Utvecklingen av tjäder- och orrstammarna har varit gynnsam över tid, och fågeltätheterna ligger huvudsakligen över genomsnittet för 2000-talet.Toppjakt på orrtuppar är nu tillåten i Kajanaland, Mellersta Österbotten, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax och i landskapet Lappland med undantag av Enontekis och Utsjoki.Jaktområdet för tjädertuppens del är nästan det samma, med undantag av norra delen av Norra Savolax, södra delarna av Kajanaland och de sydvästra kommunerna i Lappland.

Vinterjakten är krävande

Vinterjakten på tjäder och orre startade för fyra år sedan, och fångstområdet har varierat beroende på fågelsituationen.Jaktförhållandena för toppjakt har varit utmanande de senaste åren och bytesmängderna har varit måttliga.

De senaste åren har tjäderstammens utveckling i norra Finland varit kraftig i synnerhet i nordöstra Österbotten samt i östra och mellersta Lappland. Orrstammen har vuxit på ett stort område, från norra Österbotten och östra delarna av Finland upp till mellersta Lappland.Arternas populationsutveckling över tid har varit positiv eller stabil.På dessa områden har man på många ställen konstaterat de högsta tätheterna under vilttriangelinventeringarnas historia.

De rikliga fågelstammarna gör att ett större antal nya generationens jägare får möjlighet att uppleva den traditionella jaktformen, säger jaktchef Mikael Luoma vid Finlands viltcentral.

Reglera bytesmängderna enligt lokala variationer

Trots att skogshönsfågelstammarna i genomsnitt är starka, kan fågeltätheterna lokalt variera mycket.Jägarna bör reglera bytesmängderna enligt fågelsituationen inom sitt jaktområde.

– I jägarnas ansvar ingår också deras årliga insats i viltinventeringarna.Också i somras inventerades närmare tusen vilttrianglar.Med hjälp av täckande inventeringsuppgifter säkerställs en hållbar jakt, säger Luoma.

Se jakttiderna

Etiska anvisningar för jakt på skogshönsfåglar