde man äntligen minska på belastningen, säger specialforskare Petri Ekholm från SYKE.

Rekommendationer om omfattande ibruktagande och anslutning till stödsystemet

SAVE-projektet föreslår följande verksamhetsmodell som baserar sig på frivilligt deltagande av odlare:

  1. Hur gipsbehandling genomförs regionalt och stegvist. Det omfattande ibruktagandet framskrider per avrinningsområde och spridningen kan genomföras på vart och ett område under flera års tid. En regional och tidsmässig gradering gör att det går smidigare att transportera och sprida gipset.
  2. Omfattande anbudsförfarande inom EU gällande leverans av gips till gårdar. Gipset och transporten av det genomförs i form av en offentlig upphandling. Ett anbudsförfarande är det kostnadseffektivaste sättet att ordna anskaffning och leverans av gips.
  3. Gipsbehandling läggs till ersättningarna för icke-produktiva investeringar inom lantbruket. En gipsbehandling är en engångsinvestering som minskar belastningen för cirka fem år.
  4. I stödsystemet skapas en egenskap som kontrollerar skiftets lämplighet för gipsbehandling. Odlaren anmäler de skiften som ska gipsbehandlas till ett elektroniskt stödsystem som automatiskt kontrollerar gipsets lämplighet.
  5. Gipsbehandling tas med i programmet för effektivisering av vattenvården 2019–2021. Finansieringen av programmet för effektivisering av vattenvården gör det möjligt att genomföra gipsbehandling på hela Skärgårdshavets avrinningsområde.

Helsingfors universitets och Finlands miljöcentrals gemensamma SAVE-projekt finansieras av miljöministeriet och det utgör en del av regeringens spetsprojekt för cirkulär ekonomi. Förslaget baserar sig på ett omfattande pilotprojekt som inleddes i Egentliga Finland 2016 och som SAVE genomförde i samarbete med projektet NutriTrade som finansieras av programmet EU Central Baltic.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Markku Ollikainen, professor, Helsingfors universitet, tfn +358 2941 58065, fornamn.efternamn@helsinki.fi
Petri Ekholm, specialforskare, SYKE, tfn +358 2952 51102, fornamn.efternamn@ymparisto.fi
Eliisa Punttila, projektkoordinator, Helsingfors universitet, tfn +358 2941 58061, fornamn.efternamn@helsinki.fi

Kuvat

Spridningen av gips i Lundo hösten 2016 (Bild: Janne Artell)
Spridningen av gips i Lundo hösten 2016 (Bild: Janne Artell)
Lataa

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Helsingin yliopisto
Helsingin yliopisto
PL 3
00014 Helsingin yliopisto

02941 911 (vaihde)http://www.helsinki.fi/yliopisto

Informatör Eeva Karmitsa, Helsingfors universitet, eeva.karmitsa@helsinki.fi, tel. 02941 58461

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Helsingin yliopisto

Nubbenin levyt – Taiteilija Lars-Gunnar Nordström jazzkeräilijänä -teoksen julkistustilaisuus 28.3.20.3.2019 14:35:23 EETKutsu

Lars-Gunnar ”Nubben” Nordström (1924–2014) oli ei-esittävän taiteen edelläkävijöitä Suomessa ja intohimoinen jazzmusiikin ystävä. Jazzharrastus syttyi vuonna 1941, kun hän kuuli radiosta Duke Ellingtonin kappaleen Mood Indigo. 1950-luvun lopulla Nordström ryhtyi keräämään vinyylialbumeja, joita lopulta karttui yli 11 000 kappaletta. Kaikkinensa Nordström hankki 16 000 äänilevyä. Vuonna 2015 L-G Nordströmin Säätiö lahjoitti hänen jazzkokoelmansa Kansalliskirjastolle. Nyt julkaistava teos Nubbenin levyt – Taiteilija Lars-Gunnar Nordström jazzkeräilijänä (Kansalliskirjasto 2019) kertoo keräilijästä, keräilemisestä, levykokoelmasta ja taiteesta – sekä tietenkin jazzista. Teoksen on kirjoittanut kulttuurihistorian tutkija Janne Mäkelä. Oheisartikkelien kirjoittajina ovat jazzhistorian asiantuntijat Pekka Gronow ja Matti Laipio. Teoksen julkaisutilaisuus järjestetään Kansalliskirjaston auditoriossa (Yliopistonkatu 1, Helsinki) torstaina 28.3. klo 14 alkaen. Ilmoittautumiset osoitteessa www.l

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme