Undersökning: Den nya pensionsförmånen intresserar speciellt företagare och arbetslösa
Undersökningen visar att något mindre än 8 procent av de finländare som varit berättigade till partiell ålderspension före utgången av juni 2018 börjat ta ut pensionen. Nästan alla har börjat ta ut pensionen i förtid, dvs. före den lägsta åldern för ålderspension.
Förtida ålderspension lockar i synnerhet två grupper som är mycket olika, dvs. företagare och arbetslösa män. Det är sannolikare att de tar ut förtida pension än att löntagare gör det. Också män med en lägre högskoleexamen och män som arbetar som lägre tjänstemän har en större benägenhet att ta ut förtida pension.
– Bland kvinnor påverkar utbildningsbakgrund, löntagarstatus eller arbetslöshet inte benägenheten att ta ut förtida pension. Företagarkvinnor tar däremot ut pensionen på samma sätt som män, säger nationalekonom Satu Nivalainen på PSC.
Många som tar ut förtida pension fortsätter arbeta
De som tar ut förtida pension gör det oftast vid 61 års ålder. Det gör mer än 70 procent.
De som var i arbetslivet när de började ta ut förtida pension har huvudsakligen fortsatt arbeta.
Män söker förtida pension litet oftare än kvinnor. Det är typiskt att dessa män har arbetat länge inom den privata sektorn.
De som skjuter upp pensionen är oftare högutbildade än de som tar ut förtida pension
Ca var tionde partiell ålderspension börjar vid den lägsta åldern för ålderspension eller efter den, dvs. som uppskjuten. Forskningsresultaten visar att den grupp som skjuter upp pensionen mest består av högutbildade personer med en god socioekonomisk ställning.
– De som har en bra ställning på arbetsmarknaden arbetar ofta längre än andra. De som skjuter upp pensionen är oftare kvinnor, lever mer sällan i ett parförhållande och bor på områden med lägre arbetslöshet än de som tar ut pensionen i förtid, säger nationalekonom Sanna Tenhunen.
Partiell ålderspension erbjuder valfrihet
Enligt forskarna på PSC erbjuder partiell ålderspension valfrihet på ett jämnare sätt än den tidigare deltidspensionen för dem som är i slutskedet av sitt arbetsliv, också för dem som inte hade möjlighet att få deltidspension.
– Deltidspensionen var möjlig endast för heltidsarbetande. För deltidspension förutsattes också ett minskat antal arbetstimmar och det fanns begränsningar för arbetsinkomsterna. Inga sådana gränser gäller vid den nya partiella ålderspensionen. Den enda gränsen är åldersgränsen och naturligtvis att man har tjänat in arbetspension, sammanfattar specialforskare Noora Järnefelt.
Undersökningsmaterialet omfattar uppgifter om 230 000 personer. Undersökningen gällde personer som är bosatta i Finland och är födda åren 1949-1957. Materialet grundar sig på uppgifter i PSC:s register.
Partiell ålderspension i ett nötskal
- ger personer som fyllt 61 år en möjlighet att börja ta ut en fjärdedel (25 %) eller hälften (50 %) av sin intjänade pension
- justeras med livslängdskoefficienten
- om man tar ut pensionen i förtid, minskas den med 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen tidigareläggs. Pensionen förblir förminskad.
- om man skjuter upp pensionen, höjs den med en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen skjuts upp
- arbetstiden eller lönen kontrolleras inte. Pensionstagaren kan arbeta eller vara arbetslös och ta ut pensionen.
Närmare om undersökningen:
Nationalekonom Satu Nivalainen, tfn 029 411 2151, satu.nivalainen(at)etk.fi
Nationalekonom Sanna Tenhunen, tfn 029 411 2492, sanna.tenhunen(at)etk.fi
Läs mer om villkoren för partiell ålderspension och hur man ansöker om den på Arbetspension.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Följ Eläketurvakeskus (ETK)
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum