Var tredje kandidat i välfärdsområdesvalet är fullmäktigeledamot
Varje kommun har åtminstone en kandidat till välfärdsområdesvalet. Antalet kandidater varierar dock avsevärt mellan kommunerna, från en enda kandidat upp till 400 kandidater. Ytterligheterna representeras av Merijärvi, där det finns en kandidat, och Vanda, där det finns sammanlagt 407 kandidater.
Alla kommuner har inte kandidater som också är fullmäktigeledamöter. Det finns även stora skillnader mellan kommunerna när det gäller hur många fullmäktigeledamöter som ställer upp i valet.
”I Merijärvi i Norra Österbotten och i Pyhäranta i Egentliga Finland har inte en enda kommunfullmäktigeledamot ställt upp i välfärdsområdesvalet. Å andra sidan finns det 51 kommuner där över hälften av kommunfullmäktigeledamöterna vill sitta i välfärdsområdesfullmäktige”, berättar Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
Sett till antalet finns flest kandiderande kommunfullmäktigeledamöter i Esbo, där 64 fullmäktigeledamöter kandiderar. Kommunen med den största procentuella andelen kandiderande kommunfullmäktigeledamöter är Kajana, där hela 92 procent av alla fullmäktigeledamöter ställer upp i valet.
Tre fjärdedelar av kommunernas ordförande vill sitta i välfärdsområdesfullmäktige
Av dem som ingår i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas presidium kandiderar 45 procent i välfärdsområdesvalet. Hälften av fullmäktigeordförandena och 48 procent av styrelseordförandena vill sitta i välfärdsområdesfullmäktige.
Av dem som är ordförande på hel- eller deltid i kommunen siktar 74 procent också på en plats i välfärdsområdesfullmäktige. Bland dessa finns fyra borgmästare (Tammerfors, Birkala, Tusby och Puolanka), åtta biträdande borgmästare och fem styrelseordförande på heltid (Esbo, Kotka, Kuopio, Lahtis och Uleåborg).
Den regionala variationen är mycket stor. Bland kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas presidier är andelen kandidater högst i Kajanalands välfärdsområde (71 procent), och lägst i Norra Österbotten (29 procent).
Över hundra kandidater vill representera på tre nivåer
Det kommande välfärdsområdesvalet har sammanlagt 10 584 kandidater i 21 välfärdsområden. För varje plats i välfärdsområdesfullmäktige finns det cirka 8 kandidater. Det förra kommunalvalet hade cirka 4 kandidater per plats i kommunfullmäktige, och i riksdagsvalet låg siffran på 12.
Sammanlagt 111 riksdagsledamöter ställer upp i välfärdsområdesvalet. Av de riksdagsledamöter som bor utanför Helsingfors kandiderar så många som 63 procent i valet.
”Över hundra kandidater vill i och med det här valet representera på tre nivåer. De är för närvarande riksdagsledamöter och kommunfullmäktigeledamöter, som nu också kandiderar i välfärdsområdesvalet. Bland dessa finns 6 ministrar och 36 personer som sitter i kommunfullmäktiges och kommunstyrelsernas presidium. Fem av dem är dessutom styrelseordförande och fjorton fullmäktigeordförande”, säger Pekola-Sjöblom.
Nyckelord
Kontakter
Anna KeinonenViestintäasiantuntijaKuntaliitto
Tel:+358 9 771 2226anna.keinonen@kuntaliitto.fiOm
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Selvitys: Joukkoliikennettä kuritettaisiin arvonlisäverokannan korottamisella turhaan - ALV:n nosto vähentää valtion tuloja20.3.2024 09:52:58 EET | Tiedote
Pääministeri Petteri Orpon hallitusohjelmassa on linjattu, että henkilökuljetusten arvonlisäverokantaa nostetaan 4 prosenttiyksikköä nykyisestä 10 %:sta 14 %:iin. Linja-autoliitto, Paikallisliikenneliitto ja Kuntaliitto vetoavat hallitukseen, että joukkoliikenteen arvonlisäverokanta pidettäisiin ennallaan. Jos muutos tehdään, uhkana on, että asiakkaat saavat aiempaa niukempaa palvelua, kun verotus vaikuttaa kaupunkien ja kuntien joukkoliikennekustannuksiin. Linja-autoliiton teettämän selvityksen mukaan veronkorotus ei lisää valtion verokertymää. Arvonlisäverokannan korottaminen siirtyy hintoihin, eli matkustamisesta tulee nykyistä kalliimpaa. Muutos pienentäisi esimerkiksi linja-autoalan tuloja, mikä voi pahimmillaan johtaa palvelutarjonnan karsimiseen. Kaupunkiseutujen joukkoliikenteeseen kohdistuu lisäksi ilmastoperusteisen valtionavustuksen poisto. ALV-korotus tämän ja yleisen kustannustason nousun kanssa lisäisi entisestään toimialan kustannuksia.
Kunnat haastavassa tilanteessa, kun perusopetuksessa olevien lasten määrä vähenee – 2030-luvulla on 80 000 oppilasta nykyhetkeä vähemmän14.3.2024 09:15:56 EET | Tiedote
Peruskoulussa olevien määrä vähenee noin 80 000 henkilöllä vuoteen 2030 mennessä. Kyseessä on peruskoulun historian suurin oppilasmäärän muutos. Jotta tilanne muuttuisi tästä, tarvittaisiin aiemmasta täysin poikkeavaa maahanmuuttoa.
Suomalaisista jo 90 % asuu kunnassa, jolla on ilmastotavoite, mutta kuntien luotto ilmastotavoitteiden saavuttamiseen horjuu14.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote
Yhä useampi suomalainen asuu kunnassa, joka on sitoutunut ilmastotavoitteisiin. Kuntien suunnitelmallinen ilmastotyö onkin lisääntynyt, selviää tuoreesta Kuntaliiton ilmastokyselystä. Kuntien luotto omiin ja etenkin kansallisiin ilmastotavoitteisiin on sen sijaan heikentynyt. Resurssien ja poliittisen tahtotilan puute ilmoitettiin suurimmiksi haasteiksi ilmastotavoitteiden toteutumiselle kunnassa. Käytännön ilmastotyö keskittyy kunnissa vahvasti ilmastonmuutoksen hillintään. Ilmastonmuutos vaikuttaa jo voimakkaasti kuntien toimintaympäristöön, joten sopeutumistoimia tulisi nopeasti lisätä.
TE-palvelut siirtyvät kunnille - kunnat saavat vahvistuvien peruspalvelujen myötä lisää työkaluja elinvoiman edistämiseen23.2.2024 10:30:00 EET | Tiedote
Julkisten työvoimapalvelujen järjestämisvastuu siirretään vuoden 2025 alussa TE-toimistoilta kunnille. Nykyiset TE-toimistot lakkautetaan. Vuoden vaihteessa reilut 4000 työvoimapalveluiden ammattilaista siirtyy liikkeenluovutuksella valtiolta kuntiin tai kuntayhtymiin. Työvoimapalveluiden järjestämisvastuu muodostaa kunnille samalla myös uuden valtionosuustehtävän.
Kyselytulos: Ukraina herätti kuntien auttamishalut23.2.2024 08:12:18 EET | Tiedote
Kysyimme kaikista Suomen kunnista loppuvuodesta 2023, ovatko ne avustaneet rahallisesti tai materiaaliavun muodossa Ukrainaa hyökkäyssodan alkamisen jälkeen. Kyselyyn vastasi 130 kuntaa, jotka arvioivat kokonaistuen olevan noin 3,2 miljoonaa euroa. Tähän summaan sisältyy raha- ja materiaalilahjoituksia sekä asiantuntija-apua ja joidenkin kuntien osalta myös kotoutumiseen käytettävää tukea.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum