
Producentpriserna på lax och odlad sik steg
Uppgifterna framgår av Naturresursinstitutets (Luke) statistik över producentpriserna på fisk Kalan tuottajahinnat. Medelpriset på odlad sik var drygt 16 procent (8,55 euro/kg) och på odlad regnbågsforell knappt 4 procent (4,04 euro/kg) högre än året innan. Medelpriset på vildfångad sik (4,24 euro/kg) höll sig på samma nivå som året innan, men kilopriset på vildfångad lax (4,39 euro) steg med över 27 procent.
Fiskarna i havsområdet fick ett något sämre pris för abborre, gädda och siklöja än året innan, medan priset för gös var något bättre än året innan (5,53 euro/kg). I genomsnitt betalades för strömming som således för livsmedelsanvändning 0,27 euro och för strömming som således för foderanvändning 0,20 euro per kilo. Nedgången jämfört med året innan var 0,02 euro per kilo. År 2014 lossades en tredjedel av fångsten direkt i utländska hamnar. Denna andel finns inte med i prisuppgifterna.
Värdet av produktionen av odlad fisk är cirka en femtedel högre än värdet av yrkesfiskets fångst. Den odlade fisken är i huvudsak regnbågsforell. Strömmingen är i sin tur vad gäller totalvärdet den absolut viktigaste arten för yrkesfisket. Därpå följande viktigaste arter är sik, vassbuk, abborre och gös, vilkas fångstvärden uppgår till knappt en tiondel av strömmingsfångstens värde.
Bakgrund till statistiken
Medelpriserna på fisk har beräknats utifrån de priser som fiskpartiaffärerna har betalat till fiskarna. Yrkesfiskarnas direktförsäljning ingår inte i priserna. I de angivna priserna ingår inte moms, som är 14 procent på livsmedel och foder. Priserna på sik, regnbågsforell, lax och öring har beräknats för rensad fisk, priserna på de övriga arterna är för orensad fisk.
Ytterligare information:
- Forskare Leena Forsman, Luke, tfn 029 532 7228, fornamn.efternamn@luke.fi
- Statistik-sida
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om

Viikinkaari 9
00790 Helsinki, Finland
0295 32 6000 / +358 295 32 6000http://www.luke.fi
Följ Luonnonvarakeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Luonnonvarakeskus
Uusi tiedotetilauksesi vuoden loppuun mennessä/ Förnya dina pressmeddelandeprenumerationer före årsskiftet20.12.2017 14:13:33 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskus (Luke) vaihtaa vuoden 2018 alusta alkaen mediatiedotteiden lähetysjärjestelmää. Muutoksen yhteydessä pyydämme teitä uusimaan tiedotetilauksenne. Tiedotteita voi tilata aihealueittain tai halutessaan voi tilata myös kaikki Luken tiedotteet. Tilaa Luken tiedotteet lomakkeella >> -- Från och med början av 2018 skickas Naturresursinstitutets (Luke) pressmeddelanden från ett nytt system. I samma veva ber vi er att förnya era prenumerationer på Lukes pressmeddelanden. Lukes pressmeddelanden kan beställas enligt ämne eller man kan också prenumerera på alla Lukes pressmeddelanden. Fyll i blanketten och prenumerera på Lukes pressmeddelanden >>
Luken e-vuosikirja kokoaa yhteen maatalous-, metsä- ja kalatilastot18.12.2017 09:00:00 EET | Tiedote
Luken ruoka- ja luonnonvaratilastojen e-vuosikirja ilmestyy nyt kolmatta kertaa. Verkossa ilmestyvässä julkaisussa on koottu yhteen keskeisimmät biotalouden tilastotiedot maataloudesta, metsäsektorilta sekä kala- ja riistataloudesta.
Luonnonvarakeskuksen Tervon kalanviljelylaitokselta on löydetty kaloista IHN-virusta14.12.2017 17:05:15 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskuksen (Luke) Tervon kalanviljelylaitokselta on löydetty IHN-virusta. Viruksen esiintyminen todettiin ensimmäisen kerran Suomessa Pohjois-Pohjanmaalla Iissä sijaitsevasta merialueen kalanviljelylaitoksesta (Eviran tiedote 30.11.2017).
Lohen poikkeuksellisen korkea hinta notkautti kalan kulutuksen kasvua14.12.2017 13:00:33 EET | Tiedote
Lohen hinta on viimeiset kolme vuotta pysytellyt poikkeuksellisen korkeana. Korkean hinnan vuoksi kalan kulutuksen kasvu taittui Suomessa väliaikaisesti. Kirjolohen kysynnän kasvu ulkomailla avasi toisaalta uusia vientimarkkinoita.
Suurin osa maatalousmaasta peitteisenä talvella14.12.2017 09:00:00 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskuksen (Luke) ennakkotietojen mukaan yli 40 prosenttia käytössä olevasta maatalousmaasta oli viljelykasvin peitossa talvella 2015–2016. Vajaata viidennestä peittivät kasvinjätteet tai sänki ja kymmenesosa oli kevennetysti muokattua. Yhteensä lähes 80 prosenttia maatalousmaasta oli kasvipeitteistä tai kevennetysti muokattua. Runsas 20 prosenttia maasta oli paljaana.