Tilläggsfinansieringen till Makera har sammanslagits med investeringsstöden för jordbruk – dess inverkan på målen för den bioekonomiska strategin går inte att utvärdera

Statens revisionsverk har granskat tilläggsfinansieringen på 90 miljoner euro till Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Regeringen beviljade fonden finansieringen under 2016–2018 som en del av regeringsprogrammet. Syftet med tilläggsfinansieringen var att förbättra konkurrenskraften och lönsamheten inom jordbruket i enlighet med målen för den bioekonomiska strategin. Dessa mål är att skapa konkurrenskraft för Finland, ta fram nya affärsverksamheter, stödja kunskapsbasen inom branschen och säkerställa biomassornas utnyttjandegrad och hållbarhet.

Vid granskningen konstaterade revisionsverket att effektmålen för tilläggsfinansieringen till Makera är likadana som för andra investeringsstöd för jordbruk: att säkerställa lönsamheten och konkurrenskraften inom jordbruket. Tilläggsfinansieringen till Makera är fast ansluten till andra investeringsstöd för jordbruk, och därför är det inte möjligt att särskilt granska vilka effekter tilläggsfinansieringen har på genomförandet av den bioekonomiska strategin. Av denna anledning har Statens revisionsverk granskat användningen av tilläggsfinansieringen till Makera som en del av ett mer omfattande investeringsstödssystem för jordbruk.

”Investeringar för jordbruk kan stödjas på många olika sätt, bland annat genom statsunderstöd, statsgarantier, räntestöd för lån och andra lättnader i lånevillkoren. Tilläggsfinansieringen till Makera har i sin nuvarande form använts främst som direkta bidrag. Med tanke på statsekonomin är direkta bidrag inte nödvändigtvis den förmånligaste formen av investeringsstöd”, säger Ari Hoikkala, ledande effektivitetsrevisior på Statens revisionsverk.

Statens revisionsverk rekommenderar att lantbruksförvaltningen på ett systematiskt sätt utvärderar hur lönsamma de olika formerna av investeringsstöd för jordbruk och kombinationerna av olika stöd är för statsekonomin. Dessutom bör lantbruksförvaltningen utifrån utvärderingen motivera och dokumentera kombinationerna av utvalda stödformer.

”Lantbruksförvaltningen bör också utvärdera hur bra effektmålen för investeringar som stöds i olika projekt uppnås till exempel genom att utveckla systemet för hantering av jordbruksstöd”, säger Hoikkala.

Jord- och skogsbruksministeriet har beräknat att det per år behövs direkta investeringsbidrag till ett belopp av i snitt 95 miljoner euro för förändring och utveckling av jordbrukets struktur under perioden 2014–2020 för EU:s jordbrukspolitik. Det årliga behovet av direkta investeringsbidrag till Makera utgör i snitt 40 miljoner euro av detta belopp.

Ta del av publikationen: Bioekonomi som regeringens spetsprojekt – tilläggsfinansieringen till Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera)

Fler granskningar gjorda av Statens revisionsverk och information om god förvaltning: VTV.fi