Brandkårsarbetet är ett kall och en livsstil - Ett omfattande forskningsprojekt om räddningsväsendets nuläge i Finland har blivit färdigt

Boken 24/365 Palokuntalaisuus Suomessa är en del av ett omfattande forskningsprojekt som kartlägger räddningsväsendets nuläge och som Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland publicerat. Den andra publikationen i projektet, Pelastustoimen tilinpäätös - analyysi suomalaisen pelastustoimen nykytilasta, publiceras i början av maj.

Över en femtedel av de manliga intervjuade i enkäten sade att de anslutit till brandkåren för att förstå och lära sig saker och färdigheter som hade med brandbekämpning och räddning och samhället att göra.  För de kvinnliga svarande var den vanligaste orsaken till att gå med i brandkårsverksamheten släktingar som redan var med i verksamheten. Så här svarade nästan en fjärdedel av de kvinnliga svarande.

Brandkårsmedlemmarna är mycket nöjda med brandkårsverksamheten. Brandkårsverksamheten upplevs som mycket meningsfull. Brandkårsarbetet betraktades i intervjuerna till exempel som en familjetradition, ett kall och en livsstil.

Man ville vara med i brandkårsverksamheten av sociala skäl, dvs. pga kompisar, vänner och ett bra team, samt därför att man kunde förverkliga sina egna värderingar i verksamheten: viljan att hjälpa, meningsfull sysselsättning, samhällsnyttig verksamhet. Viljan att hjälpa, samhällelighet och självförverkligande kom också fram som motiv i gruppintervjuer.

Kommer de frivilliga brandkårerna att ha tillräckligt med medlemmar i framtiden?

Trots att Finland är ett land med aktiv frivilligverksamhet, står frivilligverksamheten inför flera utmaningar. Under de senaste tiderna har man bland annat diskuterat det minskade antalet frivilliga aktörer, deras allt högre ålder samt den allt kortare tid som man tillbringar i verksamheten.

Man har konstaterat att dagens frivilliga undviker långvarigt engagemang och att intresset för samhälleligt arbete har minskat. I stället är upplevelseorientering och verksamhetens projektkaraktär allt vanligare drag i frivilligverksamheten. Som hinder för brandkårsverksamheten nämndes bristen på tid, arbete eller skolarbete samt andra hinder och förpliktelser. Från den frivilliga brandkårsverksamhetens perspektiv är utvecklingstrenden oroande.

I Finland har räddningsväsendets system av tradition baserat sig på samarbetet mellan myndigheter och frivilliga. Till exempel under åren 2010 och 2011 deltog brandkårister och avtalsbrandmän i nästan hälften av räddningsväsendets alla utryckningar. Brandkårsverksamhetens kontinuerlighet är faktiskt en förutsättning för att räddningsväsendets system fungerar.


Ytterliga information:
Forsknings- och utvecklingschef Teija Mankkinen, 040 161 7787 (efter kl. 15)

Den organiserade brandkårsverksamheten började i Finland för 175 år sedan, när vårt lands första frivilliga brandkår grundades i Åbo år 1838. Den första ordinarie brandkåren grundades först över 20 år senare. Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland betonar att frivilliga brandkårer fortfarande spelar en avgörande roll som en del av vårt lands räddningsväsen. Jubileumsårets beskyddare är republikens president Sauli Niinistö.