Tal av republikens president Sauli Niinistö vid tillträdandet av presidentämbetet den 1 februari 2018

Jaa

Får publiceras 1.2.2018 kl. 12.25

Med reservation för ändringar

Ärade fru talman, bästa representanter för Finlands folk!

Fru talman, jag tackar Er för Ert tal som väcker såväl tankar som känslor. Talet är en påminnelse om att jag står här framför Er som en länk i en förpliktande kedja, en kedja som vi alla är en del. Vi har alla till uppgift att i tur och ordning se till att Finland är ett starkt, enat och gott land.

Precis som ni riksdagsledamöter har också jag fått min uppgift av folket. Valen är festliga höjdpunkter i vårt demokratiska system. Finlands flagg vajar i vinden och vi kandidater väntar spända på vad som komma skall. Men för att värna om demokratin behövs dagligt, ihärdigt arbete. För Er är scenen för arbetet det nyrenoverade Riksdagshuset där vi nu befinner oss. Här går arbetet ut på att företräda folkviljan. Inget är större än så.

Att bli vald till president är en stor ära som för med sig ett stort ansvar. Jag tar mitt ansvar ödmjukt, men beslutsamt. Jag ägnar mig åt detta uppdrag, mer än så kan jag inte lova.

Politik är att sköta gemensamma angelägenheter. Dessa angelägenheter har anförtrotts oss till låns, folket har gett oss ett värdefullt förtroende och mandat. Och eftersom folket givit oss sitt förtroende måste vi sköta de gemensamma angelägenheterna bättre än våra egna.

Under presidentvalet diskuterades just detta, hur var och en skulle sköta de gemensamma angelägenheterna. Var och en av de åtta kandidaterna gjorde den finska demokratin en tjänst. För det vill jag tacka alla medkandidater.

För mig är det värdefullt att vi hör varandra och lyssnar på varandra. Det är viktigt att det finns olika synsätt och olika åsikter. Men det viktigaste är att vi värdesätter även dem som tänker annorlunda än vi själva. I fredags ordnades en exceptionell tillställning här i riksdagen. Alla partiordföranden hedrade tillsammans minnet av inbördeskrigets offer och förde fram en vädjan om samförstånd, demokrati, samhällelig jämlikhet och sammanhållning.. Detta var en betydelsefull gärning.

* * *

Den gångna sexårsperioden har varit en turbulent tid. Konflikter har brutit ut såväl i Europa och dess närområden som längre bort. De har satt vår regionala stabilitet och de fyra pelare som är centrala för vår säkerhet på prövning. Men trots att pelarna har varit utsatta för tryck har de inte vacklat.

Den viktigaste av våra pelare är nationell. Dess utveckling är mest och rakast i vår egen makt. Dess starka lås utgörs av ett trovärdigt eget försvar. Vår säkerhet stöder sig emellertid inte enbart på vapen. Det behövs också djup nationell sammanhållning, vilja och beredskap.

Kriserna ställer även det internationella samfundet inför hårda krav. Endast ett fåtal av kriserna under detta decennium har lösts. Kriserna har snarare präglats av att de har dragit ut på tiden och blivit allt mer svåra att lösa. Det är typiskt för kriser att de ger skenet av att vara lokala, men i själva verket är det ofta konstellationer och strävanden inom den globala maktpolitiken som ligger bakom dem. Detta försvagar möjligheterna för traditionell fredsmedling att lyckas. De geopolitiska intressena har varit starkare än fredsviljan.

Jag ser två utvägar för att förbättra situationen. Den första vägen är den internationella ordningens väg; vi måste kunna stärka både FN:s och EU:s ställning i världen. De tider då man noggrant lystrade till dessa organisationer ledda av Hammarskjöld och Delors hör till det förflutna. FN är ett forum för nationer och fred, och denna position måste den återta. Generalsekreterare Guterres reformarbete förtjänar allt stöd. EU åter är en aktör med stor fredsvilja, men med en pondus som är betydligt mindre än dess potential. Vi behöver en union som också är en säkerhetsgemenskap, en union som talar med en gemensam röst och vars röst blir hörd. Även i detta arbete är Finland en aktör, inte en observatör.

Den andra vägen bygger på direkta kontakter; det är nödvändigt med en dialog mellan öst och väst. Med väst avses inte enbart Förenta staterna eller Nato, utan också EU, och med öst avses inte bara Ryssland, utan också Kina. Att upprätthålla en dialog är det första steget mot att bygga fred.

Jag har strävat efter att bana väg i vardera riktningen. Och det kommer jag att fortsätta med. Jag har enligt bästa förmåga arbetat för att Finland ska sitta vid de bord där man påverkar framtiden. Och med framtid avser jag också de stora utmaningar som mänskligheten har att lösa, såsom fattigdom, klimatförändringen och kvinnornas ställning.

Jag har i många sammanhang försökt hitta ett gemensamt intresse för de stora länderna, till exempel i fråga om flygsäkerheten i Östersjöområdet och bekämpningen av svart sot i den arktiska regionen. Och ju mer de stora delar samma intresse, desto mindre rum finns det för osämja, vilket världen och också vi har nytta av.

Under de närmaste åren är vår viktigaste uppgift att bekämpa klimatförändringen. Det är helt enkelt ett faktum att vi människor inte kan förlora vår planet. Man har väl tänkt att där uppe i atmosfären finns det nog gott om rum. Och mycket rum behövs det sannerligen eftersom tiotals miljarder ton koldioxid hamnar dit årligen. Trångt är det redan nu, och det känns.

Jag förväntar mig inte att det kommer att bli nämnvärt lugnare i världen under kommande period. Detta får likväl inte vara en ursäkt för att ge upp. Tvärtom. Finland kan, och måste göra mycket för att stärka såväl vår egen säkerhet som den internationella stabiliteten.

* * *

Jag har ofta talat om sammanhållning och stabilitet. Förtroende är A och O i detta sammanhang. Att vi kan lita på varandra, på det finländska samhällssystemet och demokratin. Förtroende betyder inte att alla är av samma åsikt, men det betyder att man har kunskap och förståelse för hur andra verkligen tänker.

Finland är enligt många mätningar det minst bräckliga landet, eller med andra ord, det mest stabila landet i världen. Det är ett fantastiskt arv för detta land där vi värnar om förtroende. Jag värderar det mycket högt.

Det pågår mycket gott i Finland just nu, men det goda når inte alla. Vi ska särskilt vända blicken mot ungdomarna. Vi har inte råd att förlora en enda person som ska bygga vår framtid. Det är svårt att rädda den som en gång gått förlorad.

Inte ens den klokaste beslutsfattare kan ensam förstå och ännu mindre lösa alla problem. När det gäller ungdomars problem behöver vi därför tips och goda råd av ungdomarna själva. Mitt önskemål är: Tala, berätta. Vi ska lyssna och handla. Vi har alla ett ansvar.

Vi måste också göra något åt ensamheten. Ensamhet är ett allvarligt folks allvarliga problem. Den plågar människor i alla åldrar, unga och gamla. Också här har var och en ett ansvar: En liten gest kan ha stor betydelse – att hälsa på en äldre person i butiken eller be en ung person hänga med i spelet på gården. Ingen handling är så liten att det skulle löna sig att lämna den ogjord. Inget ord är så vackert att det skulle löna sig att lämna det osagt. Med andra ord, vi ska handla och uppmuntra. Vara nära – det är kärlek till medmänniskorna.

Här på samma plats för sex år sedan citerade jag en väns kloka råd: ”Presidenten kan inte låta sig fångas upp i en livsmiljö där man bara möter vinnare. Vinnarna har knappast ett så stort behov av en president. Presidenten måste kunna stå vid människornas sida också i nödens och nederlagets stund.” De sex gångna åren har bara stärkt de här ordens betydelse som rättesnöre för mig. Ju mindre illamående vi har omkring oss desto bättre mår vi alla.

Finlands president kan bara vara hela landets och alla finländares president. Det är så jag uppfattar det här uppdraget. Så tänker jag också fortsätta.

Ärade talman, Ni frågade vilket sinne som är det viktigaste för republikens president. Som svar kan jag säga att det är känslan. Det är rättskänsla och det är ansvarskänsla och det förtroende som bygger på dem.

Jag vill tacka Er, ärade talman, för de sporrande orden ni framförde på riksdagens vägnar. Jag ber också att få tacka riksdagen för det goda samarbete och den goda kontakt som vi har haft och som vi kommer att fortsätta med. Jag önskar att ni och alla finländare stöder mig i mitt arbete för Finlands och finländarnas bästa.

Tietoja julkaisijasta

Tasavallan presidentin kanslia
Tasavallan presidentin kanslia
Mariankatu 2
00170 Helsinki

http://www.presidentti.fi

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Tasavallan presidentin kanslia

Utnämningar vid republikens presidents kabinett22.2.2018 14:56Tiedote

Republikens presidents kansli Pressmeddelande 3/2018 22.2.2018 Utnämningar vid republikens presidents kabinett Ekonomie magister, utrikesrådet Jukka Siukosaari har utnämnts till kanslichef för republikens presidents kansli. Siukosaari tillträder den 1 juni 2018. Han övergår till sitt nya uppdrag från utrikesministeriet, där han arbetat sedan 1995. Siukosaari är för närvarande Finlands ambassadör i Japan. Republikens president Sauli Niinistö utnämnde Siukosaari till kanslichef i samband med presidentföredragningen den 22 februari 2018. Den nuvarande kanslichefen, politices doktor Hiski Haukkala, är kanslichef fram till utgången av maj. Haukkala blir sedan professor i internationell politik vid ledarhögskolan vid Tammerfors universitet.. Haukkala blir sedan professor i internationell politik vid ledarhögskolan vid Tammerfors universitet. Doctor of Philosophy, ambassadrådet Petri Hakkarainen har utnämnts till republikens presidents utrikespolitiska rådgivare. Hakkarainen inleder arbetet d

Appointments to the Cabinet of the President of the Republic22.2.2018 14:00Tiedote

Office of the President of the Republic Press release 3/2018 22 February 2018 Appointments to the Cabinet of the President of the Republic Counsellor for Foreign Affairs Jukka Siukosaari MSc has been appointed Secretary General at the Office of the President of the Republic. Siukosaari will take up the post on 1 June 2018 and transfers to the position from the Ministry for Foreign Affairs, where he has worked since 1995. Siukosaari is currently serving as Ambassador of Finland to Japan. President of the Republic Sauli Niinistö appointed Siukosaari as Secretary General at the Presidential session on 22 February 2018. Hiski Haukkala DSocSc will continue as Secretary General until the end of May, after which he will take up the position of professor of international politics in the Faculty of Management at Tampere University. Counsellor Petri Hakkarainen PhD has been appointed Foreign Policy Adviser to the President of the Republic. Hakkarainen will take up the post on 1 March 2018 and tr

Nimityksiä tasavallan presidentin kabinettiin22.2.2018 13:26Tiedote

Tasavallan presidentin kanslia Tiedote 3/2018 22.2.2018 Nimityksiä tasavallan presidentin kabinettiin Tasavallan presidentin kanslian kansliapäälliköksi on nimitetty kauppatieteiden maisteri, ulkoasiainneuvos Jukka Siukosaari. Siukosaari aloittaa kansliapäällikkönä 1. kesäkuuta 2018. Siukosaari siirtyy tehtävään ulkoministeriöstä, jossa hän on työskennellyt vuodesta 1995. Parhaillaan Siukosaari toimii Suomen Japanin suurlähettiläänä. Tasavallan presidentti Sauli Niinistö nimitti Siukosaaren kansliapäälliköksi presidentin esittelyssä 22. helmikuuta 2018. Toukokuun loppuun saakka kansliapäällikkönä jatkaa valtiotieteiden tohtori Hiski Haukkala. Presidentin kansliasta Haukkala siirtyy Tampereen yliopiston johtamiskorkeakouluun kansainvälisen politiikan professoriksi. Tasavallan presidentin ulkopoliittiseksi neuvonantajaksi on nimitetty Doctor of Philosophy, lähetystöneuvos Petri Hakkarainen. Hakkarainen aloittaa tehtävässään 1. maaliskuuta 2018. Hän siirtyy tehtäväänsä ulkoministeriöstä,

President Niinistö to attend Lithuanian Centennial Celebration and Munich Security Conference13.2.2018 10:40Tiedote

Office of the President of the Republic of Finland Press release 2/2018 13 February 2018 President of the Republic Sauli Niinistö will attend the Centennial Celebration of the Restoration of the State of Lithuania on Friday 16 February 2018 in Vilnius. Among those attending the celebrations will be the presidents of Estonia, Latvia, Germany and Iceland, and members of the Danish and Swedish royal families. The President of Lithuania Dalia Grybauskaitė will receive the guests at the Presidential Palace, where the flags of the Baltic states will be hoisted to mark the centenaries of those countries. After the ceremony, the guests will progress to Vilnius Cathedral for a holy mass. The visit will end with lunch at the Palace of the Grand Dukes of Lithuania. Security of the Arctic Region features at the Munich Security Conference From Vilnius, President Niinistö will proceed to Munich for the International Security Conference which is being held from 16 to 18 February 2018. This year the c

President Niinistö till Litauens 100-årsjubileum och säkerhetskonferensen i München13.2.2018 10:40Tiedote

Republikens presidents kansli Pressmeddelande 2/2018 13.2.2018 Republikens president Sauli Niinistö deltar fredagen den 16 februari 2018 i Vilnius i 100-årsjubileet av återupprättandet av Litauen som en självständig stat. I festen deltar också bland annat Estlands, Lettlands, Tysklands och Islands presidenter samt företrädare för det danska och svenska kungahuset. Litauens president Dalia Grybauskaitė tar emot gästerna på Presidentpalatset där de baltiska ländernas flaggor hissas ländernas 100-årsjubileum till ära. Efter ceremonin förflyttar sig gästerna till en festgudstjänst i Vilnius domkyrka. Besöket avslutas med en gemensam lunch på storhertigens palats. Arktiska regionen på agendan på säkerhetskonferensen i München Från Vilnius fortsätter president Niinistö till den internationella säkerhetskonferensen i München som äger rum den 16–18 februari 2018. I år är temat för konferensen Europeiska unionens roll som en global aktör och unionens relation till Ryssland och Förenta staterna.

Presidentti Niinistö Liettuan 100-vuotisjuhliin ja Münchenin turvallisuuskonferenssiin13.2.2018 10:40Tiedote

Tasavallan presidentin kanslia Tiedote 2/2018 13.2.2018 Tasavallan presidentti Sauli Niinistö osallistuu Liettuan valtiollisen itsenäisyyden palauttamisen 100-vuotisjuhlaan perjantaina 16. helmikuuta 2018 Vilnassa. Juhlaan osallistuvat myös muun muassa Viron, Latvian, Saksan ja Islannin presidentit sekä Tanskan ja Ruotsin kuningasperheiden edustajat. Liettuan presidentti Dalia Grybauskaitė ottaa vieraat vastaan Presidentinlinnassa, jossa Baltian maiden liput nostetaan salkoihin maiden 100-vuotisjuhlien kunniaksi. Seremonian jälkeen vieraat siirtyvät juhlajumalanpalvelukseen Vilnan tuomiokirkkoon. Vierailu päättyy yhteiseen lounaaseen Liettuan suurherttuoiden palatsissa. Arktisen alueen turvallisuus esillä Münchenin turvallisuuskonferenssissa Vilnasta presidentti Niinistö jatkaa Münchenin kansainväliseen turvallisuuskonferenssiin, joka pidetään 16.–18. helmikuuta 2018. Konferenssin aiheena on tänä vuonna Euroopan unionin rooli globaalina toimijana sekä unionin suhde Venäjään ja Yhdysval

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme