Vid Brottspåföljdsmyndigheten utgår säkerheten från interaktion

– Utgångspunkten är att rättssäkerheten och likabehandlingen ska förverkligas i vår verksamhet. Vi ombesörjer säkerheten vid verkställigheten av straff och bidrar till tryggheten i samhället. På det stora hela är fängelsesäkerheten på en hygglig nivå, men våldet fångarna emellan och hoten mot personalen har ökat, sammanfattar Brottspåföljdsmyndighetens generaldirektör Arto Kujala.

Interaktionen bidrar till säkerheten

Interaktivt närarbete som syftar till rehabilitering sker vid alla möten och i vardagliga situationer med fångar och samhällspåföljdsklienter. Även myndighetens byggprojekt som ska bli färdigställda i år, dvs. Tavastehus kvinnofängelse, Kervo öppna anstalt och campuset i Jyväskylä där en öppen anstalt och en byrå för samhällspåföljder förenas, har planerats med syfte att främja rehabiliterande arbete och skapa möjligheter för klienterna att ta sig ur kriminalitet.

– Varje möte är av betydelse. Genom interaktion skapas en trygg, stillsam och rehabiliterande atmosfär. Närarbetet kan gå ut på att hjälpa fången med råd, bekanta honom eller henne med fängelsets regler och verksamhet, sköta ärenden, prata och lyssna. Vi vill garantera varje fånge en trygg fängelsetid som stöder rehabiliteringen, konstaterar utvecklingsdirektör Riitta Kari.

Organiserad brottslighet skapar utmaningar

I november 2019 var sammanlagt 212 intagna representanter för organiserad brottslighet. Merparten av dem tillhör United Brotherhood.

År 2019 utsattes vaktpersonalen för åtta tillfällen av misshandel där sammanlagt 11 väktare blev misshandlade. Fyra av fallen ägde rum ute i det civila. Man antar att gärningsmännen är anknutna till organiserad brottslighet. Fallen har polisanmälts.

– Samtliga fall tas på det största allvar. För närvarande testar vi säkerhetskontroller av alla personer som rör sig i fängelserna för att förebygga hot och påtryckningar mot medfångar, besökare och personal. Dessutom har man ägnat uppmärksamhet vid placeringen av fångar, säkerhetsavdelningarna, att ordna funktionerna separat från de övriga fångarna samt gemensamma riktlinjer och arbetssätt, berättar säkerhetsdirektör Ari Juuti.

Dessutom kan Brottspåföljdsmyndigheten efter prövning förbjuda användningen av egna kläder på vissa avdelningar om kläderna inkluderar vissa gängsymboler. I så fall ska fångarna använda fångkläder.

Till metoder för maktutövning som fångar med anknytning till organiserad brottslighet använder sig av hör bland annat påtryckningar på andra intagna i syfte att få ekonomisk vinning, att ge betalt för tjänster och brottsliga gärningar. Droger spelar en markant roll då vinningen av brott i fängelset är mångdubbel jämfört med gatuhandeln. Det ekonomiska värdet av de droger som påträffats enbart i Riihimäki fängelse under perioden från den 1 november 2018 till 30 april 2019 uppgick till cirka 66 000 euro. I siffran ingår inte droger beslagtagna av polisen.

Brottspåföljdsmyndigheten polisanmälde sammanlagt 286 brott år 2019. Den största säkerhetsrisken är fortfarande bränder i stängda celler nattetid när det är minst personal i tjänst.

En utmaning är också personalstyrkan. Brottspåföljdsmyndigheten blev tvungen att spara in cirka 500 årsverken under anpassnings- och produktivitetsprogrammen under åren 2006 till 2016. Nätverket av verksamhetsställen i dess nuvarande form binder personal till en del på ett oändamålsenligt sätt.

Säkerheten var huvudtemat för generaldirektörens pressträff med rättsreportrarna vid Brottspåföljdsmyndigheten den 3 mars 2020.

För mer information kontakta
Brottspåföljdsmyndigheten, generaldirektör Arto Kujala, tel. +358 29 56 88500
Brottspåföljdsmyndigheten, kommunikationsexpert Anna Kotaviita, anna.kotaviita(at)om.fi, tel. +358 50 598 3210