SDP

Vappupuhe Maarit Feldt-Ranta Inkoo, Västankvarn 1.5. klo 10.00 /// Embargo

Jaa

(Feldt-Ranta puhuu myös Tammisaaressa, punavankien muistomerkillä klo 12.00.)

Bästa vänner och kamrater, bästa första maj firare

Denna första maj, på denna plats, just detta år känns det speciellt angeläget att inleda talet med att tala om vår gemensam 100-åriga historia. Ifjol firade vi glatt vårt fina, fina Finland och vår 100-åriga självständighet. Vi har så mycket att vara glada för och vi har som nation kommit långt och haft många framgångar.

I år är stämningen väldigt annorlunda. Det har förflutit 100 år sedan det grymma och blodiga inbördeskriget som har lagt långa skuggor över mången finländares liv över flere generationer. Vi firar första maj på denna plats som är ett minnesmärke för Finlands största massgrav.

Hur hamnade finländarna i en situation som ledde till så grymma, ledsamma, orättvisa och tragiska människoöden? Det fanns en allmän rösträtt i riksdagsvalet men i kommunalvalet var rösträtten fortsättningsvis bunden till inkomsterna. Största delen av arbetarklassen och de som inte ägde mark hade ingenting att säga om någonting. Klyftorna i samhället var enorma. En del levde i överflödighet och bestämde om allt medan andra hade endast hunger, fattigdom, nöd och en djup känsla av orättvist bemötande.

1918 bemöttes de män och kvinnor som stod upp och ville förändra arbetarklassens stälning av en katastrof. En del mördades på fånglägren i svält, andra i slumpmässiga arkibuseringar eller politiska fältdomstol. Priset för viljan att få leva i en rättvisare värld var väldigt hård.

Idag tänker vi på alla som dödades här och på andra ställen i Finland. Bästa sättet att hedra dessa människors minne, är att bygga ett sådant samhälle där alla får vara med, där besluten görs demokratiskt, inte genom den starkastes eller den rikastes diktat och där ingen behöver uppleva hunger eller utanförskap.

Bästa åhörare,

Hur kom det sig att den här lilla, väldigt tudelad nation kunde ändå under senare årtionden sedan bygga ett land, som med många mått mätt är ett av världens mest framgångsrika länder? Det var verkligen inte slumpen, utan resultat av ett målmedvetet samhällsbygge. Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island ligger oftast i top tio då det rangordnas länder i internationella mätningar. Mätningar som mäter fungerande samhällen, kunskap, konkurenskraft, jämlikhet eller lycka. Allt det här har ett namn – den nordiska modellen eller den nordiska välfärdsstaten.

Den första hörnstenen i den nordiska modellen är välfärdsservicen som utbildning, hälso- och socialservicen, som tillhör alla. Den andra hörnstenen är socialskyddet, som barnbidrag, pensioner och en bastrygghet, också allt det här tillhör alla. Den tredje hörnsten i den nordiska modellen är avtalssamhället, dvs en arbetsmarknadsmodell, där vi löser saker genom att diskutera och förhandla, inte genom att diktera eller ta makten i den starkastes händer.

Bästa vänner,

Idag, 2018, är vårt viktigaste,värdefullaste och mest krävande uppgift att stå upp för den nordiska välfärdsstaten och försvara ett samhälle som tillhör alla, inte bara ett fåtal.

Det största hotet för den nordiska välfärdsstaten för tillfället här i Finland är landets regering. Juha Sipiläs regering är en helt ny sorts högerregering, som försöker förändra Finland från ett nordiskt välfärdssamhälle till ett land som drivs av marknadskrafter. Regeringen vill minska den offentliga sektorns betydelse, bolagisera de flesta samhällsfunktionerna, försvaga löntagarorganisationernas och löntagarnas ställning, riktar alla sina nedskärningar till arbetslösa, barnfamiljer, pensionärer, studeranden och andra svagare grupper i samhället. Samtidigt har regeringen gett enorma skattelättnader till människor i bra ställning, till kapitalstarka och till människor som ärver miljoner.

Regeringen har bolagiserat eller aviserat att bolagisera en betydande del av social- och hälsovårdsservicen, sysselsättningsservicen, järnvägarna och andra trafikleder. Bolagiseringen och marknadslogiken kommer att förändra hela basen av det välfärdssamhället vi har idag. Det finns en uppenbara risk att social- och hälsotjänsterna framöver styrs av vinstintresset, inte av social- och hälsopolitiska aspekter.

Vi bör också på allvar inse, att avvecklingen av välfärdsstaten och övergången till ett marknadssamhälle fortsätter och får ny fart ifall den nuvarande regeringsbasen fortsätter efter följande riksdagsval. Vi känner Samlingspartiets målsättning och nu har vi också sett hurdan agenda Centerpartiet har då Juha Sipilä är i dess tyglar. Det gäller att hålla i minnet, att regeringen redan gjorde ett försök att öppna även barnrådgivningarna och specialsjukvården för marknadskrafterna men hamnade retirera efter massiv kritik av sakkunniga och oss i oppositionen.

Vår uppgift är att se till att den nuvarande regeringen inte slår sönder, spjälker och säljer vårt nordiska välfärdssamhälle till marknaderna. Vi vill inte se ett marknadsdrivet samhälle. Det finns andra värden i samhället än marknadsvärdet. Ett land kan inte ledas som ett företag. Vinstintresset kan inte komma före mänskliga intressen. Marknaderna i sig är inte illa, men de är inte lämpade till att ta hand om de svagaste och marknaderna har inte heller tålamod att långsiktigt främja välfärden. Marknadssamhället är ett samhälle för de starkaste. Välfärdssamhället är ett samhälle för oss alla.

Bästa första maj firare

Eftersom vårt viktigaste uppgift är att försvara hörnstenarna i vårt nordiska välfärdssamhälle, finns det orsak att vända blickarna också till arbetsmarknaderna. De nordiska samhällen beundras runt världen och experterna är imponerade över hur våra små, nordliga länder kan vara mest konkurenskraftiga i hela världen. Det är inte slumpen och utvecklingen har inte kommit av sig själv. Världens bästa konkurenskraft har uppnåtts med ett avtalssamhälle. Vår avtalsmodell skapar stabilitet och förutsägbarhet i samhället.

Tyvärr har landets regering gjort sitt yttersta för att skruta den här avtalskulturen. Valitettavasti maamme hallitus on tehnyt kaikkensa rikkoakseen tämän sopimisen kulttuurin. Pakkolaeilla uhkaamalla hallitus kiristi palkansaajia, jäädytti palkkatason, pidensi työaikaa korvauksetta, leikkasi lomarahoja ja siirsi työnantajamaksuja työntekijöiden maksettavaksi. Hallitus sanelee kovaa politiikkaa sivuuttaen kolmikantaisen valmistelun. Se kuuntelee työantajapuolen lobbareita ja sanasaattajia sekä sivuuttaa tosiasiallisen yhteistyön työntekijöiden kanssa. Nyt viimeisimpänä hallitus haluaa rakentaa Suomeen kahdet työmarkkinat heikentämällä alle kolmekymmentävuotiaiden työehtoja.

Hallituksen teot työelämään jäävät näkymään pitkään. Pakkolaeilla uhkailun, lomarahaleikkausten, aktiivimallin, vuorotteluvapaaleikkauksen, työvoimapoliittisen koulutuksen romahduttamisen, koeajan pidennyksen, työttömyysturvan leikkausten, karenssien pidentämisen ja takaisinottovelvollisuuden lyhentämisellä hallitus on onnistunut luomaan työmarkkinoille pelon ilmapiirin.

Sipilän hallitus ei ole sitoutunut Suomen työelämälainsäädännön perusperiaatteisiin, jotka tähän asti ovat olleet sopiminen ja heikoimmassa asemassa olevan suojeleminen.

Kun maan hallitus ei ole sitoutunut sopimusyhteiskuntaan, vaan päinvastoin tekee kaikkensa sopimisen kulttuurin romuttamiseksi, on meidän tehtävämme ylläpitää ja vahvistaa sopimiseen perustuvia työmarkkinoita. Parhaiten onnistumme siinä, kun ammatillinen ja poliittinen työväenliike toimii yhteistyössä ja rakentaa tätä maata yhdessä.

8 tunnin työpäivä, työehdot, irtisanomissuoja, työsuojelu ja kaikki muut palkansaajien oikeudet eivät ole tulleet ylhäältä annettuna vaan järjestäytymisen, neuvottelemisen ja sopimisen tuloksena. Niitä ei myöskään pidä voida ylhäältä ottaa tai sanellen muuttaa, tästä meidän on pidettävä kiinni.

Hyvät kuulijat

Työväenliikkeen parasta osaamista yli vuosikymmenten on ollut juuri nämä kaksi pohjoisimaisen mallin peruspilaria – hyvinvointipalveluiden ja sopimusyhteiskunnan rakentaminen. Tänä vappuna tärkein yhteinen ajatuksemme ja tahtomme on jatkaa näiden pilarien vahvistamista ja estää lyhytnäköisiä, markkinavoimien asialla olevia päättäjiä romuttamasta kaikkea sitä, minkä olemme yhdessä rakentaneet.

Arbetarrörelsen har visat, att vi är suveräna på att utveckla den nordiska välfärdsstatens hörnstenar –välfärdssamhället och avtalssamhället. Denna första maj är vår viktigaste tanke och vilja att fortsätta stärka dessa pelare och förhindra de beslutsfattare som främjar marknadskrafternas intressen, att skrota allt det som byggts.

Bästa kamrater

Första maj är solidaritetens fest. Denna första maj är våra tanker också hos de tiotals miljoner människor som runt om i världen flyr krig, tortyr,svält och tyrani. Våra tankar är hos de barn, som i Syrien och andra länder lever mitt i krig utan någon som helst möjlighet till trygg vardag, inte att tala om möjligheter till utbildning eller överhuvudtaget några framtidsutsikter.

Precis som hos oss för 100 år sedan, föder orättvisor, ojämlikhet, hunger och tortyr konflikter och grymheter runt om i världen även idag. Vi bör ha hjärta att tänka och agera också för de här människorna och som en ansvarsfull medlem av det internationella samfundet göra vårt yttersta för att främa fred, hållbar utveckling, jämlikhet och demokrati.

Att främja jämlikhet och rättvisa är bästa verktyg att förhindra oroligheter som får avstamp av hopplösheten. Det här är en bra ledtråd och håller oberoende om vi tittar tillbaka till händelserna för 100 år sedan eller om vi tittar framåt. Att främja jämlikhet och rättvisa är bästa verktyg att förhindra oroligheter som får avstamp av hopplöshet. Det är vår stora uppgift.

Glad första maj.

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Lisätietoja: Maarit Feldt-Ranta 09 432 3137.

Linkit

Tietoja julkaisijasta

SDP
SDP
Siltasaarenkatu 18-20 C
00530 HELSINKI

09 478 988 (vaihde)http://www.sdp.fi

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta SDP

Ihalaiselta 10 ehdotusta, joiden avulla voidaan parantaa työn ja työntekijöiden kohtaamista19.7.2018 10:23Tiedote

Työvoimapula, totta vai tarua? 10 kohdan ehdotukset työvoiman saatavuus ja kohtaanto-haasteiden voittamiseksi Tavoite nostaa seuraavalla vaalikaudella työllisyysaste vähintään 75% on hyvä tavoite, mutta samalla haastava. On varmistettava edellytykset pidemmän aikavälin kestävälle kasvulle investoimalla tki-rahoitukseen, koulutukseen ja työyhteisössä tuottavuuden ja työhyvinvoinnin toisiaan tukeviin toimiin. Työllisyysasteen nostaminen edellyttää voimakkaita toimenpiteitä vaikeammin työllistettävien työkyvyn ja osaamisen parantamiseksi sekä työllistämiskynnyksen alentamiseen. Osatyökykyisille on rakennettava matalan kynnyksen polkuja työelämään. Tehostettuja toimia tarvitaan jo maahan muuttaneiden työllisyysasteen nostamiseksi. Koulutus ja työ ovat juureva tapa kotouttaa. Maahanmuuttajissa on mahdollisuus, ei uhka työmarkkinoilla. Monissa maakunnissa työikäisen väestön kasvu perustuu merkittävältä osalta maahanmuuttajiin. Toimenpiteet maahanmuuttajien työllistymisessä tulisi kohdistaa v

Filatov: Yleisturva on yksinkertaisesti parempi sosiaaliturvamalli16.7.2018 13:55Tiedote

Yksinkertaista oikeudenmukaista sosiaaliturvaa ei ole kun utopioissa. Tarvitaan taloudellisen avun ja palveluiden kokonaisuus, jossa etuuksia kootaan yhteen ja samantasoistetaan. Lisäksi säilytetään osa erityisiin tarpeisiin rakennettuja tarveharkintaisia etuuksia, sanoo kansanedustaja Tarja Filatov. Ihmisen elämäntilanteet ovat moninaiset ja siksi sama vastaus ei toimi elämän erilaisissa riskeissä. Kaupallisia vakuutuksiakin on eri asioille. Autovakuutus ei toimi matkavakuutuksena eikä päinvastoin, muistuttaa Filatov. Hän puhui SDP:n puoluepäivän tilaisuudessa Porin SuomiAreenalla maanantaina. - Ymmärrettävämpiä ja selkeämpiä vastauksia on kyllä, Filatov sanoo. SDP:n vastaus sosiaaliturvan ongelmiin on Yleisturva. Yleisturva on yksinkertaisesti parempi sosiaaliturvamalli, joka takaa ihmisen toimeentulon ja tarvittavat palvelut vaihtuvissa elämäntilanteissa. Se helpottaa työtulojen ja sosiaaliturvan yhteensovittamista siten, että työ on tekijälleen aina kannattavaa. - Yleisturva on kol

Mäkisalo-Ropponen ehdottaa geeniteknologiavaltuutettua - ”eettiset seikat ja tietosuoja otettava huomioon”14.7.2018 15:42Tiedote

Tulevaisuusvaliokunnan varapuheenjohtaja Merja Mäkisalo-Ropponen (sd) ehdottaa geeniteknologiavaltuutetun viran perustamista Suomeen. Mäkisalo-Ropponen perustelee asiaa tietosuojalla ja eettisellä näkökulmalla. - Mitä enemmän asiaan perehdyn, sitä vakuuttuneemmaksi tulen siitä, että tarvitsemme kansalaisten edun näkökulmasta riippumattoman tahon varmistamaan uuden teknologian soveltamista eettisesti kestävällä tavalla, kaikista polttavimmin kansalaisten tietosuojan takaamiseksi. Tietosuojasta ovat olleet huolissaan muun muassa terveysoikeuden professori, HUS:in ylilääkäri Lasse Lahtonen, tietosuojavaltuutettu Reijo Aarnio ja Bioetiikan instituutin hallituksen puheenjohtaja Heikki Saxén. Myös Saxén on ehdottanut geeniteknologiavaltuutetun viran perustamista Suomeen. - Jotta geeniteknologia saadaan palvelemaan ihmisiä ja ihmiskuntaa eettisesti oikein, on pidettävä huolta monista eettisistä näkökohdista, kaikista ajankohtaisimmin kansalaisten tietosuojasta ja siitä, etteivät heidän geenit

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme