Helsingin kaupunki, kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala

Utställningen Oenig! öppnas i Helsingfors stadsmuseum

Dela

Har osämjan tillräckligt med livsutrymme mitt i vår konsensusinriktade vardag? Varför trängs oenighet undan, trots att den är grunden till politisk verksamhet i en demokrati? Och hur kan staden fungera som substrat för offentlig oenighet? Hur har olika former av motstånd tett sig i Helsingfors historia? Helsingfors stadsmuseums nya utställning Oenig! öppnas på museets fjärde våning 24.5.2019.

I sitt verk har Harri Pälviranta skannat in alla huvudpersonerna i boken Vapautemme hinta (Priset för vår frihet) och bearbetat bilderna till spökliknande ansiktsporträtt, vart och ett av vilka består av hundratals ansiktsbilder som lagts på varandra. Bild: Yehia Eweis.
I sitt verk har Harri Pälviranta skannat in alla huvudpersonerna i boken Vapautemme hinta (Priset för vår frihet) och bearbetat bilderna till spökliknande ansiktsporträtt, vart och ett av vilka består av hundratals ansiktsbilder som lagts på varandra. Bild: Yehia Eweis.

Utställningen Oenig! ger konsten ordet, genom vilket osämjans och upprorets roller i gemenskapen blir synliga. Helsingfors visas inte som hemmet till konsensus, utan snarare som ett näste för trätande, vars bortglömda historier återupplivas i utställningen. Oenig! visar konstverk från fem konstnärer som är verksamma i Helsingfors: Veli Granö, Minna Henriksson, Marko Karo, Harri Pälviranta och Salla Tykkä.

Oenig! öppnas 24.5.2019 på museets fjärde våning, som är ägnad åt växlande utställningar. Till konceptet för lokalen på den fjärde våningen hör experiment och att utvidga uppfattningen om museer med känsloväckande innehåll, som till exempel kan vara utställningar, evenemang eller upplevelser.

Veli Granö: Försökshuset, del 1

I Finland byggdes på 1990-talet några utopistiska testhus där man undersökte störningsfritt boende.​ Veli Granös installationsverk Försökshuset berättar om provseriens sista hus som färdigställdes 1997 i Helsingfors. Den hade perfekt ljudisolering. Invånarna hade effektivt isolerats från varandra, som om varje bostad varit en egen självständig värld. Också utanför huset var världen stabil och störningsfri. Historien verkade liksom försvinna utom hörhåll.

Den traditionella eurovisionsvakan 2006 bjöd försökshuset på en överraskning. En flock monster som hade grävt sig fram från en av Europas kallaste utposter steg upp på scen i Aten, demokratins vagga, och erövrade för en stund den kulturella stämningen i Europa. Lordi vann Eurovisionens sångtävling med alla tiders högsta poängskörd. Den totala ljudisoleringen i försökshuset kunde inte längre skyla det faktum att historien hade återvänt till Europa. Den andra delen i verkserien Testhuset blir färdig 2020.

Minna Henriksson: Fallet Hjalmar Linder

Hjalmar Linder (1862-1921) var kammarherre, vicehäradshövding, storgodsägare och donator. År 1918 var Linder rikast i Finland. I januari 1918 flydde Linder till Sverige undan vinterkriget och efter sin återkomst i maj skrev Linder i Hufvudstadsbladet under rubriken ”Nog med blodbad!”.  Den texten kostade honom hans liv. Han hotades till livet och beskylldes för att beskydda de röda. Han blev tvungen att sälja och överlåta sin enorma egendom i Finland och åter en gång gå i landsflykt. Han dog den 4 juni 1921 ensam och barskrapad i Marseille i Frankrike efter att ha skurit av sig pulsådrorna.

Genom föremål, fotografier och skriftliga dokument strävar konstnären efter att igenkänna de samhälleliga faktorer som gjorde Linder till ett undantag som inte kunde tålas. Vad fick Linder våren 1918 att bete sig så exceptionellt i förhållande till sin samhällsklass? Trots att Henrikssons verk behandlar ett historiskt tema, har det även reflektioner av dagens samhälle.

Marko Karo: Har du sett en springande hund?

Verkets namn härstammar från den identifieringsfras som vänsteraktivister verksamma i Helsingfors under fortsättningskriget använde för att skilja kamrater från fiender och utomstående. Verket granskar den underjordiska vänsteraktivismen i form av materiell praxis med Helsingfors stad på 193040-talet som viktigaste växtunderlag och scen.Den föreliggande helheten av verk gräver fram duster och träffar som stadshistoriens paradsida lämnat obeaktade.

Den röda tråden som förenar verken är dynamiken i ”smugglingen” eller gränsgången, alltså olika tillvägagångssätt som gör det möjligt att förmedla uppgifter, ärenden och människor också mitt under den högst handgripliga kontrollen. Har du sett en springande hund? är en installation som utnyttjar fotografier, texter, föremål, ljud och rörliga bilder.

Harri Pälviranta: Priset for vår frihet

Under kriget 1939−1940, som senare kom att kallas vinterkriget, dog 26 662 personer som varit delaktiga i krigsoperationerna. Strax efter kriget, år 1941, gavs det ut en bok om dem med titeln Vapautemme hinta (Priset för vår frihet) där varje stupad hjälte fick några spaltcentimeter med sitt fotografi och sina uppgifter. Idag, över 75 år senare, kan man fortfarande finna boken i många finländska hem.

Liksom vinterkriget visade, och boken om priset för vår frihet, har en död soldat sitt värde. Medan kanonerna ännu dundrar och vapnen smäller behövs de för att stärka nationalkänslan och tanken om en hotad gemenskap. I sitt verk har Pälviranta skannat in alla huvudpersonerna i boken Vapautemme hinta och bearbetat bilderna till spökliknande ansiktsporträtt, vart och ett av vilka består av hundratals ansiktsbilder som lagts på varandra. Verket lyfter fram även hur vinterkriget fortfarande har en mycket särskild ställning i finländsk politisk diskussion; nutidens politik byggs på de döda soldaterna.

Salla Tykkä: Gjutning

”Vintern 2011 fick jag ett paket på posten. Det innehöll ett knippe papper i storlek A4 med en utskriven novell på engelska: 32 sidor, 19 178 ord och 103 837 tecken med mellanslag. Jag läste berättelsen. Skribenten var en man jag kände från förut. Vi sågs senast 1991 i Helsingfors då jag följde honom till Moskvatåget. Jag skickade honom e-post till den adress han gett mig. Den 6 april 2011 svarade mannen mig med e-post. Jag skrev tillbaka och föreslog att vi skulle träffas.”

I utställningen Oenig! framför Salla Tykkä ett förslag till en film. Verket heter Gjutning och består av material som konstnären samlat in under åren 2017–2019. I verket visar sig bild- och ljudmaterialet som arkiv, som visas på tre dukar i ett utrymme i takt med kapitlen i en kort berättelse. Scenen för händelserna är Helsingfors och Europa från början av 1990-talet till i dag.

Oenig!
Helsingfors stadsmuseums fjärde våning
Alexandersgatan 16
24.5–29.9.2019
mån–fre 11–19, lör–sön 11–17
(3.6.30.8.2019: mån–fre 9–19, lör–sön 11–17)
Alltid fritt inträde

Nyckelord

Kontakter

utställningsproducent Jari Harju, Helsingfors stadsmuseum, 040 334 7017, jari.harju@hel.fi

kommunikationsplanerare Anna Vihanta, 040 509 3408, anna.vihanta@hel.fi

Bilder

I sitt verk har Harri Pälviranta skannat in alla huvudpersonerna i boken Vapautemme hinta (Priset för vår frihet) och bearbetat bilderna till spökliknande ansiktsporträtt, vart och ett av vilka består av hundratals ansiktsbilder som lagts på varandra. Bild: Yehia Eweis.
I sitt verk har Harri Pälviranta skannat in alla huvudpersonerna i boken Vapautemme hinta (Priset för vår frihet) och bearbetat bilderna till spökliknande ansiktsporträtt, vart och ett av vilka består av hundratals ansiktsbilder som lagts på varandra. Bild: Yehia Eweis.
Ladda ned bild
Under kriget 1939−1940, som senare kom att kallas vinterkriget, dog 26 662 personer som varit delaktiga i krigsoperationerna. Strax efter kriget, år 1941, gavs det ut en bok om dem med titeln Vapautemme hinta (Priset för vår frihet) där varje stupad hjälte fick några spaltcentimeter med sitt fotografi och sina uppgifter. Idag, över 75 år senare, kan man fortfarande finna boken i många finländska hem. Bild: Yehia Eweis.
Under kriget 1939−1940, som senare kom att kallas vinterkriget, dog 26 662 personer som varit delaktiga i krigsoperationerna. Strax efter kriget, år 1941, gavs det ut en bok om dem med titeln Vapautemme hinta (Priset för vår frihet) där varje stupad hjälte fick några spaltcentimeter med sitt fotografi och sina uppgifter. Idag, över 75 år senare, kan man fortfarande finna boken i många finländska hem. Bild: Yehia Eweis.
Ladda ned bild
Hjalmar Linder (1862-1921) var kammarherre, vicehäradshövding, storgodsägare och donator. År 1918 var Linder rikast i Finland. I januari 1918 flydde Linder till Sverige undan vinterkriget och efter sin återkomst i maj skrev Linder i Hufvudstadsbladet under rubriken ”Nog med blodbad!” Bild: Yehia Eweis.
Hjalmar Linder (1862-1921) var kammarherre, vicehäradshövding, storgodsägare och donator. År 1918 var Linder rikast i Finland. I januari 1918 flydde Linder till Sverige undan vinterkriget och efter sin återkomst i maj skrev Linder i Hufvudstadsbladet under rubriken ”Nog med blodbad!” Bild: Yehia Eweis.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Helsingin kaupunki, kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala
Helsingin kaupunki, kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala



https://www.hel.fi/kulttuurin-ja-vapaa-ajan-toimiala/fi/

Helsingfors stadsmuseum är världens enda museum med Helsingfors som tema. Fokus ligger särskilt på stadsbornas självupplevda erfarenheter och vanliga vardag som återspeglas i museets föremål och fotografier. Kiss-Kiss-godispapper, en knarrande hetekasäng och ett foto på en förortsgård är värdefulla skatter på museet.

Helsingfors stadsmuseum ligger vid hörnet av Senatstorget i stadens äldsta kvarter och inträdet är alltid fritt. På stadsmuseet har alla möjligheten att förälska sig i Helsingfors.

Följ Helsingin kaupunki, kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Helsingin kaupunki, kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala

Vill du bli restaurang- eller serviceföretagare på Fagerö?13.9.2019 11:40:00 EESTTiedote

Helsingfors stad vill genomföra sin maritima strategi genom att öka Fagerös attraktionskraft. En stranddetaljplan är snart klar för Fagerö och därför är det nu dags att utveckla aktiviteterna på ön. Helsingfors stads idrottstjänster letar efter aktiva och entusiastiska restaurangföretagare till Fagerö som sina partners. Företagarna kan i mån av möjlighet ha intresse eller beredskap att utvidga sina tjänster till exempel för att ordna allmänna bastuturer i sin beställningsbastu.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum