Mikrokrediter kunde ta modell av traditionella kvinnogrupper

Rosenlew fokuserar i sin avhandling på västafrikanska Senegal, där kvinnogrupper har haft en betydande roll under en lång tid.

-          Mitt intresse för grupperna väcktes då jag bodde i Senegal under 80- och 90-talen, berättar Rosenlew. Jag gjorde då en kartläggning av föreningarna i staden Rufisque nära Dakar, och fann att de allra flesta föreningar var just kvinnogrupper.

Den märkbara urbaniseringen av landet har medfört att det i de snabbt växande kvarteren också uppstår nya kvinnogrupper. Gruppernas betydelse har ökat i och med den utdragna ekonomiska krisen i landet, som har lett till att det är vanligt att äkta män och fäder inte längre kan stå för sina familjers uppehälle, utan ansvaret för försörjningen faller på kvinnorna.

För sin avhandling intervjuade Rosenlew ett antal kvinnor från Rufisque för att ta reda på vilken roll kvinnogrupperna spelar, dels för kvinnorna själva men också för närsamhället.

Resultaten visar att kvinnogrupperna har en viktig roll. Grupperna fungerar bland annat som roterande kreditgrupper.

-          Det betyder att kvinnorna vid sina regelbundna sammankomster donerar en liten summa i en gemensam pott. Potten ges sedan till medlemmarna i tur och ordning, och används för att starta småskalig affärsverksamhet som till exempel fiskhandel, berättar Rosenlew.

Systemet liknar i viss mån de mikrokrediter som blir allt mer allmänna i Afrika. Mikrokrediter distribueras av olika institutioner som ett verktyg för att stöda fattiga kvinnor. Enligt Rosenlew finns det dock viktiga skillnader mellan systemen.

-          De traditionella kreditgrupperna bygger på tillit och flexibilitet och uppstår på medlemmarnas egna villkor. Mikrokrediterna innehåller däremot strikta formella regler, säger Rosenlew.

Mikrokrediterna är belagda med ränta, och sanktionerna kan vara tunga för dem som inte kan betala i tid. Oförmåga att betala kan leda till att man utesluts från gruppen.

-          Också i de informella kreditgrupperna får den som inte kan avlägga sin veckoavgift betala böter. Boten går dock till en kassa som används för att hjälpa gruppmedlemmarna i akuta situationer som sjukdomsfall.

Mikrokreditsystemet har också använts som ett instrument för att skapa förändring i samhällsstrukturen. Ett villkor för att en grupp kvinnor ska kunna få ett mikrolån kan vara att gruppledaren kan läsa och skriva.

-          Men ett sådant system utesluter ledarna för de informella grupperna, som av tradition ofta är äldre kvinnor med en hög status i lokalsamhället, säger Rosenlew.

De traditionella kvinnogrupperna bygger på hierarkiska strukturer och könsroller som kan ses som gammaldags. Enligt Rosenlew är saken inte så enkel.

-          Det stämmer att kvinnorna jag studerat inte drömmer om individuell vinning, utan främst av allt vill identifiera sig som goda mödrar och hustrur. I väst kan detta ses som kvinnofientligt, men många afrikanska kvinnoforskare påpekar att just moderlighet ligger som kärna i den afrikanska kvinnoidentiteten, säger Rosenlew.

Rosenlew hävdar att de traditionella kvinnogrupperna har mycket att ge mikrokreditsystemen.

-          Informella kvinnogrupper har fungerat i hundratals år som en källa för utkomst men också för socialt kapital, säger Rosenlew. Det vore mödan värt att fundera på vad man kan lära sig av de traditionella grupperna, innan mikrokrediterna helt konkurrerar ut dem.

Mer information:

Pol. lic. Anne Rosenlew
tel. 0503005452
anne.rosenlew@gmail.com

------------------

Pol. lic. Anne Rosenlew disputerar 15.12.2012 kl. 10.15 vid Statsvetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet. Mer information om avhandlingen och disputationen: http://helsinginyliopisto.etapahtuma.fi/Default.aspx?tabid=304&id=5192

Doktorsavhandlingen publiceras i serien Publications of the Department of Political and Economic Studies 2012:3. Development Studies och säljs av Anne Rosenlew (anne.rosenlew@gmail.com).

Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt och finns tillgänglig i E-thesis: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-8433-1

Med vänlig hälsning

Katja Bargum

Informatör
Helsingfors universitet
Kommunikation och samhällsrelationer
PB 33 (Fabiansgatan 18), 00014 Helsingfors universitet
e-post katja.bargum@helsinki.fi
tel. +358 9 191 40809, +358 50 318 5351