Sitra

Utredning: kommunerna är mer ambitiösa i sina klimatmål och åtgärder än staten

Dela
Det mest allmänna mål för kolneutralitet bland kommunerna är år 2030, medan Finlands mål är år 2045.

En stor del av Finlands största kommuner har mer ambitiösa klimatmål än staten. Nu bor över en fjärdedel av finländarna i en kommun som strävar efter att vara kolneutral senast år 2030. År 2040 skulle hälften av finländarna bo i kolneutrala kommuner. Statens mål är att vara kolneutral år 2045. Uppgifterna framgår av Sitras nya utredning, där man granskade klimatmålen, -åtgärderna och utsläppen i Finlands 50 största kommuner.

De kommuner som har gjort upp sina klimatstrategier efter att Parisavtalet ingicks (2015) har i genomsnitt mer ambitiösa mål än andra. Bara fyra kommuner av femtio har inte gjort upp någon klimatstrategi som rättesnöre för verksamheten. Vanligen går kolneutralitetsmålet ut på att utsläppen ska minskas med 80 procent och de övriga 20 procenten kompenseras.

I många kommuner är en uppdatering av klimatstrategin aktuell, eftersom flera strategier sträcker sig till år 2020. Vi kan alltså förvänta oss att andelen ambitiösa kommuner ökar.

Både mindre kommuner och stora städer har stränga mål, men de stora kommunerna har utformat mer heltäckande åtgärder för att uppnå målen. Bland de mindre kommunerna finns å ena sidan kranskommuner som har antagit krävande regionala mål, men som inte har ordentliga åtgärdsprogram, och å andra sidan kommuner som har vidtagit mycket effektiva åtgärder, men som inte har förbundit sig till några ambitiösa mål.

Utsläppen från Finlands 50 största kommuner utgör cirka en tredjedel av Finlands utsläpp. Om kommunerna uppnår sina utsläppsminskningsmål, skulle detta minska Finlands nuvarande utsläpp med en sjättedel senast år 2035. För att uppnå målen behöver kommunerna dock stöd av statens effektiva och långsiktiga klimatpolitik.

Kommunerna saknar stöd för att bedöma åtgärdernas effekt

Till kommunernas viktigaste verktyg för att minska utsläppen hör jordpolitik och planläggning, offentlig upphandling, ekonomiska styrmedel samt ägarstyrning av kommunala affärsverk och koncernbolag. Enligt de intervjuer som genomfördes för utredningen skulle dessa verktyg helt klart kunna användas ännu mer effektivt än i nuläget.

Kommunernas klimatarbete är synnerligen självständigt och därför är kommunledningens engagemang avgörande för hur mycket resurser det finns för klimatarbetet och hur väl klimatarbetet integreras i kommunens vardag. Även om kommunerna har tillgång till finansiering och rådgivning av olika slag, kan det särskilt för mindre kommuner vara krävande att använda sig av dessa, eftersom det inte finns någon tydlig väg att följa. Kommunerna skulle också behöva extra stöd för att bedöma kostnaderna, effekterna och nyttan av olika klimatåtgärder.

”Kommunerna har en alldeles central roll i att uppnå de nationella klimatmålen. Därför borde samarbetet mellan staten och kommunerna fördjupas ytterligare. Till exempel har kommunernas energieffektivitetsavtal varit mycket populärt och ett motsvarande statligt stöd skulle kunna vara användbart också inom andra sektorer”, säger expert Mariko Landström från Sitra.

Utredningen genomfördes av Deloitte. Vid utredningen gick man igenom offentligt tillgängliga uppgifter om utsläpp samt klimatmål, -strategier och -åtgärdsprogram i de 50 största kommunerna samt intervjuade 13 experter på kommunalt klimatarbete och representanter för 9 kommuner.

Mer information:

Expert Mariko Landström, Sitra, tfn 045 845 0075

Nyckelord

Länkar

Om

Sitra
Sitra
Itämerenkatu 11-13, PL 160
00180 HELSINKI

0294 618 991http://www.sitra.fi

Sitra är en aktiv framtidsaktör som undersöker och utreder samt engagerar samarbetspartner från olika sektorer i fördomsfria experiment och förnyelser. I fokus för framtidsarbetet finns Finland, som är en framgångsrik föregångare inom hållbar välfärd.

Följ Sitra

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Sitra

Estland behandlar medborgarinitiativ upp till tre gånger snabbare än Finland - Sitra jämför Finlands och Estlands system för medborgarinitiativ21.3.2024 07:12:21 EET | Tiedote

I Estland behandlas medborgarinitiativ inom den överenskomna tidsfristen, och det är enkelt att följa deras framsteg genom en enda tjänst. I Finland blir medborgarinitiativ allt populärare, men vårt system har utrymme för förbättringar. Enligt Sitras undersökning har Finland mycket att lära sig av Estlands flexibla system för medborgarinitiativ.

Virossa kansalaisaloitteet käsitellään jopa kolme kertaa nopeammin kuin Suomessa – Sitra vertaili Suomen ja Viron kansalaisaloitejärjestelmiä21.3.2024 07:12:21 EET | Tiedote

Virossa kansalaisaloitteet käsitellään sovitussa määräajassa ja aloitteiden etenemistä on kätevä seurata yhden palvelun kautta. Suomessa kansalaisaloitteiden suosio kasvaa, mutta järjestelmässämme on kehittämisen varaa. Sitran selvityksen mukaan Suomi voisi oppia Viron joustavasta kansalaisaloitejärjestelmästä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye