Syke Policy Brief: Den gröna omställningen gör energi- och materialflödena i ekonomin hållbara
Finland har lyckats minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser i förhållande till BNP. Finländarnas ekologiska fotavtryck är dock fortfarande stort, vilket visar sig till exempel som en ökning av antalet hotade arter i Finland. Det finns kunnande i Finland som gör det möjligt att minska konsumtionens ekologiska fotavtryck.
”Vi är fortfarande beroende av fossil energi och vi förlitar oss för mycket på att utnyttja jungfruliga naturresurser. Vi behöver en hållbarhetsomställning. Utgångspunkten för förändringen bör vara att stärka välfärden och rättvisan”, säger Sykes generaldirektör Leif Schulman.
Den gröna omställningen skapar en konkurrenskraftig ekonomi
En grön omställning mot ett rättvist välfärdssamhälle skapar en internationellt konkurrenskraftig ekonomi. Ett hållbart ekonomiskt system upprätthåller och stärker naturkapitalet. Detta skapar en attraktiv investeringsmiljö och en grund för nya, lönsamma näringar som också stärker Finlands export. ”Lagstiftningen om grön omställning och den övriga styrningen är i bästa fall flexibla, eftersom kunskapen och situationerna förändras. Ett brett kunskapsunderlag och långsiktig forskning utgör grunden för hanteringen av förändringarna", betonar Mikael Hildén, ledande rådgivare vid Syke.
De faktiska kostnaderna för användningen av jungfruliga naturresurser bör fördelas på produktion och konsumtion med hjälp av beskattning och annan lagstiftning. Till exempel bör subventioner som hämmar energiomställningen och den cirkulära ekonomin minskas. Detta bidrar också till att återställa balansen i de statliga finanserna.
Ekosystemräkenskaper behövs
Den ekonomiska tillväxten har förbrukat naturkapital. Kostnaderna för förlusten av biologisk mångfald drabbar samhället, medborgarna och även naturnäringarna. En mer omfattande tillämpning av principen att förorenaren betalar skulle sporra till att bevara och förbättra livsmiljöerna och kolsänkorna. Detta skulle spara offentliga medel och förbättra livsmiljöns bärkraft.
Till stöd för förändringarna behövs mångsidig natur- och miljöinformation. I Finland finns det utmärkta förutsättningar för att sammanställa och producera den här informationen i samarbete mellan olika aktörer.
Det vanligaste måttet för nationalekonomin, BNP, tar inte hänsyn till försämringen av ekosystemens tillstånd. ”Vi behöver ekosystemräkenskaper för att kunna mäta ett grönt och rättvist välfärdssamhälle. Arbetet med att utveckla en internationell statistikstandard för ekosystemräkenskaper pågår, men det krävs fortfarande försök och utvärderingar innan standarden kan tillämpas i beslutsfattandet” konstaterar professor Jyri Seppälä, enhetsdirektör vid Syke.
Vi måste bli bättre på att förbereda oss för risker
I en öppen ekonomi som Finland måste man förbereda sig allt bättre på internationella risker. Klimatförändringens globala effekter, pandemier och Rysslands invasion av Ukraina har visat detta. I riskhanteringen understryks vikten av internationellt samarbete. Säkerheten kan också stärkas genom att man minskar materialflödena bland annat med hjälp av cirkulär ekonomi och genom att satsa på förnybar energi.
De klimat- och energiplaner som hittills har gjorts upp har utgått ifrån en stabil utveckling. Då energi- och materialmarknaderna i stället fluktuerar kraftigt har det uppstått energiprisernas behov av att reagera snabbt till exempel på effekterna av plötsliga höjningar. För att begränsa kostnaderna krävs flexibilitet och stöd till utsatta grupper.
Olika typer av förändringar och risker, till exempel effekterna av energiomställningen för olika branscher och befolkningsgrupper, kan förutses genom att man sammanför information från olika källor. Då kan man också se hur man kan undvika negativa konsekvenser för miljön. ”I framtids- och planeringsarbetet ska också de som ansvarar för utrikespolitik, säkerhet, social trygghet och försörjningssäkerhet delta, understryker forskningsprofessor Paula Kivimaa vid Syke.
Läs mer
Syke Policy Brief: Den gröna omställningen gör energi- och materialflödena i ekonomin hållbara
Ytterligare information
Leif Schulman, generaldirektör
tfn 0295 252 300, fornamn.efternamn@syke.fi
Mikael Hildén, ledande rådgivare
tfn 0295 251 173, fornamn.efternamn@syke.fi
Jyri Seppälä, professor, enhetsdirektör
tfn 0295 251 629, fornamn.efternamn@syke.fi
Paula Kivimaa, forskningsprofessor
tfn 0295 251 283, fornamn.efternamn@syke.fi
Nyckelord
Kontakter
Finlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder
Länkar
Om
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.
Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Suomen ekosysteemiobservatorio tuo luontotiedon kaikkien saataville17.4.2024 06:55:00 EEST | Tiedote
Luontotiedon tarve yhteiskunnassa on viime vuosina kasvanut voimakkaasti, sillä päätöksenteko edellyttää usein yhä tarkempaa, ajantasaisempaa ja monipuolisempaa tietoa luonnosta. Suomen ekosysteemiobservatorio -hankkeessa yhteiskunnan tiedontarpeisiin on vastattu muun muassa rakentamalla yhteinen ja kattava Luontotieto.fi-palvelualusta. Lisäksi hankkeen myötä luontotietoa koordinoimaan on perustettu eri organisaatiot yhdistävä ryhmä, jollaista Suomessa ei ole aiemmin ollut.
Finländarnas koldioxidavtryck från konsumtionen halverades nästan på 2000-talet från 14 koldioxidton till 7,7 ton11.4.2024 08:15:21 EEST | Tiedote
Det genomsnittliga koldioxidavtrycket från de finländska hushållens konsumtionsutgifter minskade betydligt från år 2000 till 2021. Då koldioxidavtrycket per finländare var cirka 14 ton koldioxidekvivalent (Co2e) år 2000, var motsvarande siffra 7,7 ton CO2 år 2021.
Suomalaisten kulutuksen hiilijalanjälki miltei puolittunut 2000-luvulla 14 hiilidioksiditonnista 7,7 tonniin11.4.2024 08:01:34 EEST | Tiedote
Suomalaisten kotitalouksien kulutusmenojen keskimääräinen hiilijalanjälki on pienentynyt merkittävästi vuodesta 2000 vuoteen 2021. Kun vuonna 2000 hiilijalanjälki kutakin suomalaista kohti oli noin 14 tonnia hiilidioksidiekvivalenttia (CO2e), vastaava luku vuonna 2021 oli 7,7 tonnia CO2e.
Baltic Sea winter monitoring cruise: phosphate content reaches record levels10.4.2024 08:30:00 EEST | Press release
The annual winter monitoring cruise of the marine research vessel Aranda revealed that the oxygen problems of the main basin of the Baltic Sea continue and that phosphate levels in the surface layer have increased. The oxygen situation in the Gulf of Finland was relatively good, but the phosphate level in the surface layer was higher than at any time in the past 30 years. Nutrient levels were also higher than usual in the Archipelago Sea.
Vinterövervakning av Östersjön: halterna av fosfatfosfor är ställvis rekordhöga10.4.2024 08:30:00 EEST | Tiedote
Under havsforskningsfartyget Arandas årliga vinterövervakningsresa observerades, att syreproblemen i Östersjöns huvudbassäng fortsätter och att fosfathalterna i ytskiktet är höga. I Finska viken var syreläget relativt bra, men fosfathalten i ytskiktet var högre än någonsin under de senaste 30 åren. Även i Skärgårdshavet var halterna av näring högre än normalt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum