Kommunernas bästa klimatåtgärder på webben

Kommunförbundet informerar
29.2.2012
Får publiceras genast

Kommunernas bästa klimatåtgärder på webben
Ett övergripande grepp söks för klimatarbetet

Klimatarbete lyckas bäst när klimatfrågorna tas med som en del av kommunernas vardagliga lösningar. Det framgår av den handbok som Kommunförbundet publicerade idag. Klimatförändringen motarbetas redan i kommunerna på många olika sätt och Kommunförbundet har sammanställt bästa praxis i en annan handbok som publiceras på webben.

Bekämpningen av klimatförändringen är en svår uppgift för kommunerna eftersom den kräver åtgärder inom flera sektorer och resultaten är svåra att mäta.

– I bästa fall gynnar klimatarbetet kommunerna både ekonomiskt och socialt. Till exempel inom energisparande finns det många möjligheter som ännu inte utnyttjats och som är också ekonomiskt lönsamma. God servicetillgänglighet minskar behovet att röra sig och är därför en viktig faktor med tanke på kommuninvånarnas välfärd, kommunens ekonomi och bekämpningen av klimatförändringen, säger Anu Kerkkänen , projektchef vid Kommunförbundet.

För att klimatarbetet ska lyckas måste åtgärderna inom kommunens olika sektorer samordnas. Samtidigt bör man fundera över på vilket sätt besluten påverkar klimatförändringen såväl på kort som på lång sikt. Ingen kommunal sektor kan lösa klimatfrågorna ensam.

– Det är viktigt att utarbeta till exempel de centrala planerna för markanvändning och trafik samtidigt så att det ska uppstå en dialog i planeringen och lösningarna ska kunna samordnas. När man tillhandahåller service ska man fästa vikt vid såväl tjänsternas tillgänglighet, transportlogistiken och lokalernas användningsgrad som renoverings- och energisaneringsbehoven, beskriver Kerkkänen.

Kommunerna har redan gjort ett värdefullt arbete för att bekämpa klimatförändringen. En expertjury som sammanställts av Kommunförbundet har valt bästa praxis i Björneborg, Helsingforsregionen, Jyväskylä, Kiuruvesi, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Nystad, Ruokolahti, Somero, S:t Michel, Södra Savolax, Tammerfors, Tammerforsregionen, Uleåborg, Vaala och Åbo.

Kouvola minskade kostnaderna och utsläppen genom kollektivtrafik

Det nya Kouvola sedan 2009 började utveckla kollektivtrafiken och kommunala persontransporter eftersom transportkostnaderna stod för en betydande del av kommunens ekonomi. Kouvola förenhetligade sitt kommunspecifika kollektivtrafiksystem, som bygger på regional samverkan.

Inom den omfattande staden infördes en stadsbiljett på 40 euro, vilket visade sig vara en stor framgång.  Antalet resenärer i kollektivtrafiken har ökat med drygt 20 procent. Bland resenärer som regelbundet använder månadsbiljett är ökningen cirka 50 procent.

De faktiska resorna inom kollektivtrafiken har ökat med cirka tre miljoner kilometer. Koldioxidutsläppen i trafiken har minskat med omkring 300 ton per år.

Generalplanen för Lahtis stöder klimatarbetet

Utarbetandet av en generalplan med rättsverkningar för hela Lahtis stad inleddes 2009, och enligt planerna ska den godkännas 2012. Målet är att alla nya fullmäktige framöver ska kunna bedöma behoven av att ändra generalplanen.

Generalplanen har spjälkats upp i frågor, bilder och berättelser vid sidan av den traditionella kartpresentationen.

En generalplan som kontinuerligt uppdateras och vars efterlevnad följs med en hållbar samhällsstruktur som mått hjälper kommunen i planeringen på längre sikt och i diskussionen om framtidens riktlinjer. På så sätt blir det lättare än tidigare att nå klimatmålen.

Handbok främjar klimatarbetet

Kommunförbundet stödjer kommunerna i deras klimatarbete genom att publicera en handbok om  klimatförändringen, välfärden och kommunekonomin. I handboken har man sammanställt den senaste vetskapen om minskning av utsläpp och praktiska råd för beslutsfattandet i kommunerna. Handboken har utarbetats i samarbete med miljöministeriet, arbets- och näringsministeriet och kommunikationsministeriet.

Handboken behandlar markanvändning, trafik, service, upphandling, energiproduktion, energisparande och beredskap inför klimatförändringen. Vid sidan av handboken publiceras en nätpublikation med exempel på god praxis från finländska kommuner.

Handboken finns på webben på www.kunnat.net/kirjakauppa (på finska) och mot avgift som tryckt version. Den tillhörande nätpublikationen med god praxis kan laddas ner på www.kommunerna.net/bokhandel (på finska).


Närmare upplysningar:
Anu Kerkkänen, projektchef, Kommunförbundet, tfn 050 599 1405
Ritva Laine, överarkitekt, Kommunförbundet, tfn 050 521 5749
Matti Laitio, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0400 143 958
Hannu Koverola, planeringschef, Kouvola stad, tfn 020 615 8129
Johanna Palomäki, generalplanearkitekt, Lahtis stad, tfn 03 814 2161, 050 518 4445