Svenskan är synlig i det offentliga rummet – tack vare det officiella språkbruket
Många språkbrukare ser svenskan som en naturlig del av det offentliga rummet. Samtidigt är språket relativt osynligt i den dominerande kommersiella skyltningen, särskild i områden där svenskan är ett minoritetsspråk, så som i huvudstadsregionen. Det visar fil. mag. Väinö Syrjäläs doktorsavhandling ”Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum”.
– Det offentliga rummet i städerna är fullt av texter på olika språk. Utifrån dessa kan vi till exempel forma en bild av de gängse språken på en viss plats, säger Syrjälä.
Språkbruket i gatubilden är dessutom något som många fäster uppmärksamhet vid, exempelvis delas bilder på roliga skylttexter i sociala medier.
Det visuella språkbruket kan också fungera som utgångspunkt för sociolingvistisk forskning. Under de senaste åren har studiet av dessa s.k. lingvistiska landskap vuxit fram internationellt som ett nytt perspektiv på flerspråkighet i samhällen. Lingvistiska landskap erbjuder nya perspektiv även på språksituationen i Svenskfinland.
– Jag har i min avhandling diskuterat just tvåspråkigheten i Svenskfinlands städer. Mitt fokus är således på namn- och språkbruket i det offentliga rummet. Jag har kartlagt det lingvistiska landskapet i Grankulla och Karis och samlat in invånarnas synpunkter om språkbruket i dessa orter. Dessutom har jag undersökt ungdomarnas observationer om språkbruket på skyltar i huvudstadsregionen.
Officiella språkpolicyer är viktiga
Resultaten ger positiva signaler om attityder till det svenska språket och flerspråkigheten, men enligt Syrjälä väcker de också frågor om svenskans uppfattade status i dagens samhälle.
– I många sammanhang, så som på reklamskyltar, används svenskan klart mindre än finskan. Det är inte heller självklart för alla finskspråkiga informanter huruvida det finns riktiga behov för användningen av språket.
Våra uppfattningar om olika ”språkliga ställen” baserar sig på fler faktorer än enbart det verkliga språkbruket i det offentliga rummet. Men språkens synlighet i det offentliga rummet bidrar starkt till uppfattningarna om deras plats på ett ställe.
– För svenskan i Finland har därför både namnbruket och de officiella policyerna en avgörande roll, säger Syrjälä.
Avhandlingens syfte har också varit att diskutera forskningsfältets metoder. Undersökningen har visat att det är viktigt att lägga mer fokus på framför allt kommersiella namns roll i gatubilden – och på språkbrukarnas subjektiva synvinkel. Det senare är avgörande för att studiet av lingvistiska landskap ska kunna bidra till den samhälleliga diskussionen eller skapa verktyg för språkplanering.
FM Väinö Syrjälä disputerar den 14.6.2018 kl. 12 vid humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet med avhandlingen ”Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum”. Disputationen äger rum i Forsthuset, sal 1, Unionsgatan 40.
Doktorsavhandlingen publiceras i serien Nordica Helsingiensia. Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt på E-thesis.
Disputandens kontaktuppgifter:
Väinö Syrjälä, e-post: vaino.syrjala@helsinki.fi, tfn 050 463 8909.
Kontakter
Christa Liukas
Kommunikatör
christa.liukas@helsinki.fi
Tfn 050 317 5791
Twitter: @christaliukas
Bilder
Länkar
Om
PB 3
00014 Helsingfors universitet
+358 2941 911 (växel), +358 2941 22622 (presstjänst)http://www.helsinki.fi/
Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Helsingfors universitet var de sökandes förstahandsval i den gemensamma ansökan28.3.2024 11:38:36 EET | Tiedote
Fler än 31 000 personer sökte till kandidat- och magisterprogrammen. Sett till antalet förstahandssökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet. Juridik, medicin och psykologi var återigen de populäraste ansökningsmålen vid Helsingfors universitet.
Nedgången i nativiteten särskilt kraftig inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning26.3.2024 11:00:52 EET | Tiedote
Prognoserna tyder på att kvinnor födda på 1980-talet kommer att få färre barn under sin livstid jämfört med tidigare generationer. Särskilt kraftig är fruktsamhetsnedgången inom utbildningsgrupper med osäkrare sysselsättning.
70 procent av finländarna var nöjda med mediernas coronarapportering, 20 procent litade inte på nyheterna14.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
I krissituationer så som coronapandemin vill människor att nyhetsmedier rapporterar om saken på att balanserat sätt och är lyhörda för deras oro. Ny forskning visar även hur mediafältets splittring och diversifiering påverkar kriskommunikationen.
Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa6.3.2024 09:36:23 EET | Tiedote
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
Utställningen Outgivna betyg 26.2–4.3.202419.2.2024 17:14:19 EET | Tiedote
Utställningen Outgivna examensbetyg berättar om unga ukrainska studenter som dött under Rysslands invasionskrig.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum