Tidig pension intresserar allt färre

Det framgår av den omfattande undersökningen Työolot ja työssä jatkaminen (Arbetsförhållanden och fortsatt förvärvsarbete), som har publicerats i Pensionsskyddscentralens rapportserie.

Planer på att arbeta längre

Forskarna vid Pensionsskyddscentralen har undersökt pensionsplanerna bland löntagare i åldern 45–64 år och förändringen i dessa från år 2003 till år 2008. Tung belastning och osäkerhet i arbetet och en lång yrkesbana inriktar tankarna på pensionen. Låg- och medelinkomsttagare är mer intresserade av att arbeta längre än höginkomsttagare.

Det har gallrats bland möjligheterna att gå i pension samtidigt som fortsatt arbete har uppmuntrats. Det syns också i löntagarnas planer angående pensionen. Tydligt fler än förr uppskattar att de kommer att arbeta till 63 års ålder, den nedre gränsen för den flexibla pensionsåldern.

– Den grupp som planerar att gå tidigt i pension har minskat markant. Om löntagarnas planer angående pensioneringen förverkligas, senareläggs pensionsövergångarna tydligt, säger forskningschef Eila Tuominen på Pensionsskyddscentralen.

Specialforskare Irma Väänänen-Tomppo på Statskontoret konstaterar att äldre arbetstagare anser att hälsan och livssituationen tillsammans med ett meningsfullt arbete spelar en större roll för fortsättningen i arbetet än de förbättrade pensionsförmånerna, som arbetet medför.

Utöver en god hälsa och utbildningsnivå gynnas en fortsättning i arbetslivet av att arbetsgivaren stöder det och att man själv upplever arbetet som ett viktigt livsområde. Enligt löntagare i åldern 45–64 år är det fortfarande sällsynt att arbetsgivaren ens på något sätt främjar fortsatt arbete.

– Nästan 40 procent av de anställda inom kommunsektorn uppger att brådskan medför belastning. Stora krav i arbetet och otillräcklig kompetens är faktorer som stöter ut från arbetslivet. Genom att ingripa i dem kan man påverka arbetslivslängden, konstaterar forsknings- och utvecklingsdirektör Pauli Forma på Kommunernas pensionsförsäkring.

I undersökningen utreddes löntagarnas uppfattningar om sina arbetsförhållanden och deras planer beträffande pensioneringen. Forskningsmaterialet bygger på intervjuer som Statistikcentralen samlat in åren 1984–2008.

Työolot ja työssä jatkaminen
Eläketurvakeskuksen tutkimuksia 2010:2

ISBN 978-951-691-138-3 (inb.)
ISBN 978-951-691-139-0 (PDF)
ISSN-L 1236-3049, ISSN 1236-3049 (tryckt), ISSN 1798-7482 (webbversion)

Forskningsartiklarna i publikationen:
Pauli Forma, Risto Kaartinen, Toni Pekka och Arttu Saarinen:
Työelämän pitkät linjat kunta-, valtio- ja yksityissektorilla vuosina 1984 – 2008.

Irma Väänänen-Tomppo:
Jotta jaksaisi ja jatkaisi työssä mahdollisimman pitkään.

Eila Tuominen, Mervi Takala, Kati Ahonen och Seppo Karisalmi:
Palkansaajien eläkeaikomukset 2000-luvulla.

FORSKARNAS KONTAKTUPPGIFTER		PENSIONSSKYDDSCENTRALENS INFORMATIONSAVDELNING
Mikko Kautto , avdelningschef Pensionsskyddscentralen tfn. 010 751 2232, (040) 740 8095		Jouni Jokisalo informationschef tfn. 010 751 2212, (0500) 601 509
Eila Tuominen , forskningschef   Pensionsskyddscentralen tfn. 010 751 2151		Peter Lindström informatör tfn. 010 751 2653, (050) 341 9842
Pauli Forma, forsknings- utvecklingsdirektör  Kommunernas pensionsförsäkring tfn. 010 751 2149		Kristiina Tuominen   informatör tfn. 010 751 2486, (050) 379 2280
Irma Väänänen-Tomppo , specialforskare Statskontoret tfn. (09) 772 5674