Ungas självskadebeteende alarmerande vanligt
Coronapandemin som dragit ut på tiden, Rysslands anfallskrig och klimatkrisen har försvagat välbefinnandet bland unga och situationen verkar inte ha blivit bättre. Enligt MIELI rf:s statistik har samtalen om ungas självskadebeteende i Kristelefonen ökat ytterligare. I januari–augusti detta år fördes 13 procent fler samtal om självskadebeteende med 18–29-åringar jämförört med samma period året innan. Samma dystra utveckling kan ses i Sekasin-chatten som är riktad till 12–29-åringar.
Särskilt oroväckande är självskadebeteende bland unga kvinnor. Samtal om självskadebeteende som förs i Kristelefonen ökade med nästan en femtedel under samma tidsperiod.
Detta år har nästan 300 unga som ringt till Kristelefonen haft en akut självmordsrisk, enligt jourhavande. Självmordsrisken kan anses vara konkret eller stor ifall den som ringer samtalet har en konkret plan eller ett färskt självmordsförsök i bakgrunden.
”Förutom självmord bör uppmärksamheten även riktas mot självskadebeteende och lösningar som minskar på ungas illamående. Självdestruktiva tankar är alltför vanliga, speciellt bland unga kvinnor”, säger Frans Horneman, direktör vid Centret för förebyggande av självmord vid MIELI rf.
Enligt Statistikcentralen är självmordsdödligheten i Finland hög jämfört med Europa. I Finland var andelen självmord bland alla dödsorsaker 26 procent hos 15–24-åringar.
Preventionsgrupper för självmord bör grundas i alla områden
Enligt MIELI rf:s chef för kriscentralfunktioner Sanna Vesikansa är problemet fortfarande bristen på tjänster som ackumulerats under coronan: för självdestruktiva är det svårt att få vård och särskilt de ungdomspsykiatriska avdelningarna har konstant varit antingen överhopade eller fulla. Vesikansa betonar att förbyggande av självmord borde ingå i alla välfärdsområdenas strategier och varje område bör ha en preventionsgrupp för självmord som träffas regelbundet. Terapigarantin som för närvarande behandlas i riksdagen skulle förbättra tillgången till hjälp.
”Om man vill minska på antalet självmord måste alla ha tillgång till samtalsstöd med låg tröskel så snabbt som möjligt”, säger Vesikansa.
Att tillhöra en minoritet kan öka självmordsrisken
Den internationella dagen för förebyggande av självmord uppmärksammas den 10 september. Målet med dagen för förebyggande av självmord är att öka kunskapen om självmord och minska på stigmat förknippat med självmord. Framför allt är syftet med dagen att föra fram budskapet om att självmord kan förebyggas, det finns hjälp att få för självdestruktiva tankar och att det går att prata tryggt om självmord.
I år står representanter för olika minoriteter i centrum för MIELI rf:s kampanj för förebyggande av självmord. Att tillhöra en minoritet i en sårbar position kan öka självmordsrisken. Till exempel bland sexuella och könsminoriteter kan självmordsrisken vara till och med 3–4 gånger större jämfört med resten av befolkningen.
”Minoriteter som är i en sårbar ställning känner sig ofta belastade på grund av attityder som kommer från omgivningen, såsom diskriminering. Denna sorts minoritetsstress kan försvaga individens psykiska hälsa i en stor utsträckning. Ett sätt att minska på självmordsrisken är att skapa en accepterande och trygg miljö för alla. Detta kan var och en av oss påverka för sin egen del”, säger Horneman.
- Kristelefonen på svenska håller jour under vissa tider på numret 09 2525 0112.
- Kristelefonen på finska håller jour 24/7 på numret 09 2525 0111.
- Kriscentren runt om i Finland ger diskussionshjälp ansikte mot ansikte, på distans och i grupper utan avgift och remiss.
- På webben kan man få samtalshjälp av kriscentret Tukinet och Sekasin-chatten.
- Centren för förebyggande av självmord i Helsingfors och Kuopio erbjuder stöd åt personer som försökt begå självmord samt till deras närstående.
Nyckelord
Kontakter
Frans Horneman
Direktör för MIELI rf:s Center för förbyggande av självmord
040 193 3020
frans.horneman@mieli.fi
Sanna Vesikansa
Chef för MIELI rf:s krisfunktioner
040 745 9586
sanna.vesikansa@mieli.fi
Viivi Virtanen
Kommunikationsexpert
040 662 9022
viivi.virtanen@mieli.fi
Bilder
Länkar
Om
MIELI Suomen Mielenterveys ry tekee työtä mielenterveyden edistämiseksi ja ongelmien ehkäisemiseksi. MIELI ry puolustaa kaikkien yhtäläistä oikeutta hyvään mielenterveyteen. Järjestö koordinoi valtakunnallisen kriisikeskusverkoston toimintaa sekä edistää lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden mielenterveyttä ja mielen hyvinvointia. MIELI ry:n toimintaa tuetaan Veikkauksen tuotoilla.
Följ MIELI Suomen Mielenterveys ry
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från MIELI Suomen Mielenterveys ry
Suru voi vaikuttaa myös kehollisesti22.4.2024 14:46:10 EEST | Tiedote
Torstaina alkava Surukonferenssi käsittelee elämää läheisen kuoleman jälkeen. Ensimmäistä kertaa konferenssissa keskustellaan laajemmin myös surun kehollisista vaikutuksista.
Kehysriihen päätökset romuttavat järjestöjen auttamistyön17.4.2024 18:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisen terveyden ja hyvinvoinnin yksi tukijalka, järjestöjen ennaltaehkäisevä työ ja matalan kynnyksen auttaminen, on vakavasti uhattuna. Kehysriihen päätös leikata jopa kolmannes sosiaali- ja terveysjärjestöjen avustuksista tarkoittaa useiden toimintojen lakkauttamista eli useiden avun tarpeessa olevien ryhmien tuen loppumista. Myös MIELI ry:n kyky vahvistaa mielenterveyttä ja tarjota kriisiapua tulee päätöksen myötä heikkenemään.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 08:01:16 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Järjestöjen valtionavustusten leikkaaminen olisi taloudellisesti lyhytnäköistä11.4.2024 07:51:31 EEST | Tiedote
Järjestöjen toimintaedellytysten murentaminen olisi erittäin lyhytnäköistä tilanteessa, jossa kaikkien väestöryhmien - lasten, nuorten, työikäisten ja ikääntyneiden - psyykkinen kriisinkestävyys on koetuksella. Järjestöt osallistuvat taloustalkoisiin tehokkaammin jatkamalla auttamistyötään kuin supistamalla toimintaansa.
Den psykiska hälsan bland personer bosatta i Finland har försvagats också efter coronapandemin3.4.2024 06:00:00 EEST | Tiedote
En femtedel av finländarna i arbetsför ålder känner av betydande psykisk belastning. Mest belastade är personer i åldern 20 – 39 år. Dessutom har stressnivåerna stigit i alla befolkningsgrupper. Den försvagade psykiska hälsan syns i MIELI rf:s krishjälp.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum