Företagarna i Finland: Kollektivavtalssystemet behöver förnyas

Företagarna i Finland har öppnat för diskussion om behovet att förnya regleringen av arbetslivet med sin rapport Työmarkkinat toimiviksi, työnteko kannattavaksi, työllistäminen helpoksi (”Fungerande arbetsmarknad, lönsamt arbete, enklare att anställa”). Rapporten fokuserar i synnerhet på kollektivavtalssystemet och kollektivavtalens allmänna förpliktigande, som härstammar från samhället som det var för över 40 år sedan.

Rapporten går igenom de grunder på vilka kollektivavtalen i Finland blev allmänt förpliktigande och undersöker om grunderna kräver fortsatt allmänt förpliktigande. Resultatet var tydligt:

– Grunderna för det allmänna förpliktigandet har till stor del fallit sönder. Effekterna av det allmänna förpliktigandet har tvärtom vållat skada både på kompetenskraften av finländskt arbete och på sysselsättningsgraden, sammanfattar direktör Rauno Vanhanen rapportens resultat.

Regleringen måste ändras

Rapporten har kommit till slutsatsen att det är skäl att omvärdera systemet för fastställande av skäliga minimianställningsvillkor.

– Regleringen ska ändras så att parterna i ett arbetsförhållande har möjlighet att tillämpa sådana arbetsvillkor som gör arbetet konkurrenskraftigt, säger Vanhanen.

Ett alternativ är att avskaffa kollektivavtalens allmänna förpliktigande och att säkerställa skäliga arbetsvillkor genom att införa allmän minimilön som gäller i alla branscher. T.ex. i Sverige är kollektivavtalen inte allmänt förpliktigande.

– Ett annat alternativ är att avskaffa kollektivavtalens absoluta förpliktigande genom att tillåta avvikelser från bestämmelserna i ett kollektivavtal på arbetsplatsnivån. Ett motsvarande system är i bruk i Tyskland. Företagarna i Finland har framfört detta förslag redan under en längre tid, säger Vanhanen.

Genom att mildra kollektivavtalens förpliktigande skulle man ge företagen och deras anställda bättre möjligheter till att klara sig i konkurrensen och därmed skulle vi kunna behålla arbetsplatser. Samtidigt skulle svårsysselsatta få lättare att finna arbete.

– Detta skulle resultera i en bättre sysselsättningsgrad och därmed en starkare finansiering av välfärden, påpekar Vanhanen.

Rapporten föreslår även åtgärder till att säkerställa tillräckliga arbetsinsatser och att sänka sysselsättningströskeln.

Allmänt förpliktigande: Vad betyder det och varför tillämpas det?

Allmänt förpliktigande betyder att det kollektivavtal som har slutits av arbetsmarknadsorganisationerna av en viss bransch ska följas även av de företag som inte är medlemmar i det arbetsgivarförbund som har undertecknat avtalet, dvs. även av sådana företag som inte har givit arbetsgivarförbundet fullmakt att ingå i avtal som förpliktigar dem.
Kollektivavtalens allmänna förpliktigande blev en del av det finländska arbetsmarknadssystemet 1970, då de stora årskullarna hade kommit in på arbetsmarknaden.

– 1970 fanns det överutbud av arbetskraft, varför man skapade en mekanism för att säkerställa en skälig minimilön. Arbetsgivaren ansågs ha en tydligt dominerande ställning gentemot arbetstagaren både ekonomiskt sett och vad gäller kunskapsnivån, berättar Vanhanen.

Vanhanen påpekar att arbetsgivarföretagen hade betydligt större personalstyrka för 40 år sedan jämfört med idag.

– Under de senaste dryga 40 åren har relationen mellan parterna i ett arbetsförhållande ändrats radikalt. De flesta arbetsgivarföretagen idag är små, arbetstagarnas kunskapsnivå är likvärdig arbetsgivarnas och de små arbetsgivarföretagen är inte just rikare än sina arbetstagare, säger Vanhanen.

I jämförelsen mellan de europeiska arbetsmarknadssystem är det allmänna förpliktigandet av de finländska kollektivavtalen bland de strängaste. I de konkurrerande länderna är det ofta lättare att tillämpa sådana arbetsvillkor som hjälper företaget att klara sig i konkurrensen. I de flesta EU-länderna tillämpas minimilön för att säkerställa skäliga arbetsvillkor.