Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Twitteranvändningen minskar i kommunerna, TikTok på frammarsch

Dela
Av sociala medier använder kommunerna mest Facebook (99 %), Instagram (93 %) och YouTube (83 %). LinkedIn (56 %) har gått förbi Twitter (52 %) och är den fjärde mest använda kanalen på sociala medier. Det framgår av Kommunförbundets enkät om webbkommunikation och sociala medier som genomförs vartannat år.

Utredning om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier 2022

Twitteranvändningen minskar i kommunerna, TikTok på frammarsch

Av sociala medier använder kommunerna mest Facebook (99 %), Instagram (93 %) och YouTube (83 %). LinkedIn (56 %) har gått förbi Twitter (52 %) och är den fjärde mest använda kanalen på sociala medier. Det framgår av Kommunförbundets enkät om webbkommunikation och sociala medier som genomförs vartannat år.

TikTok är på frammarsch, men används fortfarande i liten omfattning. Sammanlagt 15 procent av de kommuner som besvarade enkäten använder TikTok.

Ungdomsväsendet, biblioteken samt kultur- och idrottsväsendet är de sektorer som är mest aktiva på sociala medier.

Finska är det språk som används mest i tjänsterna på sociala medier (95 %). Andelen engelska och svenska 26 procent.

Två av tre kommundirektörer aktiva på sociala medier

Nästan två av tre (64 %) kommundirektörer använder sig av sociala medier i sin arbetsroll. Någon större förändring har inte skett jämfört med för två år sedan. 

– Det verkar som om kommundirektörernas aktivitet på sociala medier har stabiliserats. De kommundirektörer som sedan tidigare är aktiva på sociala medier använder dem också i sin arbetsroll, säger Tony Hagerlund, utvecklingschef i kommunikation vid Kommunförbundet.

Bland kanalerna på sociala medier använder kommundirektörerna sig mest av Facebook (49 %). Twitteranvändningen (38 %) har minskat under de senaste två åren. Instagram används nu av var fjärde kommundirektör (26 %) i arbetsrollen.

Av de kommuner som svarade uppgav 78 procent att det går att följa kommunens fullmäktigesammanträden på kommunens webbplats eller på annat sätt. 

Webbtjänster förnyas i mindre omfattning än för tre år sedan

Var tredje (32 %) av de kommuner som deltog i enkäten håller på att förnya sin externa webbplats. För tre år sedan gjorde 54 procent av kommunerna det. Det är också färre kommuner som förnyar sitt intranät. För tre år sedan var 42 procent av kommunerna i färd med att förnya intranätet, nu är motsvarande siffra 23 procent.

– Bakom förändringen ligger troligen två faktorer. För några år sedan såg kommunerna över sina webbtjänster så att de skulle beakta tillgänglighetslagstiftningen, och det var också nödvändigt att förbättra responsiviteten (dvs. att webbplatsen fungerar bland annat med mobila enheter). Nu är de största uppdateringarna gjorda och man har återgått till ett normalläge, säger Hagerlund. 

Nästan alla kommuner som besvarade enkäten (96 %) har innehåll på finska i webbtjänsterna. Sammanlagt 49 procent av kommunerna har innehåll på engelska och 32 procent på svenska i sina webbtjänster.

I fråga om webbtjänsternas tillgänglighet är situationen bäst när det gäller användargränssnitt och tekniskt genomförande. Det finns mycket att göra med tanke på tillgängligheten i webbtjänsternas innehåll. Den största utmaningen gäller bilagor. 

Välfärdsområdesreformen påverkar kommunernas webbtjänster på olika sätt

I enkäten ombads kommunerna bedöma hur välfärdsområdesreformen påverkar kommunens webbtjänster.

I många kommuner medför reformen inga ändringar alls i webbtjänsterna, eftersom social- och hälsovårdstjänsterna redan tidigare har överförts till samkommunen. I en del kommuner innebär ändringen en omfattande genomgång av webbtjänsterna, omarbetning av webbplatsstrukturen samt uppdatering av länkar och kontaktuppgifter. Kommunerna har förberett sig på att från årsskiftet guida invånarna till den information de söker.

– I vissa kommuner kommer övergångsperioden att förlängas, eftersom välfärdsområdets webbsidor inte hinner bli helt färdiga till årsskiftet, säger Riikka Komu, sakkunnig i kommunikation vid Kommunförbundet.

Sammanlagt 181 kommuner svarade på Kommunförbundets enkät om kommunernas webbkommunikation och användning av sociala medier. Svarsprocenten var 58,6 procent.

Närmare upplysningar:

Tony Hagerlund, utvecklingschef, kommunikation, Kommunförbundet, 050 526 2158
Riikka Komu, sakkunnig i kommunikation, Kommunförbundet, 044 543 1987
fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Selvitys: Joukkoliikennettä kuritettaisiin arvonlisäverokannan korottamisella turhaan - ALV:n nosto vähentää valtion tuloja20.3.2024 09:52:58 EET | Tiedote

Pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelmassa on linjattu, että henkilökuljetusten arvonlisäverokantaa nostetaan 4 prosenttiyksikköä nykyisestä 10 %:sta 14 %:iin. Linja-autoliitto, Paikallisliikenneliitto ja Kuntaliitto vetoavat hallitukseen, että joukkoliikenteen arvonlisäverokanta pidettäisiin ennallaan. Jos muutos tehdään, uhkana on, että asiakkaat saavat aiempaa niukempaa palvelua, kun verotus vaikuttaa kaupunkien ja kuntien joukkoliikennekustannuksiin. Linja-autoliiton teettämän selvityksen mukaan veronkorotus ei lisää valtion verokertymää. Arvonlisäverokannan korottaminen siirtyy hintoihin, eli matkustamisesta tulee nykyistä kalliimpaa. Muutos pienentäisi esimerkiksi linja-autoalan tuloja, mikä voi pahimmillaan johtaa palvelutarjonnan karsimiseen. Kaupunkiseutujen joukkoliikenteeseen kohdistuu lisäksi ilmastoperusteisen valtionavustuksen poisto. ALV-korotus tämän ja yleisen kustannustason nousun kanssa lisäisi entisestään toimialan kustannuksia.

Suomalaisista jo 90 % asuu kunnassa, jolla on ilmastotavoite, mutta kuntien luotto ilmastotavoitteiden saavuttamiseen horjuu14.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote

Yhä useampi suomalainen asuu kunnassa, joka on sitoutunut ilmastotavoitteisiin. Kuntien suunnitelmallinen ilmastotyö onkin lisääntynyt, selviää tuoreesta Kuntaliiton ilmastokyselystä. Kuntien luotto omiin ja etenkin kansallisiin ilmastotavoitteisiin on sen sijaan heikentynyt. Resurssien ja poliittisen tahtotilan puute ilmoitettiin suurimmiksi haasteiksi ilmastotavoitteiden toteutumiselle kunnassa. Käytännön ilmastotyö keskittyy kunnissa vahvasti ilmastonmuutoksen hillintään. Ilmastonmuutos vaikuttaa jo voimakkaasti kuntien toimintaympäristöön, joten sopeutumistoimia tulisi nopeasti lisätä.

TE-palvelut siirtyvät kunnille - kunnat saavat vahvistuvien peruspalvelujen myötä lisää työkaluja elinvoiman edistämiseen23.2.2024 10:30:00 EET | Tiedote

Julkisten työvoimapalvelujen järjestämisvastuu siirretään vuoden 2025 alussa TE-toimistoilta kunnille. Nykyiset TE-toimistot lakkautetaan. Vuoden vaihteessa reilut 4000 työvoimapalveluiden ammattilaista siirtyy liikkeenluovutuksella valtiolta kuntiin tai kuntayhtymiin. Työvoimapalveluiden järjestämisvastuu muodostaa kunnille samalla myös uuden valtionosuustehtävän.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye