Finlands Ekonomers lönenivåundersökning 2014: Ingångslönerna för nyutexaminerade steg trots den svåra ekonomiska situationen

"Medianlönen för ekonomer som arbetat en längre tid sjönk nästan lika mycket. Medianlönen var 4 800 euro, vilket är 1,9 procent mindre än ett år tidigare. Medellönen var 5 480 euro", berättar Finlands Ekonomers forskningschef Juha Oksanen.

I den privata sektorn var medianlönen 5 000 euro, vilket är 1,9 procent mindre än föregående år, och i den statliga sektorn densamma som föregående år: 4 400 euro. Kommunalt anställda ekonomers medianlön var 4 300 euro.

Det tunga året syns särskilt i ledningens löneutveckling

Högsta ledningens löner sjönk mest. Medianen sjönk med 2,1 procent och var 7 800 euro. Ledningen fick 2 procent mindre lön och lönemedianen sjönk till 7 000 euro. Mellanledningens och experternas lönemedianer på 5 500 respektive 4 300 euro var på samma nivå som året innan.

Inflationen var samtidigt ungefär en procent, vilket dessutom minskade ekonomens köpkraft.

"Enligt mig visar detta att ekonomerna är beredda att anpassa sina löneanspråk efter den ekonomiska situationen", anser Finlands Ekonomers verksamhetsledare Hanna-Leena Hemming.

Det vanligaste sättet att få högre lön är generell lönehöjning

Det vanligaste sättet att få högre lön är även för ekonomer generell lönehöjning enligt kollektiv- och tjänstekollektivavtalen. Cirka 60 procent av respondenterna meddelade att deras lön hade stigit tack vare den generella lönehöjningen.  Ungefär trettio procent hade fått personlig löneförhöjning.

En tredjedel av respondenterna meddelade att generella lönehöjningar inte diskuteras på arbetsplatsen och 55 respondenter berättade att de bara nämns sporadiskt. Personliga löner nämns ännu mer sällan. "Det känns märkvärdigt att löneförhöjningar inte diskuteras på ekonomernas arbetsplatser. Detta ger anledning att förmoda att den egna arbetsplatsens lönepolitik också är obekant", konstaterar Hemming.

15 procent av respondenterna fick högre lön till följd av en ny position eller uppgift och 11 procent efter att de bytt arbetsgivare. "Att byta arbetsuppgift och arbetsplats är särskilt i början av karriären ett sätt att höja den egna inkomstnivån".

Ekonomens arbetsvecka är fortfarande lång men inte ekonomiskt lönsam

Högsta ledningens och ledningens verkliga arbetstimmar per vecka ökade med en timme jämfört med 2013. Högsta ledningen arbetade 46 timmar och ledningen 44 timmar. Även för mellanledningen och tjänstemännen ökade antalet arbetstimmar med en timme. Mellanledningen arbetade nu 41 timmar och tjänstemännen 39 timmar. Experterna arbetade fortfarande 40 timmar per vecka. 

Hela 40 procent av respondenterna får ingen övertidsersättning och 30 procent får ersättning antingen i pengar eller ledighet i ett ett-till-ett-förhållande. 10 procent av respondenterna får ersättning enligt arbetstidslagen och kollektiv- eller tjänstekollektivavtalen. 14 procent arbetar inte övertid.

Lönenivåundersökningen används som stöd för den egna löneförhandlingen 

Den årliga lönenivåundersökningen grundar sig på inkomsterna från oktober. Enkäten skickas till varannan förvärvsarbetande ekonommedlem som hör till Finlands Ekonomer. Svarsprocenten 2014 var 34 procent och enkäten besvarades av 4 800 personer.

Medlemmarna kan använda resultaten från undersökningen för att jämföra den egna lönen med den lön som andra ekonomer med samma erfarenhet får för samma slags uppgifter. Löneuppgifterna hjälper medlemmarna att förhandla om lönen och att fastställa ett löneanspråk.