Ställningstagande av Kommunförbundets styrelse inför ramförhandlingarna våren 2018: Kommunernas ekonomiska verksamhetsförutsättningar måste tryggas under reformerna

Kommunförbundet informerar
15.3.2018
Får publiceras genast

Ställningstagande av Kommunförbundets styrelse inför ramförhandlingarna våren 2018:  Kommunernas ekonomiska verksamhetsförutsättningar måste tryggas under reformerna

Kommunernas ekonomi ser för tillfället bättre ut. Men redan i år väntas kommunernas årsbidrag försvagas och skuldsättningen öka. Kommunerna står bland annat inför ett omfattande investeringstryck. Vård- och landskapsreformen sätter kommunernas ekonomi och investeringsförmåga på hårdare prov än någonsin tidigare.

I denna situation understryker Kommunförbundet att regeringen vid ramförhandlingarna bör fatta beslut som tryggar kommunernas verksamhetsförutsättningar och eliminerar riskfaktorer. Eventuella nya skattelättnader och sänkta avgifter måste kompenseras kommunerna fullt ut. Detta gäller också de sänkta avgifterna för småbarnspedagogik som bestämts för innevarande år.

Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna inte ges nya uppgifter eller skyldigheter som permanent försvagar den kommunala ekonomin. Enligt gällande lagstiftning ska statsandelsfinansiering till fullt belopp anslås för nya eller utvidgade uppgifter och skyldigheter. Detta bör beaktas bland annat vid den pågående beredningen av gymnasielagen och lagen om statsandelar för scenkonst och museer.  

Fastighetsskattereformen bör målmedvetet föras vidare så att de nya beskattningsvärdena kan införas i fastighetsbeskattningen för år 2020. Utvidgningen av kommunernas inkomstbas måste utredas under ramperioden som en del av revideringen av finansierings- och statsandelssystemet.

Konkurrenskraftsavtalet sänkte kommunernas arbetskraftskostnader på grund av upplösningen av semesterlöneskulden redan år 2016. Den besparing som nedskärningen av semesterpenningen och förlängningen av arbetstiden beräknades ge fråntogs dock kommunerna helt och hållet i form av statsandelsnedskärningar år 2017. Eftersom nedskärningen inte gjordes via grundpriserna, dvs. de kalkylerade kostnaderna, finns det risk för att kommunernas statsandel vid justeringen av kostnadsfördelningen för år 2019 till en del minskas två gånger på grund av konkurrenskraftsavtalet. När kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras under ramperioden bör särskild vikt fästas vid förhållandet mellan nedskärningarna som har att göra med konkurrenskraftsavtalet och statsandelen.

Den behovsprövade höjningen av statsandelen bör återinföras och för den bör tillräcklig finansiering reserveras för att minska ojämlikheten mellan kommunerna och lindra de kommunalekonomiska konsekvenserna av plötsliga strukturomvandlingar.

Vid föregående ramförhandlingar fattades det beslut om att skapa nya sporrande mekanismer i statsandelssystemet för basservice. Kommunförbundet förhåller sig reserverat till att finansieringen för sådana mekanismer tas från icke öronmärkt statsandelsfinansiering, som redan i sig är sporrande.

Reformernas konsekvenser för kommunerna bör bedömas, finansiering krävs för förändringskostnaderna

Vård- och landskapsreformen innebär en omvälvning för kommunernas inkomster, utgifter och möjligheter att hålla investeringstrycket och skuldsättningen under kontroll. Kommunförbundet har upprepade gånger påpekat att reformens konsekvenser för kommunernas ekonomi och storleksklassen på förändringskostnaderna måste bedömas på bred bas också för de enskilda kommunerna.

Oron om invensteringsförmågan och ekonomins hållbarhet berör hela kommunfältet, i synnerhet de största städerna och kranskommunerna. Kommunförbundet föreslår att reformens konsekvenser för realekonomin i de nya kommunerna av olika typer utreds i samarbete mellan ministerierna, Kommunförbundet och kommunerna redan under våren 2018. Beredningen bör göras utgående från enhetliga kalkyler. De nödvändiga förändringarna bör beaktas när lagstiftningen bereds och verkställs.

Kommunerna bör ges tillräckliga resurser för förändringskostnaderna för genomförandet av vård- och landskapsreformen. När lagarna träder i kraft är det också fråga om en ny lagstadgad uppgift, och då måste också kostnaderna för den ersättas fullt ut.

Kommunerna har fullt organiseringsansvar för de nuvarande uppgifterna fram tills reformen träder i kraft. Finansieringen av landskapsberedningen får inte skäras ned för kommunerna.

Från sysselsättningsförsök till permanenta sysselsättningsallianser

Kommunförbundet kräver att beslut om att fortsätta de kommunbaserade regionala sysselsättningsförsöken fram till utgången av år 2019 fattas senast vid ramförhandlingarna så att handlingsmodellerna genom lagändringar görs till en bestående del av alliansmodellen för tillväxttjänsterna. Kommunerna och landskapet måste flexibelt kunna avtala om arbets- och uppgiftsfördelningen med beaktande av bland annat de regionala särdragen.

Försöken har på kort tid nått goda resultat, bland annat med hjälp av kombinerad information. Samtidigt koncentrerar sig problemen med fördelningen av arbetskraften och den höga arbetslösheten på de största stadsregionerna av vilka en del deltar i försöken. I denna situation bör fungerande försök fortsätta i stället för att man lägger ner dem och endast för ett års tid orsakar en onödig administrativ omvälvning som är till skada för främjandet av sysselsättningen.

Kommunernas betydelse i främjandet av livskraften, näringarna och sysselsättningen har betonats i regeringsprogrammet och i samband med vård- och landskapsreformen. Nu krävs det också konkreta åtgärder som stärker kommunernas roll.

Kommunernas eftersatta underhåll måste åtgärdas, infrastrukturen behöver utvecklas och digitaliseringen stödjas

Enligt det enhälliga förslaget av den parlamentariska arbetsgrupp som utrett finansieringen av transportnätet bör nätet utvecklas utgående från en parlamentariskt beredd plan för 12 år och en tilläggsfinansiering på minst 300 miljoner euro per år bör anvisas för det eftersatta underhållet av väg- och bannätet. Kommunförbundet understöder förslaget.

Samtidigt bör man komma ihåg att det eftersatta underhållet av kommunernas infrastruktur är betydligt större än i fråga om det vägnät som staten ansvarar för. Enligt en färsk utredning har kommunkoncernerna ett eftersatt underhåll på cirka 9,0 miljarder euro enbart i fråga om byggnadsbeståndet och den kalkylerade andel som behöver täckas uppgår till omkring 4,0 miljarder euro. Därutöver finns det ett eftersatt underhåll i miljardklassen inom kommunernas övriga infrastruktur. Kommunernas nuvarande investeringstakt räcker inte till för att täcka det eftersatta underhållet.

Kommunernas växande eftersatta underhåll, som är i miljardklassen, bör åtgärdas genom statens och kommunernas gemensamma åtgärder, och besluten om åtgärderna bör fattas vid ramförhandlingarna. Bland annat det redan inledda åtgärdsprogrammet Sunda Lokaler kräver finansiering för att ha effekt. Som en del av att åtgärda eftersatt underhåll bör det bli möjligt att i större utsträckning än för närvarande bevilja kommunerna understöd från Statens bostadsfond för reparation av kommunernas infrastruktur.

Vid den nationella implementeringen av EU-direktivet mot skatteflykt bör man utnyttja möjligheten att lämna utgifterna för långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt utanför begränsningen av tillämpningen av ränteavdragsrätten. De nya begränsningarna i ränteavdragsrätten har stor inverkan på kommunernas servicenät, men i synnerhet med tanke på den allmännyttiga bostadsproduktionen medför tillämpningen av de nya begränsningarna problem och tryck på att höja hyrorna. 

Den centraliserade utvecklingen och det centraliserade tillhandahållandet av stöd för e-tjänster inom programmet för en nationell servicearkitektur bör utvidgas till att också omfatta kommunernas gemensamma e-tjänster för invånarna. Detta ger besparingar då e-tjänster inte behöver utvecklas separat i varje kommun. Ansvaret för utvecklingen och tillhandahållandet av tjänsterna bör tydligt ges till en riksomfattande aktör som utvecklar tjänsterna i nära samarbete med Kommunförbundet och kommunerna, och en tillräcklig finansiering bör anvisas för ändamålet.

 

Närmare upplysningar:
Kommunförbundets styrelse

Sirpa Paatero, Kommunförbundets styrelseordförande, tfn 050 512 1602
Sari Rautio, I vice ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 040 522 0933
Tapani Tölli, II vice ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 050 511 3180

Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet
Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175