Var tredje kandidat i välfärdsområdesvalet är fullmäktigeledamot
Av de fullmäktigeledamöter som valdes i kommunalvalet i juni är 38 procent uppställda som kandidater i välfärdsområdesvalet. Samtidigt är andelen fullmäktigeledamöter av alla kandidater i välfärdsområdesvalet cirka 32 procent. Det här betyder att var tredje kandidat i välfärdsområdesvalet sitter i kommunfullmäktige just nu.
Varje kommun har åtminstone en kandidat till välfärdsområdesvalet. Antalet kandidater varierar dock avsevärt mellan kommunerna, från en enda kandidat upp till 400 kandidater. Ytterligheterna representeras av Merijärvi, där det finns en kandidat, och Vanda, där det finns sammanlagt 407 kandidater.
Alla kommuner har inte kandidater som också är fullmäktigeledamöter. Det finns även stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur många fullmäktigeledamöter som ställer upp i valet.
”I Merijärvi i Norra Österbotten och i Pyhäranta i Egentliga Finland har inte en enda kommunfullmäktigeledamot ställt upp i välfärdsområdesvalet. Å andra sidan finns det 51 kommuner där över hälften av kommunfullmäktigeledamöterna vill sitta i välfärdsområdesfullmäktige”, berättar Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
Sett till antalet finns flest kandiderande kommunfullmäktigeledamöter i Esbo, där 64 fullmäktigeledamöter kandiderar. Kommunen med den största procentuella andelen kandiderande kommunfullmäktigeledamöter är Kajana, där hela 92 procent av alla fullmäktigeledamöter ställer upp i valet.
Tre fjärdedelar av kommunernas ordförande vill sitta i välfärdsområdesfullmäktige
Av dem som ingår i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas presidium kandiderar 45 procent i välfärdsområdesvalet. Hälften av fullmäktigeordförandena och 48 procent av styrelseordförandena vill sitta i välfärdsområdesfullmäktige.
Av dem som är ordförande på hel- eller deltid i kommunen siktar 74 procent också på en plats i välfärdsområdesfullmäktige. Bland dessa finns fyra borgmästare (Tammerfors, Birkala, Tusby och Puolanka), åtta biträdande borgmästare och fem styrelseordförande på heltid (Esbo, Kotka, Kuopio, Lahtis och Uleåborg).
Den regionala variationen är mycket stor. Bland kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas presidier är andelen kandidater högst i Kajanalands välfärdsområde (71 procent), och lägst i Norra Österbotten (29 procent).
Över hundra kandidater vill representera på tre nivåer
Det kommande välfärdsområdesvalet har sammanlagt 10 584 kandidater i 21 välfärdsområden. För varje plats i välfärdsområdesfullmäktige finns det cirka 8 kandidater. Det förra kommunalvalet hade cirka 4 kandidater per plats i kommunfullmäktige, och i riksdagsvalet låg siffran på 12.
Sammanlagt 111 riksdagsledamöter ställer upp i välfärdsområdesvalet. Av de riksdagsledamöter som bor utanför Helsingfors kandiderar så många som 63 procent i valet.
”Över hundra kandidater vill i och med det här valet representera på tre nivåer. De är för närvarande riksdagsledamöter och kommunfullmäktigeledamöter, som nu också kandiderar i välfärdsområdesvalet. Bland dessa finns 6 ministrar och 36 personer som sitter i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas presidium. Fem av dem är dessutom styrelseordförande och fjorton fullmäktigeordförande”, säger Pekola-Sjöblom.
Nyckelord
Kontakter
Anna KeinonenViestintäasiantuntijaKuntaliitto
Tel:+358 9 771 2226anna.keinonen@kuntaliitto.fiOm
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Utmaningar med tillgång på arbetskraft påverkar kommundirektörernas arbetshälsa11.8.2022 06:00:00 EEST | Tiedote
Av alla aktuella frågor är det utmaningarna med tillgången på arbetskraft i kommunerna som har störst negativ inverkan på kommundirektörernas arbetshälsa. Av kommundirektörerna uppger 58 procent att tillgången på arbetskraft har en rätt negativ eller mycket negativ inverkan på den egna arbetshälsan. Detta framgår av en enkät som genomfördes i samarbete mellan Kommunförbundet, Keva och Finlands kommundirektörer rf.
Työvoiman saatavuushaasteet heikentävät kuntajohtajien työhyvinvointia11.8.2022 06:00:00 EEST | Tiedote
Työvoiman saatavuushaasteet kunnissa vaikuttavat ajankohtaisista asioista kielteisimmin kuntajohtajien työhyvinvointiin. Kuntajohtajista 58 prosenttia kertoo työvoiman saatavuuden vaikuttavan melko tai erittäin kielteisesti omaan työhyvinvointiin. Tiedot selviävät Kuntaliiton, Kevan ja Suomen Kuntajohtajat ry:n tekemästä tutkimuksesta.
Nätverken är eniga: varje kommun bör ges organiseringsansvar22.6.2022 09:57:43 EEST | Tiedote
Kommuntypsnätverken har lämnat sitt utlåtande om utkastet till regeringsproposition som gäller en omorganisering av den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen 2024. Kommuntypsnätverken understöder en övergång till en kommunbaserad modell. Den nya modellen bidrar med välkomna verktyg för att utveckla sysselsättningen och livskraften i kommunerna. Viktigt är att kunna utnyttja de fördelar som ett lokalt kommunekosystem för med sig.
Kuntatyyppiverkostot ovat yksimielisiä: järjestämisvastuu on annettava jokaiselle kunnalle22.6.2022 09:54:49 EEST | Tiedote
Kuntatyyppiverkostot ovat lausuneet kantansa lausuntokierroksella olevasta TE-palvelut 2024 -uudistuksen esitysluonnoksesta. Kuntatyyppiverkostot kannattavat kuntapohjaiseen malliin siirtymistä. Uusi malli tuo tervetulleita työkaluja kehittää kuntien elinvoimaa ja työllisyyttä. Keskeistä on hyödyntää paikallisen kuntaekosysteemin tarjoamia etuja.
Kostnaderna för primärvården har ökat i medelstora kommuner och stora städer21.6.2022 10:50:18 EEST | Tiedote
Kostnaderna för primärvården ökade under 2020 och 2021 då coronapandemin skapade oreda i den kommunala ekonomin och medförde överraskande merkostnader. År 2021 späddes problemen på av vård- och serviceskulden och av avvecklingen av dessa till viss del samt av den riksomfattande bristen på vårdpersonal.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum