Aidosti leveämmät hartiat

Var rehabiliteras utvecklingsstörda brottslingar framöver?

Dela

I Finland vårdas omkring 20 utvecklingsstörda brottslingar mot sin vilja.

I Pieksämäki och Nokia vårdas mot sin vilja omkring 20 utvecklingsstörda, som har begått brott. De multiprofessionella enheterna erbjuder vård oberoende av klientens vilja för sådana som lämnats utan dom samt för personer som ordinerats vård av Institutet för hälsa och välfärd (THL). 

–Vi talar om grova brott, till exempel grovt våld, dråp eller sexualbrott. I dessa brott kan alkohol eller allvarliga mentala hälsoproblem vara inblandade, berättar direktören för Vaalijalas samkommun Ilkka Jokinen.
Han gissar att en del av de utvecklingsstörda hamnar i ett vanligt fängelse.
–Till exempel sådana personer som är lindrigt utvecklingsstörda och förmår fungera kognitivt på en någorlunda nivå i samhället. Dessa personer får inte nödvändigtvis just sådana rehabiliterande tjänster i fängelset som de skulle behöva.

De specialtjänster som funnits i Finland nu 10 år är enligt Jokinen lösningen på det problem som funnits tidigare dvs var utveckligsstörda brottslingar ska vårdas. Eftersom det är frågan om en särskild grupp och det finns rätt få klienter i Finland, så har den centraliserade tjänsten i Pieksämäki och Nokia ackumulerat ett betydande expertkunnande.
–Vårdtiden är ofta lång och räcker åratals. En utvecklingsstörd som inte har fått någon dom kan planera ett nytt brott, ibland krävs det väldigt mycket att vårdpersonalen för att hålla liv i klienten och den utvecklingsstörda förstår inte alltid hur det känns för offret. Vården tar tid men vi kan påvisa att den har effekt.
Jokinen påminner om att en utvecklingsstörd är också berättigad till rehabilitering.

Tuulikki Parikka, chef vid vården av utvecklingsstörda vid Birkalands sjukvårdsdistrikt, säger att med hjälp av den traditionella psykiatrin klarar man inte av rehabiliteringen av brottsliga utvecklingsstörda.
–För detta krävs helt egna metoder. I Birkaland har vi en lång tradition av det här utvecklingsarbetet.
Enheten som finns i Nokia hör till Birkalands sjukvårdsdistrikt och klienterna kommer i huvudsak från Birkalandområdet. I Pieksämäki vårdas klienter från många olika landskap.
Den kommande sote-lagen tar inte i beaktande de särskilda tjänster över landskapsgränserna eller rikstäckande tjänsterna som Pieksämäki erbjuder.

Var är det tänkt att den här kundgruppen rehabiliteras framöver?

Ifall sote-lagen går igenom som sådan utan ändringar då det gäller specialtjänster, överflyttas ansvaret till landskapen att producera dessa.
–Nu finns det farhågor över att sådana som Vaalijalas Pieksämäki-enheten, som länge utvecklat sina experttjänster, går förlorade och expertisen smulas sönder. Den största delen av landskapen förmår inte producera dessa tjänster. Hur går det för klienterna?
Jokinen tycker också att det är fråga om samhällsansvar eftersom ett av målen med vården är att få klienten att förstå sitt beteende och följderna av det. Genom det här kan man minska på att brott begås på nytt.

Jokinen ser det som ett dåligt alternativ att en del av dessa utvecklingsstörda i fortsättningen skulle sättas i fängelse.
–Det är uppenbart att de klarar sig dåligt i fängelseförhållanden. Fängelserna borde utveckla sina egna tjänster att gå i riktning mot rehabilitering av utvecklingsstörda. Annars fortsätter brottsspiralen och de utvecklingsstörda förnyar sina brott utan straffrättsliga påföljder.
De grundläggande tjänsterna räcker inte för rehabilitering av den här kundgruppen och Jokinen säger att tjänsterna blir dyrare i specialsjukvården.

Man vill ha en ändring i sote-lagen
Vaalijalas samkommun, Eteva samkommun och Kårkulla samkommun samarbetar för att få en ändring till stånd i sote-lagen. Dessa samkommuner vill bli kvar som offentliga tjänsteproducenter. Man vill i sote-lagförslaget skriva in dessa aktörers aktiviteter över landskapsgränserna samt en förordning om centralisering för de mera krävände tjänsterna och de svenskspråkiga tjänsterna. 

Dessa tre motiverar betydelsen av soteändringen speciellt med målet för vården att gå från den tunga vården till lättare tjänster så att klienterna inte på lång sikt blir en av Finlands dyraste klientel. 

–Då man nu ifrågasätter tjänstekedjan så identifieras inte det faktum att de kommande landskapen sparar både pengar och resurser med dessa specialtjänster, säger Ilkka Jokinen.

De aktörer som har specialiserat sig på tjänsterna har själva bjudit sina arbetstagare på specifik utbildning så att vårdens kvalitetskriterier och lagkriterier uppfylls. Motsvarande utbildning finns inte i Finland.
I kommunerna finns det ofta för få kunder som använder sig av dylika tjänster. En enskild kommun kommer sällan upp till sådana volymer att arbetstagarnas kunnande skulle utvecklas eller växa.
–Också det professionella stöd som arbetstagaren får minskar och stödet från de gamla nätverken fattas helt. Det här arbetet kräver uttryckligen multiprofessionellt kunnande, säger Jokinen.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Om

Aidosti leveämmät hartiat
Aidosti leveämmät hartiat



Vaalijala är en aktör i Savolax, Östra Finland, som betjänar personer som behöver särskilt stöd i olika livssituationer. Mera krävande rehabiliteringstjänster producerar vi rikstäckande. Vi ägs av 33 kommuner i Savolax.

Eteva samkommun är ett av Finlands största center för kunnande inom området för funktionshinder. Vi producerar särskilda tjänster för utvecklingsstörda och särskilt stöd för behövande personer i Södra Finland. Vi ägs av 45 kommuner.

Kårkulla samkommun är en samkommun som producerer olika tjänster för personer i behov av särskilt stöd och deras anhöriga. I Kårkulla samkommun ingår 33 tvåspråkiga kommuner.

Följ Aidosti leveämmät hartiat

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Aidosti leveämmät hartiat

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum