Statsrådets redogörelse om det aktuella läget granskar Finlands förändrade säkerhetspolitiska miljö

Rysslands invasion av Ukraina är ett grovt brott mot internationell rätt och riskerar säkerheten och stabiliteten i hela Europa både på kort och på lång sikt. Rysslands militära angrepp bryter också mot FN-stadgan och principerna för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Redogörelsen beskriver denna förändring. Finland reagerar på den förändrade omvärlden genom att stärka beredskapen och säkerheten.

Samordningsgruppen tillsatt av statsrådet och den utrikes- och säkerhetspolitiska gruppen har sammanträtt under ledning av utrikesminister Pekka Haavisto för att bereda redogörelsen. Den utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska delen behandlades av republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott. Ministerarbetsgrupperna för beredskap, för rättsstaten och inre säkerhet och för utveckling av digitaliseringen och den offentliga förvaltningen behandlade redogörelsens övriga delområden.

- I redogörelsen ingår en bedömning av konsekvenserna av den förändrade säkerhetspolitiska miljön för Finland. Avsikten är att ge riksdagen en möjlighet att diskutera utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken brett och grundligt. Riksdagen kommer sannolikt att svara på redogörelsen med en skrivelse varefter ärendet åter tas upp till behandling av statsrådet och republikens president, säger utrikesminister Haavisto.

Finland ska stärka säkerheten

Finlands förändrade säkerhetspolitiska omvärld kräver omprövning av säkerhetspolitiken.
- Vi reagerar på det förändrade säkerhetsläget genom fortsatt aktiv och föregripande diplomati, starkare säkerhet och försvarsförmåga och ett fortsatt intensivt samarbete med de centrala partnerna. Finland fattar självständigt sina utrikes- och säkerhetspolitiska beslut, säger utrikesminister Haavisto.

I redogörelsen utreds olika åtgärder för att utveckla den nationella försvarsförmågan, EU:s roll som säkerhetspolitisk aktör och möjligheterna att fördjupa vårt bilaterala samarbete med Sverige, Norge och de andra nordiska länderna. Därtill behandlas våra relationer till USA, Storbritannien, Nato och våra multilaterala partner inom försvarssamarbetet. I redogörelsen beskrivs de möjligheter som de olika samarbetsformerna och partnerskapen erbjuder oss i det aktuella säkerhetsläget.

EU:s roll som utrikespolitisk, säkerhets- och försvarspolitisk aktör har stärkts. Ju mer enat och starkt EU är, desto mer tryggad är Finlands ställning.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Finland ytterligare fördjupat partnerskapssamarbetet med Nato. För Finland är det viktigt att Nato konsekvent har bekräftat att organisationen fortsätter sin öppna dörrars politik. I redogörelsen ingår en bedömning av konsekvenserna av ett eventuellt medlemskap för Finland, och en beskrivning av en möjlig anslutningsprocess. Till grunderna för Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik hör fortsättningsvis en nationell rörelsefrihet och valmöjligheter. Finland behåller möjligheten att alliera sig militärt och ansöka om medlemskap i Nato. Finland överväger alltid sina alternativ i realtid.

Samhällets resiliens och beredskap allt viktigare

Redogörelsen innehåller också en beskrivning av beredskapen för hybrid- och cyberpåverkan och av konsekvenserna och beredskapen för den inre säkerheten, befolkningsskyddet, kriståligheten, ekonomin, försörjningsberedskapen, samhällets funktioner i vidare bemärkelse och den väsentliga infrastrukturen. Att upprätthålla samhällets resiliens, den nationella försvarsförmågan och den inre säkerheten är allt viktigare med tanke på Finlands säkerhet.

Den allt livligare säkerhetspolitiska debatten i Finland kommer troligtvis att ge utslag i påverkansförsök. Det blir svårare att påverka det finska samhället utifrån när förvaltningsområdenas beredskap höjs enligt modellen för övergripande säkerhet och finländarnas resiliens stärks.

Redogörelsen kompletterar den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen, försvarsredogörelsen, redogörelsen om den inre säkerheten och redogörelsen om EU-politiken.

Information om behandlingen av redogörelsen i riksdagen finns på riksdagens webbplats.

Statsrådets redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön

Mer information:

Johanna Sumuvuori, utrikesministerns statssekreterare, tfn 0295 160 983

Joel Linnainmäki, utrikesministerns specialmedarbetare, tfn 0295 350 466

Esa Pulkkinen, försvarsministeriets kanslichef, tfn 0295 140 120 (via kommunikationsdirektör Niina Hyrsky)

Sekretariatet för redogörelsen om det aktuella läget:

Lauri Hirvonen, ambassadråd, utrikesministeriet, tfn 0295 350 063,
fornamn.efternamn@formin.fi
Salla Sammalkivi, ambassadråd, utrikesministeriet, tfn 0295 350 020, fornamn.efternamn@formin.fi
Karoliina Honkanen, konsultativ tjänsteman, försvarsministeriet, tfn 0295 140 354, fornamn.efternamn@gov.fi