Folkhälsan

Ärftligt cancersyndrom kan ibland vara orsak till ovanliga cancerformer

Dela
Forskare har hittat finländska släkter som lider av ett nytt cancersyndrom. Forskarna upptäckte genfel som predisponerar för syndromet i fråga genom att undersöka en ovanlig form av cancer i ögat, melanom i druvhinnan.

En forskargrupp från Helsingfors universitet, Helsingfors universitetssjukhus och Folkhälsans forskningscentrum hittade ärftliga mutationer i blodprov som tagits på finländska patienter som har haft melanom i druvhinnan. Mutationer i BAP1-genen, som överförs från en generation till en annan, exponerar bäraren förutom för melanom i druvhinnan också för flera andra elakartade tumörer såsom hudmelanom, ovanliga mesoteliom, som utgår från lungsäcken eller bukhinnan, och klarcellig njurcancer.

Undersökningen publicerades i den mest ansedda vetenskapliga publikationen inom oftalmologi Ophthalmology 13.2.2016.

Melanom i druvhinnan är en ovanlig form av cancer i ögat. Årligen upptäcks ungefär 65 nya fall. Behandlingen av dem har koncentrerats till kliniken för ögonsjukdomar vid Helsingfors universitetssjukhus. En forskargrupp under ledning av professor Tero Kivelä och professor Anna-Elina Lehesjoki sållade patienter som under åren 2010-2012 hade insjuknat i melanom i druvhinnan för förändringar i arvsanlaget och hittade en ärftlig mutation i tumörsupressorgenen BRCA1-Associated Protein 1 (BAP1) hos 2 procent av patienterna.

- Vi undersökte BAP1-genens DNA-ordning ur prover som isolerats ur blod och hittade mutationer som försvagat proteinets funktion hos tre patienter. Vi hittade ovanligt många elakartade tumörer bland släktingar till dessa patienter, i synnerhet tumörer i njurarna och lungsäcken, berättar professor Tero Kivelä.

Det är fråga om ett nytt tumörsyndrom i Finland. Den första familjen som lider av syndromet beskrevs i Ohio 2011. Enligt den kunskap som finns i dag exponerar BAP1-cancersyndromet åtminstone för melanom i druvhinna, hudmelanom, mesoteliom och klarcellig njurcancer. Dessutom har man hos patienterna hittat födelsemärken som är godartade men som har ett avvikande utseende (s.k. Spitz nevus). Också andra tumörer är möjliga, men deras samband med syndromet undersöks fortsättningsvis.

- Den information som vi nu har fått om de finländska familjerna är ett värdefullt tillägg, säger medicine doktor Joni Turunen, som ingår i forskargruppen. Läkare kan förhållandevis lätt följa med huden, ögonen och njurarna, så i framtiden får vi se hur tidigt vi kan förebygga eller åtminstone behandla eventuella tumörer.

Upptäckten av mutationen i BAP1-genen möjliggör förutom tidig diagnos också noggrannare undersökningar av syndromet och de tumörer som är relaterade till det. Den styr också potentiellt utvecklingen av läkemedelsbehandling i framtiden.

Forskningen finansieras av Sigrid Jusélius Stiftelse, Folkhälsans forskningsstiftelse, Mary och Georg C. Ehrnrooths stiftelse, Ögon- och vävnadsbanksstiftelsen, Evald och Hilda Nissis Stiftelse, stiftelsen Paulon säätiö, Finlands Ögonläkarförening rf samt med statlig finansiering av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå.

Ytterligare information:
Joni Turunen, MD, kliniken för ögonsjukdomar, HUCS och Helsingfors universitet, tfn 050 5449088, e-post joni.turunen@helsinki.fi
Tero Kivelä, professor, kliniken för ögonsjukdomar, HUCS och Helsingfors universitet, tfn 050 525 2723, e-post tero.kivela@helsinki.fi
Anna-Elina Lehesjoki, professor, Folkhälsans forskningscentrum och Helsingfors universitet, tfn 050 448 4729, e-post anna-elina.lehesjoki@helsinki.fi

Originalpublikation:
Joni A. Turunen, Salla Markkinen, Rosi Wilska, Silva Saarinen, Virpi Raivio, Martin Täll, Anna-Elina Lehesjoki, Tero T. Kivelä. BAP1 germline mutations in Finnish patients with uveal melanoma. Ophthalmology. 13.2.2016

Länkar

Om

Folkhälsan
Folkhälsan
Topeliuksenkatu 20
00250 Helsinki

09 315 000https://www.folkhalsan.fi

Följ Folkhälsan

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Folkhälsan

Nuorten hyvinvointia voidaan tukea tutkituin keinoin22.12.2021 15:09:49 EET | Tiedote

Tuoreen väitöskirjatyön tavoitteena on ollut selvittää luokkaopetuksena tapahtuvan tietoisuustaito-ohjelman vaikutuksia 12–15 -vuotiailla lapsilla ja nuorilla. Väitöskirjassa tutkittiin mm. ohjelman vaikutusta oppilaiden resilienssiin, masennusoireisiin, käyttäytymiseen ja terveyteen liittyvään elämänlaatuun. Vaikka näyttöä on vielä rajallisesti, ovat nämä tulokset rohkaisevia ja viittaavat siihen, että tietoisuustaitojen opettamisesta kouluissa on hyötyä.

World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye