En byggnadsbrand kan börja i en eldstad - Vintersemestern ökar brandrisken

Dela
Enligt Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland ökar antalet bränder som börjar från eldstaden eller rökkanalen under vintersemestersäsongen. SPEK påminner om att det måste finnas tillräckligt många fungerande brandvarnare i en bostad. Man ska börja elda försiktigt när det gäller eldstäder och rökkanaler som varit kalla en längre tid så att de inte spricker. Spjället i rökkanalen får stängas först efter att glöden har slocknat för att förhindra kolmonoxidförgiftning. Enligt den mediauppföljning som utförs av SPEK har 7 människor omkommit i bränder i januari.

SPEK påminner vintersemestrare om att det måste finnas tillräckligt många fungerande brandvarnare i en fritidsbostad eller stuga. Det första en semestrare ska göra är att varnarna genom att trycka på testknappen. Om brandvarnarna har varit i taket över vintern kan fukten eller kylan ha skadat dem. Det finns också skäl att testa brandvarnarna när bostaden har varit tom en tid. Batteriet kan ha tömts under tiden.

Om eldstaden har varit kall en längre tid lurar det faror i eldningen. En för snabb och häftig eldning kan skada eldstaden och rökkanalen och fogen mellan dem. I rökkanalen kan bildas sprickor från vilka branden i värsta fall sprider sig till husets strukturer och vidare till hela huset.

Till en början ska man bara lägga ett par vedträn i eldstaden. De följande gångerna kan man så småningom öka antalet vedträn. Man ska läsa bruksanvisningarna för eldstaden noggrant eftersom vissa spisar som lagrar värme är konstruerade så att man endast får elda ett par fulla eldstäder.

Kolmonoxid dödar snabbt och obemärkt

En farlig situation kan uppstå om man stänger rökkanalens spjäll för tidigt. Då kan kolmonoxid komma in i bostaden. Kolmonoxid varken luktar, smakar eller syns varför man inte kan upptäcka faran. Symptom på kolmonoxidförgiftning är huvudvärk, svindel och sömnighet. I värsta fall kan förgiftningen leda till koma, en bestående hjärnskada eller död.

Kolmonoxid släpps ut om man borrar ett hål på 10-12 millimeter i rökkanalens spjäll eller bryter av hörnet på det. Säkerheten ökar om man förutom brandvarnare också skaffar sig en kolmonoxidvarnare.

Enligt den mediauppföljning som utförs av SPEK har 7 människor omkommit i bränder i januari. Av de omkomna var 2 kvinnor och 4 män. Ett av de omkomnas kön har SPEK inte uppgifter om. Under motsvarande tid förra året omkom 11 personer i bränder.

Ytterligare information:
Säkerhetschef Ilpo Leino, 045 657 7290
Informationschef Juha Hassila, 040 758 7846

Uppgifterna baserar sig på SPEK:s mediauppföljning och myndigheternas PRONTO-statistik. SPEK följer upp antalet branddöda i mediernas nyheter. Detta ger organisationen sådan information om enskilda fall som den inte annars skulle ha till sitt förfogande. Statistik har förts från och med år 1999, och den har ofta mycket bra motsvarat myndigheternas PRONTO-statistik.

Om

Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK
Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK
Ratamestarinkatu 11
00520 HELSINKI

09 476 112, spekinfo@spek.fihttp://www.spek.fi

Följ Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö SPEK

Tulitöiden aiheuttamat suurpalot ovat romahtaneet 30 vuodessa – Tulityökoulutusta pidetään tärkeänä12.9.2018 13:33:17 EEST | Tiedote

Ennen kuin tulitöiden turvallisuuskoulutus aloitettiin vuonna 1988, tulitöiden tekeminen aiheutti noin 40 prosenttia suurpaloista. Nykyisin hitsaus, laikkaleikkaus ja muut tulityöt aiheuttavat suurpaloista alle viisi prosenttia. Suomen Pelastusalan Keskusjärjestön teettämän kyselyn mukaan tulitöiden turvallisuuskoulutusta pidetään tärkeänä, joskin koulutuksen suhde työelämän realiteetteihin vaatii jatkuvaa kehittämistä.

”Jos kriisi puhkeaa tai sota syttyy” - Riskiviestintä informoi ja herättää epäilyksiä28.8.2018 14:35:24 EEST | Tiedote

Om krisen eller kriget kommer -esite herätti keväällä paljon keskustelua niin julkaisumaassa Ruotsissa kuin Suomessakin. Onko kyseessä vain informaation jakaminen, vai yritetäänkö ihmisten asenteisiin piilovaikuttaa tai suorastaan rivien välistä kertoa jotain, mitä ei ääneen voi sanoa? Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö järjesti maanantaina 27.8. keskustelutilaisuuden, jossa tutkija Minna Lundgren Keski-Ruotsin yliopiston Risk and Crisis Research Center -yksiköstä kertoi ruotsalaisten kotitalouksien varautumisesta ja kotitalouksille suunnatusta riskiviestinnästä.

World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye