Undersökning: Största delen av pensionärerna upplever att det är någorlunda lätt att klara sig ekonomiskt
Enligt undersökningen bedömde största delen av pensionerna i fjol att de var medelmåttigt eller mycket nöjda med sin ekonomi. Andelen pensionärer som upplever ekonomiska problem har minskat.
– År 2020 upplevde ungefär en tredjedel av pensionärerna i någon utsträckning att det var svårt att täcka vanliga utgifter. År 2017 var denna andel nästan hälften. En förändring i samma riktning observerades också i fråga om andra saker som studerades, säger nationalekonom Kati Ahonen på PSC.
Tre av fyra pensionärer har pengar kvar efter nödvändiga utgifter. Lika många bedömde att de kunde klara av en överraskande räkning på ca 1 200 euro med sina inkomster.
– Sådana överraskande utgifter kan vara t.ex. bilreparationskostnader eller räkningar för reparationer hemma, säger Ahonen.
Var tionde pensionär upplever att det är svårt att klara sig
Specialforskare Liisa-Maria Palomäki på PSC fäster uppmärksamhet vid dem som har det sämre än andra.
– Den andel av pensionärerna som upplever stora svårigheter har hållits oförändrad sedan 2017. Fortfarande har ungefär var tionde pensionär svårigheter eller stora svårigheter med att täcka vanliga utgifter.
Svårigheter eller stora svårigheter upplevs i synnerhet av pensionärer som är yngre än 65 år, har dålig hälsa, är låginkomsttagare, bor på hyra och bor ensamma.
Pensionärer som bor i minst två personers hushåll och ägarbostäder, har större inkomster och upplever sin hälsa som bättre har däremot mindre svårigheter med att täcka sina utgifter.
Hälsovårdsutgifter det mest typiska problemet
Den mest typiska nödvändiga utgiftsposten där pensionärer upplever svårigheter är hälsovårdsutgifter. 8,5 procent av pensionärerna uppger att det är mycket svårt eller svårt att täcka sådana utgifter. 3,8 procent av pensionärerna har ofta varit tvungna att spara in på hälsovårdsutgifterna.
– Några procent av pensionärerna hade varit tvungna att ty sig till ekonomisk hjälp av närstående, kyrkan eller organisationer eller till utkomststöd eller snabbkrediter för att klara av nödvändiga utgifter, säger Liisa-Maria Palomäki.
Materialet för PSC:s undersökning insamlades genom postenkäter i september 2020 och september-oktober 2017. År 2020 besvarades enkäten av 1 736 pensionärer och år 2017 av 2 909.
Vid svarstidpunkten var de som deltog i åldern 55–85 år och fick antingen sjuk- eller ålderspension.
Publikation
Närmare:
Nationalekonom Kati Ahonen, puh. 029 411 2539, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Specialforskare Liisa-Maria Palomäki, tfn 029 411 2150, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen, tfn 029 411 2184, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Podcasten Eläkekomitea: Unga vill ha kortare arbetsdagar och en välfärdsstat – realism?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Hur förhåller sig den mytiska ungdomen och de sportiga pensionärerna till arbetslivet? Vem borde arbeta längre? Är den hotande arbetskraftsbristen ett hot eller en möjlighet för ungdomarna? Det diskuteras av direktör Mika Maliranta från forskningsinstitutet Labore, ungdomsforskaren Susanna Ågren från Tammerfors universitet och specialforskare Ilari Ilmakunnas från Pensionsskyddscentralen.
Eläkekomitea: Nuoret haluavat lyhyemmät työpäivät ja hyvinvointivaltion – realismia?10.4.2024 08:25:00 EEST | Tiedote
Miten myyttinen nuoriso ja sporttiset eläkeläiset suhtautuvat työelämään? Kenen työuria pitäisi pidentää? Onko Suomea uhkaava työvoimapula uhka vai mahdollisuus nuorille? Aiheesta keskustelemassa tutkimuslaitos Laboren johtaja Mika Maliranta, Tampereen yliopiston nuorisotutkija Susanna Ågren ja Eläketurvakeskuksen erikoistutkija Ilari Ilmakunnas.
Medelpensionen steg till nästan 2 000 euro27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas medelpension utvecklades positivt år 2023. Samtidigt ökade de totala pensionsutgifterna – pensioner betalades för nära 38 miljarder euro. I fjol fanns det 1,6 miljoner pensionstagare i Finland.
Keskieläke nousi lähes 2 000 euroon27.3.2024 09:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten keskieläke kehittyi vuonna 2023 myönteisesti. Samalla kokonaiseläkemenot kasvoivat – eläkkeitä maksettiin lähes 38 miljardia euroa. Maassa oli viime vuonna 1,6 miljoonaa eläkkeensaajaa.
Podcasten Eläkekomitea: Hur ska miljardanpassningen av pensionerna göras?20.3.2024 08:25:00 EET | Tiedote
Förhandlingarna om pensionsreformen är i gång. Vad beslutar man om och vem bär riskerna? Det diskuteras av direktör Mikko Kuusela från Finanssiala ry, forskningsdirektör Tuulia Hakola-Uusitalo från Statens ekonomiska forskningscentral och vd Mikko Kautto från Pensionsskyddscentralen. Konferencier är ekonomijournalisten Alma Onali.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme