Nedsatt hörsel försämrar livskvaliteten för äldre personer

”I våra nyliga studier har vi märkt att äldre personer som upplever sig ha nedsatt hörsel har en mindre livsmiljö och att hörselsvårigheterna försämrar deras livskvalitet”, berättar doktorand Hannele Polku.

Polku har studerat hur kvinnor och män i Jyväskyläregionen i åldern 75-90 år, totalt 848 personer, rör sig i sin livsmiljö. I studien beaktades i hur stor omgivning man rörde sig, antalet gånger man rörde på sig och vilken hjälp som behövdes för att röra på sig. Rörelse i livsmiljön beskriver förutom individens rörelseförmåga även hens möjligheter att delta i olika evenemang utanför hemmet.

Resultaten visar att de personer som upplevde sig ha nedsatt hörsel i olika situationer i vardagen rörde sig mindre i sin livsmiljö än de som upplevde sig ha god hörsel. Under de två år som uppföljningen pågick begränsade sig livsmiljön för lomhörda med nästan dubbel sannolikhet till enbart näromgivningen. Livsmiljön för personerna med god hörsel förblev oftare obegränsad.

Följderna av nedsatt hörsel beaktas inte tillräckligt

I tidigare studier har man märkt att det finns ett samband mellan en stor livsmiljö och god hörsel när det kommer till upplevelsen av god livskvalitet hos äldre personer. Det finns tidigare forskningsrön om sambandet mellan hörsel och livskvalitet, men de tidigare studierna har inte närmare beaktat sambanden mellan hörseln och de olika delområdena inom livskvalitet.

”Vår forskning visar att enbart ett test med audiometer inte räcker för att beskriva hur en person upplever sin nedsatta hörsel och hur detta påverkar hens dagliga liv. Till exempel en person i vars vardag ingår många sociala kontakter och kommunikation med andra kan uppleva att redan en liten försvagning av hörseln skadar hens dagliga verksamhet. För personer som trivs bättre med uppgifter som utförs på egen hand, orsakar en hörselförändring av samma grad inte lika mycket svårigheter”, konstaterar Polku.

Polku säger att nedsatt hörsel borde identifieras och beaktas bättre än hittills när äldre personer söker sig till hälsovårdens tjänster.

”Nedsatt hörsel ses ofta som en ofrånkomlig följd av åldrandet och därför får dess inverkningar på äldres dagliga liv lätt för lite uppmärksamhet. Till exempel i planeringen av offentliga lokaler och verksamheter borde man ägna uppmärksamhet åt att miljön är sådan att även lomhörda kan delta aktivt.”

Forskningen har utförts vid Jyväskylä universitets och Tammerfors universitets gemensamma gerontologiska forskningscentral. Forskningen är en del av det internationella projektet Hörsel, minne och välbefinnande.

Mer information

- doktorand Hannele Polku, Jyväskylä universitet, Gerontologiska forskningscentralen, hannele.i.polku@jyu.fi

- Gerontologiska forskningscentralen, www.gerec.fi

Forskningsartiklarna:

Polku H., Mikkola T.M., Rantakokko M., Portegijs E., Törmäkangas T., Rantanen T., Viljanen A. Hearing and Quality of Life among Community-Dwelling Older Adults. The Journal of Gerontology: Social Sciences. 2016 doi: 10.1093/geronb/gbw045.

Polku H., Mikkola T.M., Rantakokko M., Portegijs E., Törmäkangas T., Rantanen T., Viljanen A. Self-reported hearing difficulties and changes in life-space mobility among community-dwelling older adults: a two-year follow-up study. BMC Geriatrics 2015, 15:121. doi: 10.1186/s12877-015-0119-8.

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Anna-Riikka Oravakangas
tfn 0295 335 056
fornamn.efternamn(at)aka.fi