Västra och Inre Finlands beredskapskommitté: Effektiv krishantering förutsätter satsning på lägesbilden, ledarskap och kommunikation

Beredskapskommitténs ordförande Marko Pukkinen som är överdirektör för Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland berättade i sin aktuella översikt om covid-19-läget att det epidemiologiska läget i sjukvårdsdistrikten i Västra och Inre Finlands område tyvärr har gått mot det sämre. Incidensen i regionen är förhöjd, belastningen av sjukvården och den specialiserade sjukvården har ökat. Pukkinen konstaterade som en tråkig iakttagelse i hela landet att vaccinationstäckningen inte längre ökar lika snabbt.

Pukkinen ansåg att det rådande covid-19-läget som helhet är utmanande. ”Det börjar var ont om metoder, men något måste göras. Eftersom epidemin nu väsentligen förekommer inom familjer och på arbetsplatser så kan man naturligtvis inte påverka dessa med myndighetsåtgärder. Han poängterade att det för att införa begränsningsåtgärder krävs att de är nödvändiga och det innebär att det är svårt att införa begränsningar så att det går att fastställa och införa exakta, riktade begränsningar där de verkligen behövs. Myndigheternas kvarstående metoder verkar främst vara begränsning av restaurangverksamhet och att uppmuntra till förbättrad vaccinationstäckning. Som bäst diskuterar bland andra jurister och läkare inom regionförvaltningsverket sinsemellan om det epidemiologiska läget och olika alternativa åtgärder som läget kräver.

Tre nyckelelement vid krishantering

Överstelöjtnant Aki-Mauri Huhtinen som är avdelningschef vid Natos kompetenscentrum för strategisk kommunikation i Riga föreläste om krisledarskap för beredskapskommittén. Han konstaterade att det goda med coronaviruspandemin kan vara att krisen eventuellt gjorde samhället mer resilient och lärde oss om sårbarhet för framtiden. Gamla attityder och rutiner börjar kanske ändras i och med den nu upplevda krisen.

En centraliserad ledning fungerar inte längre i en mångförgrenad verksamhetsmiljö som präglas av covid-19, utan krishanteringen tryggas bättre om ledningen och den offentliga förvaltningen är decentraliserad och smidig, enligt Huhtinen. Ledningssystemet måste fungera på alla samhällsnivåer och enskilda centrala ledare räcker inte längre. Vid krisledning ska man dessutom säkerställa att det finns olika reservlösningar och reservsystem samt genuint och på förhand öva samarbetsmönstren.

Enligt Huhtinen har till exempel oklara behörighetsfrågor bland myndigheter, föråldrad lagstiftning, olika sätta att kommunicera och motstridig kommunikation varit stora utmaningar under coronakrisen. Om det till exempel uppstår en växande klyfta mellan det beslutsfattarna säger i sociala medier och faktiska åtgärder så förlorar beslutsfattarnas meddelanden sin trovärdighet och folk blir frustrerade. Å andra sidan måste folk också godkänna att exempelvis vaccinationstäckningen inte kan uppnås över en natt. Inte heller ändrar vårt politiska system till exempel lagar som krävs för att skicka våra soldater på en timme eller två.

Huhtinen anser att effektivt samarbete som utöver reformerad och aktuell lagstiftning tar tag i utmaningarna med mångförgreningen dessutom kräver dimensioner som korsar olika silon och satsningar på ny teknologi. Framtidens samarbete kräver flera olika ”spelare” med lämpligt självförtroende som har det gemensamma bästa som mål. Fungerande och tydlig kriskommunikation ska i synnerhet vara snabb, men den får inte vara slarvig.

Professor Huhtinen poängterade under sin presentation att det vid ledningen av kriser oundvikligen handlar om triangeln som bildas av lägesbild, ledarskap och kommunikation, dess balans eller obalans. Om lägesbilden inte är klar så saknas förutsättningar för ledarskap. Å andra sidan, om lägesbilden är klar men ledarskapet, ansvar, rollerna och förståelsen för ledningssystemet inte är i skick, då är det omöjligt att kommunicera effektivt och åstadkomma genuint genomslag. ”Balansen mellan att vara, säga och göra är en kritisk faktor inom strategisk ledning”, sammanfattade Huhtinen.

Observationer från Medborgarpulsens 27 omgång

Direktör Tarja Wiikinkoski berättade för beredskapskommittén om centrala observationer i Medborgarpulsens senaste enkät. Inga större förändringar kan ses bland medborgarnas stämningar, men Wiikinkoski lyfte fram oron för hälso- och sjukvårdskapaciteten som en viktig observation. Beteenderekommendationerna följs rätt väl, men riktningen verkar vara sjunkande, alltså en viss vändning mot det sämre kan iakttas. Wiikinkoski poängterade emellertid att majoriteten av alla som besvarade enkäten fortsättningsvis anser att skyddsåtgärderna - bl.a. munskydd och säkert avstånd - behövs, också efter att man har fått den andra vaccindosen. Samtidigt är man fortsättningsvis rätt nöjd med hur andra personer beter sig.

Det aktuella säkerhetsläget och andra iakttagelser

Beredskapskommittén ansåg att säkerhetsläget som helhet är lugnt i Västra och Inre Finlands område. Även om det epidemiologiska läget och dess utveckling under den senaste tiden är oroväckande så har det inte konstaterats brister i myndigheternas prestationsförmåga eller beredskapsnivån.

Mer information
överdirektör Marko Pukkinen, tfn 0295 018 582
direktör Tarja Wiikinkoski, tfn 0295 018 800
fornamn.efternamn@rfv.fi

Medborgarpulsen (på finska)
Försvarshögskolan
Natos kompetenscentrum för strategisk kommunikation (på engelska)