Utredning: Sociala medier hotar demokratin men utvecklingen kan påverkas

Mediemiljön har genomgått en snabb förändring och det hotar att förstöra demokratins fundament både i Finland och ute i världen. Man kan dock påverka den framtida utvecklingen i frågan, men det är bråttom. Den här bedömningen framkommer i Sitras färska utredning Mediavälitteinen yhteiskunnallinen vaikuttaminen – Murros ja tulevaisuus (ung. Mediabaserad samhällspåverkan – Brytningstid och framtid).

Sociala mediers inverkan på demokratin, det tillspetsade samtalsklimatet och medborgarnas förtroende har under de senaste åren och veckorna diskuterats livligt bland annat på grund av oroligheterna i samband med presidentvalet i USA. Diskussionen hör ihop med en oro för demokratins framtid som i stor utsträckning blev känd och diskuterades i samband med misstankar om valmanipulation i presidentvalet i USA och den brittiska folkomröstningen om Brexit 2016.

”Det finns fortfarande en enorm demokratipotential i sociala medier, men de rådande trenderna leder in utvecklingen på fel spår. Makten koncentreras till de stora teknologibolagen, som trots sina löften inte har fått bukt med spridningen av felaktig information. Incitamenten att fiska uppmärksamhet på sociala plattformar har gett näring åt hat och irritation i en sådan utsträckning att viljan att delta i offentliga diskussioner minskar”, säger expert Hannu-Pekka Ikäheimo från Sitra.

Medieläskunnighet räcker inte längre till i den nya mediemiljön

Enligt Ikäheimo kan man påverka utvecklingsförloppet, men det förutsätter medvetna åtgärder från såväl politiska beslutsfattare, de sociala mediejättarna som medborgarna. Åtgärderna gäller såväl regleringen av innehåll, de sociala mediebolagens ansvar, kvalitetsstandardiseringen av innehåll som öppnandet av marknaden så att vi alla skulle ha lättare att överföra data om oss själva och vårt nätverk från en tjänst och en plattform till en annan. Utöver detta behövs också ändringar i tänkesätten och verksamhetsformerna.

”Vid sidan av den traditionella medieläskunnigheten finns det skäl att betona betydelsen av kritisk teknisk läskunnighet. Jämfört med medieläskunnighet är det en mer helhetsbetonad approach till en tid då gränserna mellan media och allmänheten, påverkaren och den påverkade, de digitala och fysiska gränserna blir allt mer svävande”, säger Ikäheimo.

Globala fenomen syns också i de finländska riksdagsledamöternas Twitter-kommunikation

Utredningen Mediavälitteinen yhteiskunnallinen vaikuttaminen (Mediabaserad samhällspåverkan) är en del av Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering, som stöder det finländska folkstyrets förnyelseförmåga genom att bland annat göra olika utredningar och försök. I utredningen som publiceras nu analyserar man genom teori och praktiska exempel hur den samhälleliga påverkan som sker via medierna har förändrats och eventuellt håller på att förändras under det nya decenniet.

Ett av de exempel som presenteras i utredningen är en analys av de finländska riksdagsledamöternas Twitter-kommunikation mellan mars 2019 och mars 2020. Enligt analysen kan man också se de sociala mediernas globala lagbundenheter och de värderingar som skrivits i algoritmerna i de finländska politikernas twittrande: det är betydligt lättare att få reaktioner genom att gräla och kampanja än genom viktiga men vardagliga teman inom politik och beslutsfattande. Analysen avslöjar också hur olika partiers riksdagsledamöters stilar och metoder skiljer sig från varandra samt vilka riksdagsledamöter som var de flitigaste och mest inflytelserika Twitter-användarna under den granskade perioden.

Ledande sakkunnig Jukka Vahti från Sitra säger att de kommunikationstekniska omvälvningarna – oavsett om det handlat om boktryckarkonsten, telegrafen, tidningen, radion eller televisionen – tidigare har fört med sig nya sätt att påverka och omfördelat makten. Detta har också skett i den pågående digitala brytningstiden, som bara har börjat.

”I den nuvarande mediemiljön fungerar sensationer, motsättningar och att driva saker till sin spets, eftersom algoritmerna är utformade för att belöna dem med synlighet. De nuvarande plattformarna för sociala medier och deras verksamhetsmodeller – eller vår nuvarande diskussionskultur – är dock inte ändpunkten för utvecklingen. Därför är det just nu viktigt att till exempel genom försök tillsammans föreställa sig och utveckla alternativa framtidsscenarier, mediemiljöer och former av delaktighet, så att vi inte blir fångar i de dominerande framtidsutsikterna, även om de är ganska dystopiska”, säger Vahti.

Eventuella framtida utvecklingsförlopp för mediemiljön och medias samhällspåverkan granskas i utredningen ur 2030 års perspektiv. Med tanke på utvecklingen av mediemiljön är det väsentligt att å ena sidan skapa en regleringsmiljö för digitala plattformar och utveckla marknaden och å andra sidan att främja en konstruktiv diskussionskultur och delaktighet. 

I Sitras projekt har man tagit tag i dessa utmaningar bland annat genom att bygga upp grunderna för en rättvis dataekonomi och utveckla Rondpaus-metoden som stöd för en konstruktiv samhällsdebatt. Dessutom utvecklas som bäst nya sätt att delta i försök som finansieras av Sitra och inleds på olika håll i Finland. Läs mer om dessa försök: Demokratiförsök 2020, projekthelheten Robotsamtal i kommunerna och Biblioteken som forum för folkstyret. 

Mer information:
Jukka Vahti, jukka.vahti@sitra.fi, tfn 040 566 5152
Hannu-Pekka Ikäheimo, hannu-pekka.ikaheimo@sitra.fi, tfn +358 294 618 253
Antti Kivelä, antti.kivela@sitra.fi, tfn 040 482 7435

Utredningen är en del av Sitras projekt Folkstyrets grundrenovering, där man tidigare bland annat genom utredningar och försök har stött statsrådets, riksdagens, partiernas och kommunernas förnyelseförmåga med tanke på beslutsstrukturerna och verksamhetssätten samt delaktigheten. Som ett resultat av arbetet har bland annat följande publicerats: Arbetspapper för folkstyrets grundrenovering, Utredning om hur information används i beslutsfattandet, promemorian Statsrådets kärna i Finland - Hur man bättre förbereder sig bättre för framtiden och utredningen om medborgarpåverkan som utrett finländarnas olika deltagarprofiler.