Jyty: Förtroende och gemensamt överenskommande skulle ligga i tiden

"För ett år sedan talade jag i denna samma fullmäktigeförsamling om förtroende under rubriken ’Finland bör göras till ett förtroendesamhälle’. Jag är fortfarande av samma åsikt. Det är många andra som på sistone har talat om förtroende, bl.a. Sipilä och Stubb. Jag vill påstå att förtroendet utgår från och byggs upp av exemplarisk ledning. Finland befinner sig i en ytterst svår ekonomisk situation och därför behöver vi ömsesidighet och en inspirerande atmosfär för alla nivåer i arbetslivet. När man kräver måttfullhet i fråga om lönerna, är det också viktigt att iaktta rimlighet i belöningen av företagsledningen. Det är det som är exemplarisk ledning", påpekade Pihlajamäki.

Under den senaste tiden har det enligt Pihlajamäki presenterats flera olika modeller för att lyfta Finland ur ekonomins malström. Man har krävt ökning av flexibiliteten på arbetsmarknaden, förlängning av provtiderna, temporär sänkning av arbetspensionsavgifterna, ökade arbetstimmar och försvagande av utkomstskyddet för arbetslösa.

"Enligt forskarna påverkar dessa dock föga upplyftandet av vår nationalekonomi. Det är till exempel inte lätt att hitta nya medel för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, för redan nu är arbetsmarknaden i vårt land i jämförelse med bl.a. våra europeiska konkurrensländer mycket flexibel, bl.a. angående de lokala avtalen. Exempelvis i Sverige och i Frankrike är det tydligt svårare att säga upp arbetstagare än i Finland."

Det har ofta påståtts att den största orsaken för kollapsen av ekonomin i Finland är den uppsvällda offentliga ekonomin, men också den svaga konkurrenskraften på Finlands exportsektor. Enligt Löntagarnas forskningsinstitut stämmer det här dock inte. Också enligt EU:s färskaste statistik hade Finlands huvudsakliga konkurrensländer en svagare konkurrenskraft i arbetskraftskostnaderna än Finland. Sådana länder var bl.a. Tyskland, Frankrike, Holland, Sverige, Danmark, Belgien och Luxemburg. Det är också bra att minnas att enligt Världens ekonomiforums rankning var Finland i fjol det konkurrenskraftigaste landet inom EU.

"Tyvärr beror försvinnandet av arbetsplatserna i Finland enligt undersökningarna på att arbetet helt enkelt tagit slut p.g.a. automationen. Och en annan enkel orsak är den att det för Finlands export efter Nokia inte har uppenbarat sig tillräckligt med attraktiva produkter, som skulle ha efterfrågan."

Nyckeln är en god personalpolitik

Enligt Pihlajamäki kunde man börja bygga upp det mycket omtalade förtroendet med en god personalpolitik som inte baserar sig på diktat utan på gemensamt överenskommande. Och det gäller alla sektorer, den offentliga som den privata. Det uppbyggande arbetet kunde man inleda med den andra fasens förhandlingar om sysselsättnings- och tillväxtavtalet Tyka, vilka startar som bäst.

"I Tyka-förhandlingarna befinner sig förutom granskningen av landets allmänna ekonomiska situation dessutom bl.a. realiseringen av strukturella reformer samt utvecklingen av export, konkurrenskraft och sysselsättning på centralorganisationernas agenda. Om man i förhandlingarna når en överenskommelse om kostnadsverkningarna för Tyka:s drygt ett års period, fortsätter de olika avtalsbranscherna att förhandla. Dessa förhandlingar borde slutföras före midsommaren. Om man på centralorganisationsnivå inte når enighet om avtalsförhöjningarna för den andra perioden, har man kommit överens om att man på kommunområdet för förhandlingar före slutet av juni. Om dessa inte heller leder till förhandlingsresultat, är det möjligt att säga upp avtalen före slutet av augusti.

"Det finns alltså gott om utmaningar för oss vid arbetsmarknadsborden under de kommande veckorna, månaderna och åren. Det är Sote (kommunreformen och reformen av social- och hälsovården) och härmed förknippade frågor som påverkar servicestrukturerna, som väntar på svar. Det är klart att det behövs strukturella reformer också inom den offentliga servicen. Man får hoppas att dessa genomförs långsiktigt och konsekvent. Ryckigt beslutsfattande och kvartalstänkande utan att förbinda sig till långtida mål blir dyra och belastar personalen överallt, både på den offentliga som den privata sektorns arbetsplatser. Ur personalens sikt är det väsentligt att personalen som beträffas av förändringarna hörs och behandlas jämlikt när olika reformer drivs framåt."

De partier som förhandlar om regeringsbildningen ämnar offentliggöra inbesparingarna som gäller kommunernas och statens utgifter mera detaljerat onsdagen. Många av regeringens reformprojekt hänger ihop med förbättringen av förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning.

"Båda är också viktiga tyngdpunktsområden ur kommunekonomins synpunkt. Då antalet arbetslösa ökar i nuvarande takt hotar kommunernas utgifter för skötseln av arbetslösheten att bli ännu större än förutsetts. Enligt FPA:s färska rapport har den av kommunerna till arbetslösa betalade andelen av arbetsmarknadsstöden fördubblats under ett par år.  Utgifterna ökar för tillfället också på grund av att kommunernas betalningsandel sedan början av innevarande år utökades till att omfatta dem som varit arbetslösa i 300 dagar, då gränsen tidigare varit 500 dagar.”

Det här är enligt Pihlajamäki bara ett tecken på hur kommunernas uppgifter och utgifter har utökats trots motsatta anföranden och löften.

"Hur kommunerna som producerar och organiserar välfärdsservice klarar av sina förpliktelser beror på deras finansieringsbas. En nedskärning av statsandelarna på en miljard till exempel betyder i medeltal ett tryck att höja kommunalskatten med en procentenhet, om inte uppgifter och förpliktelser samtidigt minskas i motsvarande grad. Utan vidare är det klart att underskottet i redovisningsperiodernas inkomstfinansiering då måste finansieras med ytterligare låntagning i kommunerna."

Pihlajamäki betonar att det nordiska välfärdssamhället enligt många opinionsundersökningar är uppbyggt på en god grogrund för en atmosfär som stärker förtroendet medborgarna emellan. Man får hoppas att den nya regeringen tar denna aspekt som sitt rättesnöre. Regeringen måste nämligen i god atmosfär sätta i gång vidsträckta strukturella reformer, vilkas lyckade genomförande mer än allt annat baserar sig på gott samarbete och förtroende.

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 62 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.