
Neonikotinoidbetning har ingen omedelbar inverkan på bin i Finland
År 2013 begränsade Europeiska kommissionen användningen av neonikotinoidpreparat och förbjöd dem vid betning av utsäde för växter som pollinerare föredrar, till exempel rybs och raps. Neonikotinoiderna är nervgifter som används som verksamma ämnen i bekämpningsmedel. Beslutet fattades utifrån Europeiska livsmedelssäkerhetsverkets (EFSA) riskbedömning enligt vilken användningen av neonikotinoider på växter som lockar bin skadar binas och andra pollinerares liv.
Finland motsatte sig kommissionens beslut. Naturresursinstitutet och Livsmedelssäkerhetsverket Evira startade därefter projektet Neomehi, i vilket man undersökte vilka effekter de bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider och används på rybsodling har på bin. De befarade riskerna för ämnenas skadlighet härstammade från sydligare odlingsförhållanden.
De finländska forskningsresultaten avviker från dem som kommissionen baserade sitt beslut på.
- Neonikotinoidbetning av utsäde verkar inte ha någon omedelbar inverkan på bins överlevnad i Finland, säger forskare Jarmo Ketola på Naturresursinstitutet. Ketola har lett Neomehi-projektet, som snart kommer att avslutas.
Små neonikotinoidrester i bikuporna
Inom Neomehi-projektet har man i fältförhållanden undersökt hur betningsmedlet som används på rybsutsäde påverkat bin under två växt- och vinterperioder. Vissa rybsskiften besprutades dessutom med neonikotinoider under blomningen båda somrarna. På kontrollodlingarna följde man upp grödans tillväxt och antalet flygande pollinerare, dessutom bedömde man hur bina klarade sig i forskningsbikuporna. Därtill undersökte man resthalter i växter och bin samt i pollen och honung som bina samlat in.
Forskningsresultaten visar att neonikotinoidresterna sprids till bikuporna via pollen och nektar.
- Resthaltsnivåerna i proverna från bikuporna var så låga, att det är osannolikt att bina orsakats någon akut skada. Utifrån dessa resultat kan man ändå inte utesluta risker för exempelvis störningar i fortplantningen och orienteringsbeteendet, säger specialforskare Kati Hakala på Evira.
Företagare Lauri Ruottinen, som producerat forskningstjänster i anslutning till biodling för projektet, är inne på samma linje.
- Betningsmedlen visade inte någon omedelbar skada på bikuporna under studien.
Försöket utesluter ändå inte andra faktorer som kan ligga bakom förändringarna i antalet vuxna bin, säger han.
Oro för att intresset för odling av rybs och raps ska minska
För närvarande finns det inga alternativ till neonikotinoider. Små skalbaggar, som till exempel vågrandiga jordloppor, stör rybs- och rapsplantornas tillväxt på våren. I värsta fall lider skörden både vad gäller kvalitet och kvantitet.
I Finland är man rädd att förbudet mot dessa bekämpningsmedel ska påverka odlingssäkerheten för oljeväxter och minska odlingsintresset.
- Då äventyras användningen av rybs och raps som inhemsk råvara i vegetabilisk olja och livsmedel samt som proteinkälla i husdjursfoder och som bränsletillsats. Blommande rybs och raps är samtidigt viktiga näringsväxter för bin och om odlingen av oljeväxter minskar, minskar även fördelarna som uppnåtts med en varierad växtföljd, berättar forskare Jarmo Ketola.
Oljeväxtsektorn har minskat men inte havererat under de senaste åren, eftersom Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) beviljade dispens för användning av betningsmedel både i fjol och i år. Tukes har beviljat dispens även för 2016. Europeiska livsmedelssäkerhetsverket EFSA undersöker som bäst nya forskningsrön i anslutning till användningen av neonikotinoidpreparat. Ännu vet man inte när Europeiska kommissionen ska granska sitt beslut från 2013 om att begränsa användningen av dessa preparat.
Neomehi-projektets slutseminarium arrangeras i Helsingfors den 4 december 2015 kl. 12:00–15:00 https://www.lyyti.in/neomehi
Projektets slutrapport publiceras i december 2015 (publikationen kommer att läggas ut på adressen http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-326-142-6).
Kontakter
Ytterligare information:
Jarmo Ketola, Naturresursinstitutet (Luke),
tfn 029 532 6239, jarmo.ketola@luke.fi
Kati Hakala, Livsmedelssäkerhetsverket Evira,
tfn 029 530 4430, kati.hakala@evira.fi
Länkar
Om

Viikinkaari 9
00790 Helsinki, Finland
0295 32 6000 / +358 295 32 6000http://www.luke.fi
Följ Luonnonvarakeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Luonnonvarakeskus
Uusi tiedotetilauksesi vuoden loppuun mennessä/ Förnya dina pressmeddelandeprenumerationer före årsskiftet20.12.2017 14:13:33 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskus (Luke) vaihtaa vuoden 2018 alusta alkaen mediatiedotteiden lähetysjärjestelmää. Muutoksen yhteydessä pyydämme teitä uusimaan tiedotetilauksenne. Tiedotteita voi tilata aihealueittain tai halutessaan voi tilata myös kaikki Luken tiedotteet. Tilaa Luken tiedotteet lomakkeella >> -- Från och med början av 2018 skickas Naturresursinstitutets (Luke) pressmeddelanden från ett nytt system. I samma veva ber vi er att förnya era prenumerationer på Lukes pressmeddelanden. Lukes pressmeddelanden kan beställas enligt ämne eller man kan också prenumerera på alla Lukes pressmeddelanden. Fyll i blanketten och prenumerera på Lukes pressmeddelanden >>
Luken e-vuosikirja kokoaa yhteen maatalous-, metsä- ja kalatilastot18.12.2017 09:00:00 EET | Tiedote
Luken ruoka- ja luonnonvaratilastojen e-vuosikirja ilmestyy nyt kolmatta kertaa. Verkossa ilmestyvässä julkaisussa on koottu yhteen keskeisimmät biotalouden tilastotiedot maataloudesta, metsäsektorilta sekä kala- ja riistataloudesta.
Luonnonvarakeskuksen Tervon kalanviljelylaitokselta on löydetty kaloista IHN-virusta14.12.2017 17:05:15 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskuksen (Luke) Tervon kalanviljelylaitokselta on löydetty IHN-virusta. Viruksen esiintyminen todettiin ensimmäisen kerran Suomessa Pohjois-Pohjanmaalla Iissä sijaitsevasta merialueen kalanviljelylaitoksesta (Eviran tiedote 30.11.2017).
Lohen poikkeuksellisen korkea hinta notkautti kalan kulutuksen kasvua14.12.2017 13:00:33 EET | Tiedote
Lohen hinta on viimeiset kolme vuotta pysytellyt poikkeuksellisen korkeana. Korkean hinnan vuoksi kalan kulutuksen kasvu taittui Suomessa väliaikaisesti. Kirjolohen kysynnän kasvu ulkomailla avasi toisaalta uusia vientimarkkinoita.
Suurin osa maatalousmaasta peitteisenä talvella14.12.2017 09:00:00 EET | Tiedote
Luonnonvarakeskuksen (Luke) ennakkotietojen mukaan yli 40 prosenttia käytössä olevasta maatalousmaasta oli viljelykasvin peitossa talvella 2015–2016. Vajaata viidennestä peittivät kasvinjätteet tai sänki ja kymmenesosa oli kevennetysti muokattua. Yhteensä lähes 80 prosenttia maatalousmaasta oli kasvipeitteistä tai kevennetysti muokattua. Runsas 20 prosenttia maasta oli paljaana.