
Sorkbeståndet kulminerar i Norra Finland – bestånden ökar i Södra och Östra Finland
I Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland kulminerade sorkbestånden under sommaren. I höst var bestånden av arter besläktade med både skogs- och åkersork stora. Bestånden kan förbli stora till långt in på vintern. Före nästa sommar kommer de dock att kollapsa. De dominerande arterna i norr är skogssork, gråsiding och mellansork, som alla kan orsaka betydande förstörelse i skogsplantbestånd och trädgårdar. Skogssorken sprider även Puumala-viruset som orsakar sorkfeber.
I Lapska armen har man i höst i vissa områden observerat måttliga mängder lämlar, men inga tecken som skulle tyda på lämmeltåg. Enskilda observationer av lämlar har gjorts även i andra delar i Övre Lappland. Lämmel- och sorkbestånden har alltid kollapsat samtidigt, så man kan anta att denna obetydliga uppgång i mängden lämlar avmattas i och med vintern.
Kulmination i Södra och Östra Finland förutspås till slutet av 2016
Sorkbestånden i de södra och östra delarna av landet ökar klart, vilket förutspår en kulmination i dessa områden i slutet av 2016. Särskilt skogssork förekommer redan rätt rikligt i många områden.
Sorkbestånden i Mellersta Finland och Österbotten kulminerade i många områden – om än fläckvis– redan hösten 2014. Kulminationen var inte stor. Sorkbestånden i Mellersta Finland har minskat kännbart under det senaste året. I Österbotten förekommer fortfarande sork i måttliga mängder i vissa områden, men vi kan förvänta oss att även dessa bestånd minskar under vintern.
Skydda dig mot sorkskador på plantbestånd
Särskilt skogsägarna i Norra Finland ska vara medvetna om att risken för sorkskador är stor denna vinter. För närvarande finns inget tillåtet sorkgift på marknaden, men man kan minska risken för skador genom att
- placera ut fällor i plantbeståndet innan snön kommer eller när snötäcket ännu är tunt och ingångarna till sorkarnas bon syns
- pressa till snön runt plantorna för att göra det svårare för sorkarna att nå plantorna
- teckna en försäkring som en ekonomisk trygghet.
Risken för sorkfeber är störst på hösten – fällor bäst mot skogssork
Risk för sorkfeber föreligger nu i hela landet, och särskilt i norr. Skogssorken söker sig som bäst till bebyggelse, och via dess avföring sprids även Puumala-viruset som orsakar sorkfeber.
Du kan minska risken för sorkfeber genom att avlägsna skogssork i bostadshus med fällor på hösten och under början av vintern och städa upp deras lämningar med en trasa doppad i en desinficerande lösning. Undvik att använda dammsugaren, eftersom denna sprider virusdamm i luften och viruset oftast smittar människor via andningsvägarna.
Den regionala samtidigheten i populationsdynamiken förändras
Variationen i sorkarternas bestånd sker i allmänhet regelbundet och kulminerar med 3–4 års intervall, och variationen har oftast även inträffat i samma takt över ett stort geografiskt område.
Sedan några år tillbaka har dock variationen i sorkbestånden i de södra delarna av landet varit obestämd. Och nu finns det tecken på att samtidigheten i variationen hos sorkbestånden, som var typisk under förra decenniet i den södra halvan av Finland, håller på att förändras till en regional variation i en mindre krets.
Förra gången den geografiska samtidigheten i variationen hos sorkbestånden ändrades var i slutet av 1990-talet, då variationen i hela den södra delen av landet började ske i samma rytm.
Kontakter
Ytterligare information
Heikki Henttonen, professor i skogszoologi, tfn 029 532 2430, fornamn.efternamn@luke.fi
Äldre forskare Otso Huitu, tfn 029 532 4917 (upptagen under arbetstid 5.–6.11.), fornamn.efternamn@luke.fi
Bilder

Länkar
Om

Viikinkaari 9
00790 Helsinki, Finland
0295 32 6000 / +358 295 32 6000http://www.luke.fi
Följ Luonnonvarakeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Luonnonvarakeskus
Uusi tiedotetilauksesi vuoden loppuun mennessä/ Förnya dina pressmeddelandeprenumerationer före årsskiftet20.12.2017 14:13:33 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskus (Luke) vaihtaa vuoden 2018 alusta alkaen mediatiedotteiden lähetysjärjestelmää. Muutoksen yhteydessä pyydämme teitä uusimaan tiedotetilauksenne. Tiedotteita voi tilata aihealueittain tai halutessaan voi tilata myös kaikki Luken tiedotteet. Tilaa Luken tiedotteet lomakkeella >> -- Från och med början av 2018 skickas Naturresursinstitutets (Luke) pressmeddelanden från ett nytt system. I samma veva ber vi er att förnya era prenumerationer på Lukes pressmeddelanden. Lukes pressmeddelanden kan beställas enligt ämne eller man kan också prenumerera på alla Lukes pressmeddelanden. Fyll i blanketten och prenumerera på Lukes pressmeddelanden >>
Luken e-vuosikirja kokoaa yhteen maatalous-, metsä- ja kalatilastot18.12.2017 09:00:00 EET | Tiedote
Luken ruoka- ja luonnonvaratilastojen e-vuosikirja ilmestyy nyt kolmatta kertaa. Verkossa ilmestyvässä julkaisussa on koottu yhteen keskeisimmät biotalouden tilastotiedot maataloudesta, metsäsektorilta sekä kala- ja riistataloudesta.
Luonnonvarakeskuksen Tervon kalanviljelylaitokselta on löydetty kaloista IHN-virusta14.12.2017 17:05:15 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskuksen (Luke) Tervon kalanviljelylaitokselta on löydetty IHN-virusta. Viruksen esiintyminen todettiin ensimmäisen kerran Suomessa Pohjois-Pohjanmaalla Iissä sijaitsevasta merialueen kalanviljelylaitoksesta (Eviran tiedote 30.11.2017).
Lohen poikkeuksellisen korkea hinta notkautti kalan kulutuksen kasvua14.12.2017 13:00:33 EET | Tiedote
Lohen hinta on viimeiset kolme vuotta pysytellyt poikkeuksellisen korkeana. Korkean hinnan vuoksi kalan kulutuksen kasvu taittui Suomessa väliaikaisesti. Kirjolohen kysynnän kasvu ulkomailla avasi toisaalta uusia vientimarkkinoita.
Suurin osa maatalousmaasta peitteisenä talvella14.12.2017 09:00:00 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskuksen (Luke) ennakkotietojen mukaan yli 40 prosenttia käytössä olevasta maatalousmaasta oli viljelykasvin peitossa talvella 2015–2016. Vajaata viidennestä peittivät kasvinjätteet tai sänki ja kymmenesosa oli kevennetysti muokattua. Yhteensä lähes 80 prosenttia maatalousmaasta oli kasvipeitteistä tai kevennetysti muokattua. Runsas 20 prosenttia maasta oli paljaana.