Placeringar i Finland påverkar arbetspensionsfondernas avkastning

I en jämförelse mellan pensionsfonderna i sex OECD-länder har den årliga realavkastningen på pensionsplaceringarna varierat mellan 4,8 och 10,2 procent under de senaste fem åren (2009–2013). I Finland var hela arbetspensionssektorns realavkastning 6,2 procent under den tidsperioden. Pensionsförsäkrarna inom den privata sektorn fick 5,6 procents avkastning på sina placeringar och pensionsförsäkrarna inom den offentliga sektorn 7,3 procents avkastning på sina.

I Pensionsskyddscentralens och Arbetspensionsförsäkrarna Telas utredning Kansainvälinen vertailu eläkevarojen sijoitustoiminnan sääntelystä (Internationell jämförelse av regleringen av placeringarna av pensionstillgångar) studeras pensionsfonderna i Finland, Holland, Sverige, Danmark, Norge och Storbritannien. Jämförelsen omfattar de största pensionsfonderna i dessa länder, där pensioner fonderas i en betydande grad. Avkastningen i dessa länder har varit betydligt högre än medeltalet för avkastningen på pensionsplaceringar i OECD-länderna (3,1 % om året) under nästan samma tidsperiod (2009–2012).

I fråga om Finland studeras den genomsnittliga avkastningen hos arbetspensionsförsäkrarna inom den privata och den offentliga sektorn separat, eftersom placeringsverksamheten hos pensionsförsäkrarna inom den privata sektorn begränsas av en solvensreglering.

Hos arbetspensionsförsäkrarna inom den privata sektorn i Finland påverkas avkastningen betydligt av den starka betoningen på inhemska placeringsobjekt (nästan 40 %).

– En betoning på inhemska placeringsobjekt fungerar bra när den ekonomiska tillväxten i hemlandet är stark. Under de senaste åren har Finlands BNP-utveckling dock varit negativ. Förväntningarna på den framtida utvecklingen har också varit dämpade, säger analytiker Maria Rissanen på Tela.

Också i Sverige har placeringarna i hemlandet en stor tyngd (50–60 %), men pensionsfondernas realavkastning har hållits hög. Detta förklaras av att ekonomin i Sverige växer klart starkare än i de övriga länderna i studien.

Den mindre andelen inhemska placeringar (ca 20 %) hos pensionsförsäkrarna inom den offentliga sektorn i Finland förklarar en del av skillnaden i avkastning mellan dem och den privata sektorn.

– Skillnaden i avkastning ökade i synnerhet åren 2009–2013, då Finlands BNP minskade med en procent om året i genomsnitt, säger Rissanen.

Försiktighetsprincipen styr placeringarna

Regleringsprinciperna för pensionsplaceringar har blivit enhetligare i Europa under 2000-talet. Nuförtiden iakttas en s.k. försiktighetsprincip vid placeringen av pensionspengarna. I stället för kvantitativa begränsningar på placeringsverksamheten styrs och övervakas placeringsverksamheten utgående från risken.

Trots att utvecklingen har gått mot större enhetlighet kan man inte dra direkta slutsatser enbart om regleringens inverkan på aktörernas placeringsavkastning.

– Strukturella skillnader mellan pensionssystemen, t.ex. om de är avgifts- eller förmånsbestämda, förklarar den praktiska placeringsverksamheten och fördelningen av placeringarna i högre grad än regleringen, säger kontaktchef Mika Vidlund.

Mika Vidlund, Maria Rissanen, Antti Mielonen, Ilkka Geitlin:
Kansainvälinen vertailu työeläkevarojen sijoitustoiminnan sääntelystä. Eläketurvakeskuksen selvityksiä 2/2014.

Utredningen (på finska) finns på Pensionsskyddscentralens webbplats www.etk.fi

Närmare:
Analytiker Maria Rissanen, Tela, tfn 010 680 6745, maria.rissanen(at)tela.fi
Kontaktchef Mika Vidlund, PSC, tfn 050 377 8140, mika.vidlund(at)etk.fi
Särskild sakkunnig Antti Mielonen, PSC, tfn 029 411 2472, antti.mielonen(at)etk.fi
Jurist Ilkka Geitlin, Tela, tfn 010 680 6730, ilkka.geitlin(at)tela.fi