Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 18.4.2023

Arbetshälsan, arbetsförmågan och arbetsprestationen hos välfärdsområdenas föredragande försämrades under år 2022. Resultaten från uppföljningsundersökningen som mätte arbetshälsan betonade stor arbetsmängd, hård stress, långa arbetsdagar och brister i arbetsgemenskapens funktion och chefsarbetet.

De administrativa strukturerna kring övergången till välfärdsområden skapades med brådskande tidsschema, vilket gjorde att tillräckliga strukturer för att säkerställa arbetshälsan inte hann skapas i alla organisationer.

– Det fanns inte tillräckligt med arbetsprocesser och strukturer som stödde arbetshälsan, och arbetet gjordes med knappa resurser, säger forskningsprofessor Jaana Laitinen vid Arbetshälsoinstitutet.

– Man lyckades inte skapa en miljö för arbetet, där alla har rätt till välbefinnande i arbetet. En del föredragande upplevde att de blev ensamma med sitt arbete och dess utmaningar, fortsätter Laitinen.

Hon betonar att det i motsvarande mycket krävande förändringssituationer är viktigt att satsa på strukturer som upprätthåller arbetshälsan.

Arbetshälsan ska följas, utvecklas och ledas

Orken hos välfärdsområdenas föredragande var hårt ansträngd under det hektiska beredningsåret 2022.

Därför är det ytterst viktigt att följa och stödja medarbetarnas återhämtning under de kommande månaderna. Detta förutsätter regelbunden uppföljning av arbetshälsan med hjälp av arbetshälsoenkäter samt målmedveten ledning och utveckling av arbetshälsan.

– Det är viktigt att beakta de föredragandes ork och goda förutsättningar för att kunna utföra arbetet. Detta kräver bra ledarskap och tillräckligt stöd från arbetsgemenskapen, och att förverkliga dessa kräver också tid, säger Jaana Laitinen.

Cheferna kan främja medarbetarnas ork genom att stödja en öppen samtalskultur i arbetsgemenskapen, genom att visa uppskattning och tacksamhet samt ge respons för arbetsprestationen. Den psykologiska säkerheten i arbetsgemenskapen måste också stärkas.

Dessutom har cheferna i uppgift att stödja arbetsgemenskapens samarbete och innovativitet. Genom att satsa på dem kan man minska på arbetsbelastningen hos enskilda medarbetare och förbättra arbetsproduktiviteten.

Den egna återhämtningen prioriteras

Det brådskande beredningsåret utmanade de föredragandes ork och därför är det bra för de föredragande att fästa uppmärksamhet på sin egen återhämtning från arbetet och främjandet av arbetsförmågan. Det är viktigt att hålla pauser i arbetet och att ha rimliga arbetsdagar. Man kan koppla loss och återhämta sig från arbetet genom att slappna av i gott sällskap och tillbringa fritiden med att göra sådant som man själv finner meningsfullt. Hälsosamma levnadsvanor främjar återhämtningen.

– Ifall vila inte hjälper mot tröttheten är det bra att diskutera situationen med chefen och företagshälsovården. Speciellt om den föredragande har upplevt medelsvår eller svår psykisk belastning eller om den egna arbetsförmågan är svag, krävs både individuella stödåtgärder och arbetsgemenskapens och chefsarbetets stödåtgärder för att återhämta sig från beredningsåret. Till dessa hör till exempel anpassning av arbetet, stöd från chefen, arbetsgemenskapen och företagshälsovården, säger Jaana Laitinen.

Uppföljningsundersökningen Hur mår välfärdsområdenas föredragande?

• Arbetshälsoinstitutet följde i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet arbetshälsan hos välfärdsområdenas föredragande med månatliga enkäter under 2022.
• Enkäterna kartlade respondenternas erfarenheter av arbetet, arbetsgemenskapens och chefernas verksamhet, psykosocial belastning, arbetsförmåga, återhämtning från arbetet och faktorer som stödjer återhämtningen.
• Enkäten producerade pålitliga uppföljningsuppgifter, och i samband med den förverkligades en kort intervention, där respondenterna fick skräddarsydd respons och handledning för att främja välbefinnandet och återhämtningen från arbetet.
• Att svara på enkäten och responsen de fick för sina svar hjälpte respondenterna att gestalta arbetets psykosociala belastningsfaktorer och resurser. Enkäten och den skräddarsydda responsen styrde respondenterna att förverkliga metoder för att höja arbetsmotivationen och återhämtningen från arbetet.

Läs mer

• Uppföljningsundersökningen Hur mår välfärdsområdenas föredragande? och arbetshälsan under det brådskande beredningsåret 2022 (på finska): https://www.julkari.fi/handle/10024/146431

Mer information

• forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, jaana.laitinen@ttl.fi, tfn 030 474 6006