Utvecklingen av företagshälsovården är redan i full gång
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 6.3.2023
– Det är uppenbart att vi måste arbeta genom hela samhället för att hälsovården ska vara lika för alla. En betydande bakgrundsfaktor är säkert det faktum att resurserna inom den grundläggande hälsovård som upprätthålls med skattemedel redan länge har varit underdimensionerade, medan systemet med företagshälsovård fungerar, säger Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.
– Det är absurt att föreställa sig att ett problem på flera miljarder skulle kunna lösas med några hundra miljoner, som används till den sjukvård som företagshälsovården erbjuder, fortsätter Koivula.
Arbetshälsoinstitutet påminner om att de totala kostnaderna för företagshälsovården utgör cirka fyra procent av de totala kostnaderna för hälsovården och att arbetsgivarna betalar cirka 80 procent av dessa. Sjukhusvården står för cirka hälften (463 miljoner euro år 2020) och dess andel har inte ökat under de senaste åren. 87 procent av kostnaderna för sjukvård riktas mot arbetsgivarna.
– Såsom EK:s senaste forskningsresultat visar anser arbetsgivarna att det är viktigt att deras anställda får smidiga sjukvårdstjänster även via företagshälsovården, att deras arbetsförmåga stöds på ett effektivt sätt och att man på detta sätt kan minska sjukfrånvaron och hotet om bestående arbetsoförmåga, säger Koivula.
En hurudan företagshälsovård behövs i ett föränderligt arbetsliv?
I ett föränderligt arbetsliv är det viktigt att stödja arbetstagarnas arbetsförmåga på ett genomgripande sätt.
– För oss är det viktigt att så många personer i arbetsför ålder som möjligt kan delta i arbetslivet. Företagshälsovårdens viktigaste uppgift är att stödja arbetsförmågan, något som inte kan flyttas över på den offentliga hälsovården, säger Eva Helaskoski, överläkare och direktör för enheten för arbetshälsa vid Arbetshälsoinstitutet.
– För att stödja arbetsförmågan krävs både effektiva förebyggande åtgärder och sjukvårdstjänster i rätt tid, som syftar till att återställa arbetsförmågan utan onödiga dröjsmål.
Det nya forskningsnätverket producerar information om företagshälsovård
Arbetshälsoinstitutet deltar i det forskningsnätverk som FPA har startat och som börjar forska i de viktigaste frågorna inom företagshälsovården. Även Tammerfors universitet, Östra Finlands universitet och ÅUCS deltar.
Dessutom pågår för närvarande över 20 forsknings- och utvecklingsprojekt inom Arbetshälsoinstitutet, där man undersöker och utvecklar företagshälsovården även i samarbete med läroinrättningar och intressenter.
– Företagshälsovården bör förnyas tillsammans, baserat på forskningsresultat och genom att beakta förändringen av arbetslivet. Vi behöver även arbetsplatser och serviceproducenter att delta i utvecklingsarbetet för att de nya verksamhetsmodellerna på ett omfattande sätt ska kunna svara på arbetsplatsernas behov och för att de snabbt ska kunna implementeras, säger Helaskoski.
Utöver forsknings- och utvecklingsprojekt upprätthåller Arbetshälsoinstitutet ett Kvalitetsnätverk inom företagshälsovården, där man förbättrar verksamhetens kvalitet och slagkraft. Målet är att inkludera alla serviceproducenter.
Sömlöst samarbete med välfärdsområdena
Arbetshälsoinstitutet anser att det är viktigt att de välfärdsområden som nu har kommit igång får arbetsro för att bygga upp sin verksamhet. Samtidigt bör man utveckla ett sömlöst samarbete mellan företagshälsovården och den offentliga hälsovården, till exempel genom att förbättra kommunikationen med hjälp av elektroniska remisser.
Genom ett gott samarbete säkerställs en smart användning av resurserna. Det finns även andra fördelar: till exempel med TYÖOTE-modellen kan man förkorta sjukfrånvaro och öka produktiviteten.
– Dessutom anser vi att det är viktigt att fortsätta utveckla företagshälsovården med ett starkt trepartsgrepp, säger Antti Koivula.
– Under coronatiden har man på finländska arbetsplatser haft ett exemplariskt samarbete med företagshälsovården och arbetarskyddet. Detta samarbete utgjorde räddningen under coronan och hjälpte oss hålla ekonomins hjul i rullning och arbetsplatserna i regel friska. Detta var ett utmärkt exempel på hur bra vårt system fungerar. Vi måste dock vara beredda på kommande kriser och utmaningar genom att kontinuerligt utveckla företagshälsovården baserat på forskningsresultat, fortsätter Koivula.
Läs också
- Ladda ner aktuell grundläggande information och siffror om företagshälsovård (på finska)
Ytterligare information
- Antti Koivula, generaldirektör, +358304742340, Antti.Koivula@ttl.fi
- Eva Helaskoski, överläkare och direktör för enheten för arbetshälsa, +358304742300, Eva.Helaskoski@ttl.fi.
- Pauliina Kangas, överläkare, +358304742514, Pauliina.Kangas@ttl.fi
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiDokument
Länkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Försämringen av arbetshälsan har inte kunnat stoppas9.3.2023 11:00:00 EET | Tiedote
Finländarnas arbetshälsa och upplevelse av arbetsförmågan har fortsättningsvis blivit allt sämre, berättar Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning Miten Suomi voi? (Hur mår Finland?). Även arbetsengagemanget har försvagats något. Symtomen på arbetsutmattning har ökat särskilt bland arbetstagare med en lägre utbildningsnivå. Även yngre ålder hör samman med försvagad arbetshälsa. Forskarna efterlyser en ändrad utvecklingsriktning på arbetsplatserna genom att förbättra arbetsförhållandena och arbetets resurser.
Työhyvinvoinnin heikentymistä ei ole saatu pysäytettyä9.3.2023 11:00:00 EET | Tiedote
Suomalaisten työhyvinvoinnin ja työkyvyn kokemukset ovat edelleen heikentyneet, kertoo Työterveyslaitoksen Miten Suomi voi? -seurantutkimus. Myös työhön panostaminen on lievässä laskussa. Työuupumusoireilu on lisääntynyt etenkin alemman koulutustason työntekijöillä. Myös nuorempi ikä on yhteydessä heikompaan työhyvinvointiin. Tutkijat peräänkuuluttavat työpaikoilta kehityssuunnan muuttamista parantamalla työoloja ja työn voimavaroja.
Lithium-ion batteries are in all workplaces, but not enough provision is made for safety risks7.3.2023 08:30:00 EET | Press release
Lithium-ion batteries are found in everyday workplace equipment such as phones and computers. However, their manufacture, use and recycling pose risks both to consumers and to the safety and health of those working at different stages. Working with batteries requires identification and awareness of occupational safety risks during their life cycle and risk management.
Det finns litiumjonbatterier på varje arbetsplats men beredskapen för säkerhetsrisker är inte tillräcklig7.3.2023 08:30:00 EET | Tiedote
Litiumjonbatterier finns i vardagliga verktyg på arbetsplatserna, såsom telefoner och datorer. Deras tillverkning, användning och återvinning är dock förknippade med risker för både konsumenter och hälsan och säkerheten för alla som arbetar under olika skeden av batteriernas livscykel. Arbete med batterierna kräver identifiering av och medvetenhet om arbetssäkerhetsrisker som uppstår under batteriets livscykel samt beredskap för dessa risker.
Litiumioniakkuja on kaikilla työpaikoilla, mutta turvallisuusriskeihin ei olla varauduttu tarpeeksi7.3.2023 08:30:00 EET | Tiedote
Litiumioniakkuja on työpaikkojen arkipäiväisissä välineissä, kuten puhelimissa ja tietokoneissa. Niiden valmistukseen, käyttöön ja kierrätykseen liittyy kuitenkin riskejä sekä kuluttajille että eri vaiheissa työskentelevien turvallisuudelle ja terveydelle. Akkujen parissa työskentely vaatii akun elinkaaren aikana ilmenevien työturvallisuusriskien tunnistamista ja tiedostamista sekä riskeihin varautumista.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum